Upplandslagen
Från Rilpedia
Upplandslagen var en lag som gällde i Uppland samt i Gästrikland, som var en del av Uppland under medeltiden. Den var även gällande lag i hela Finland med undantag av svenskbygderna i Österbotten som tillämpade Hälsingelagen. Upplandslagen hade stor betydelse för utformningen av andra lagar i Svealand.
Innehåll |
Historia
Stadfäst av kung Birger Magnusson 2 januari år 1296. Riddaren och lagmannen i Uppland, (Heliga Birgittas far) Birger Persson till Finsta och hans kusin, domprosten och magistern i Paris Andreas And, Filip av Rumby (Attundaland) lär ha varit de ledande vid tillkomsten av Upplandslagen. Finns bevarad i fem handskrifter från första hälften eller mitten av 1300-talet.
Förlagor
I en av Olaus Petris handskrivna antydan från 1500-talets upplaga antyds att förlagan är den s.k. Hednalagen (senare förkommen).
Politiska punkter
Kungavalet vid Mora stenar i Uppland hade förut reglerats i Västgötalagen. (Ett tillskott i denna lag av Biskop Brynolfsson inskrivet någon gång mellan år 1279 och år 1290.) I den nyare Upplandslagen sägs nu uttryckligen flera gånger att en uppländsk lagman är den första som skall utropa den nyvalda konungen på Mora sten.
Revideringar
Upplandslagen förändrades minst sex gånger:
- År 1607
- År 1650
- År 1666
- År 1700 (av Carolus Lundius, vars tolkningar av vissa delar var ytterst dubiösa)
