Överum
Från Rilpedia
| Överum Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
||||
| Läge | ||||
| Landskap | Småland | |||
| Län | Kalmar län | |||
| Kommun | Västerviks kommun | |||
| Församling | Överums församling | |||
| Folkmängd(2005) | 1 270 invånare | |||
| Area(2005) | 193 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 28 maj 2008) | ||||
Överum är en tätort i norra delen av Västerviks kommun i Kalmar län.
Överum är en typisk bruksort belägen i en naturskön miljö. Överums Bruk tillkom omkring 1655 och har genom åren omvandlats från styckebruk med kanongjuteri till ett modernt verkstadsindustriföretag med tillverkning av lantbruksmaskiner (se Överums Bruk AB).
Innehåll |
Historia
Överum tillhörde 1647 riksdrotsen Per Brahe. 1655 fick Överum privilegier för tackjärnsblåsning och stångjärnssmide. 1662 blev Överum styckebruk. Ägare var då brukspatron Petrus de Try, och det var han fortfarande 1725. 1733 ägdes Överum av hovjunkaren G. De Besche. På 1800-talet tillhörde bruket friherre J. K. Adelsvärd på Adelsnäs och på 1860-talet av hans måg greve A. Stackelberg på Stensnäs. Det köptes sedan av engelska kapitalister som 1882 instiftade Överums Bruk AB.
Administrativ historik
Genom utbrytningar ur grannsocknarna Gamleby, Dalhem, Ukna, Västra Ed och Lofta bildades från 1 januari 1931 Överums landskommun. Vid den så kallade storkommunreformen 1952 tillfördes resterande del av Dalhems socken. Vid nästa riksomfattande kommunreform 1971 uppgick Överum i Västerviks kommun. Det har förekommit diskussioner om att dela Västerviks kommun i en nordlig och en sydlig del, Överum skulle då hamna i samma kommun som Gamleby.
Geografi och kommunikationer
Överum ligger cirka 40 kilometer nordväst om Västervik och 70 kilometer sydost om Linköping i ett sjörikt och ganska kuperat landskap. Samhället ligger på sydvästra sidan av en dalgång som går från sjön Såduggen i nordväst via Överumsån till sjön Ryven i sydost. Vattnet flödar från Såduggen ner till Ryven med en nivåskillnad på 21 meter. Ån med Överumsfallen har använts av bruket som vattenkraft.
Genom samhället går riksväg 35 samt järnvägen Tjustbanan. Den 22 april 1991 öppnades järnvägshållplatsen Överums bruk, som ligger mer centralt än den dåvarande Överums station. Under flera år, till 19 augusti 1996, trafikerades båda stationerna, men i dag trafikeras endast stationen Överums bruk.
Överums herrgård
Herrgården består av en huvudbyggnad och två flyglar. De nuvarande byggnaderna i Tjustempire uppfördes av baron Jan Carl Adelswärd. Han anlitade på 1840-talet professorn vid Konstakademien Per Axel Nyström som arkitekt för en genomgripande ombyggnad av det timmerhus från 1770 som fanns på platsen. Nyström var en av vårt lands största kännare av empirens byggnadsstil som han studerat under flera år i Italien och Frankrike. De omfattande byggnads- och inredningsarbetena fortsatte fram till 1860-talet, efter baronens död.
Det unika med Överums herrgård är salongernas konstnärliga ädelträinredningar i golv, väggar och tak. Herrgårdens stora representationsrum Vita salongen hade knappast någon motsvarighet i vårt land när det gällde ståtlig 1800-talsinredning. Även herrgårdens stall var byggt i tjustempir med påkostad inredning, där hästarna fick äta ur krubbor av marmor. Stallets ytterväggar har bevarats och är nu fasad på Överums Bruks kontor. Länsantikvarie Manne Hofrén skriver i sitt verk "Herrgårdar och boställen, en översikt över byggnadskultur och heminredningar i Kalmar läns herrgårdar": "Tjustempirens fullödigaste uttryck blev Adelswärds Överum, ... en sällsynt stark bild av senempirens arkitektur, både i dess rikare och enklare former. Överum är Tjustempirens huvudstad." Överum vill gå med i Östergötland.
Företag
Överums Bruk AB är numera en stor tillverkare av lantbruksmaskiner, främst plogar, gödsel- och såmaskiner.
I Överum finns också en fönsterfabrik som är en del av Elitfönster AB.
Överums bruks historia är bevarad i ett museum som är inrymt i en gammal smedja vid den å som förr var livsnerv i brukets verksamhet. I museet finns en gammal tyskhärd och en vattenhammare med överfallshjul väl bevarade.
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Öfverum, 1904–1926 (Not).
Nord. Museets handlingar nr 6, 1937, sid.321
|
Västerviks kommun i Kalmar län i Sverige |
