Bajonett
Från Rilpedia
En bajonett är ett blankvapen som fästs vid mynningen på musköter, gevär eller karbiner, och som används i närstrid. Tre huvudtyper av bajonetter kan urskiljas: hylsbajonetten, kniv- och sabelbajonetten.
Bajonetten uppfanns 1640 och har fått sin benämning efter den första tillverkningsorten, staden Bayonne i Frankrike. De första bajonetterna fästes vid musköten genom att de stoppades in i mynningen, så kallade tappbajonetter; eftersom man då inte kunde avfyra vapnet med bajonetten påsatt, ersattes de snart av sådana som fästes genom att en hylsa träddes över mynningen, så kallade hylsbajonetter. Tidiga hylsbajonetter hade stötklingor, men under tidigt 1800-tal förekom även klingor som det gick att hugga och skära med. Redan tidigare hade dock en ny typ av bajonetter börjat dyka upp. Dessa kallades sabelbajonetter och var mer eller mindre vanliga huggare som försetts med någon form av anordning så att de, förutom att användas som sidovapen, kunde fästas vid muskötpipan. Under 1800-talet förfinades sabelbajonetten, men fortfarande existerade både hyls- och sabelbajonetter i det närmaste parallellt. Under sent 1800-tal försvann dock hylsbajonetten och samtidigt började man använda den kortare typ av bajonett som fortfarande är bruklig idag, och kallas knivbajonett.
Sverige var ett av de första länder som anlade bajonetter i stor skala. Detta skedde i och med införandet av hylsbajonett modell 1696, som bidrog till de svenska framgångarna i det stora nordiska kriget.
I äldre tiders krig, då eldstriden inte hade lika stor betydelse som idag spelade bajonettanfallet en långt viktigare roll än idag. Idag används bajonetter ibland för vakttjänst eller för att kontrollera stora människomassor, men mest för parader och uppvisningar.
