Ljungby
Från Rilpedia
- Den här artikeln handlar om tätorten Ljungby. För kommunen Ljungby, se Ljungby kommun. För övriga betydelser, se Ljungby (olika betydelser).
| Ljungby Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
||||
| Läge | ||||
| Landskap | Småland | |||
| Län | Kronobergs län | |||
| Kommun | Ljungby kommun | |||
| Folkmängd(2005) | 14 810 invånare | |||
| Area(2005) | 1 085 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 28 maj 2008) | ||||
Ljungby är en tätort (före detta stad) och centralort i Ljungby kommun i Kronobergs län. Ljungby ligger i folklandet Finnveden, Sunnerbo härad. Orten ligger där E4 och Riksväg 25 möts, i Lagans dalgång.
Innehåll |
Historia
Första kända invånaren på den plats där Ljungby ligger i dag var Astrad. Om detta vittnar runstenen Replösastenen från 1000-talet, belägen några kilometer från stadens centrum. Där går att läsa i runskrift: "Götrad gjorde denna vård efter Astrad, den ypperste av de fränder och odalmän som i Finnveden fordom levde." I dag finns en staty på Stora torg från 1952 av John Lundqvist föreställande Astrad och Götrad. Men platsen där Ljungby ligger var bebodd långt tidigare. Om det vittnar inte minst de talrika gravrösen som finns i trakten. Ett av de större gravröserna finns invid Ljungbys vattentorn, och det kallas Kungshögen. Det största gravröset i trakten är dock Höga rör, som ligger ett par kilometer söder om Ljungby, högt beläget, invid sluttningen ned mot Lagandalen.
På 1100-talet fick Ljungby sin första stenkyrka. Ljungby har sedan lång tid tillbaka varit en plats där viktiga handelsvägar i nord-sydlig och öst-västlig riktning korsas. Av denna anledning påbjöd ett kungligt brev på 1300-talet att ett gästgiveri skulle anläggas invid Lagastigen.
1828 blev Ljungby köping. Ett beslut som möttes av protester, då befolkningen i Berga socken en mil norr om Ljungby, redan på 1400-talet fått rättigheter av biskopen i Linköping att anlägga en stad. Dessa rättigheter utnyttjades dock inte i Berga. Även Hamneda någon mil söderut var på tal, då detta sedan gammalt var tingsplats. Ljungby anlades till störst delen på mark som donerats av Märta Ljungberg, ägare till Ljungbys gästgiveri. En stadsplan med rätvinklade gator användes som grund, när köpingens hus skulle byggas. Stadsplanen kom dock att klyvas på tvären, då järnvägen kom till Ljungby. År 1878 invigdes järnvägen mellan Vislanda och Bolmen, som sedan kom att länkas ihop och bli Karlshamn-Vislanda-Bolmens järnväg (KVBJ) respektive Halmstad-Bolmens järnväg (HBJ). 1899 öppnade den nord-sydliga Skåne-Smålands Järnväg (SSJ).
Under 1900-talet har staden expanderat våldsamt, inte minst genom en utbyggnad av verkstads- och trävaruindustrin. Ljungby var en gammal "municipalköping". Därutöver inrättades 1921 Ljungby municipalsamhälle i kommunen som likaledes hette Ljungby. År 1936 ombildades hela kommunen till Ljungby stad, varvid såväl municipalköpingen som municipalsamhället upplöstes.
Den första kraftiga tillväxtperioden började vid slutet av 1940-talet för att kulminera på 1960-talet. Lyckligtvis sammanföll behovet av arbetskraft till den växande industrin med att arbetare friställdes på landsbygden. Man hade även god hjälp av arbetskraftsinvandringen som startade under efterkrigstiden. Vid kommunreformen 1952 bildades sju storkommuner i området runt Ljungby. En stadsbrand som förödde stora delar av centrum 1953 ledde till en återuppbyggnad av Stora torg med ett sjuvåningshotell och en piazza i modern stil, Hotell Terraza, något som fortfarande är mycket omdiskuterat. Genom den stora kommunreformen 1971, blev Ljungby stad en del av den nybildade Ljungby kommun. Uppfinningsrikedomen och företagandet har varit stor och resulterat i att Ljungby kommun i dag har mer än 2 200 företag, allt från internationellt kända tillverkare till småföretag av vitt skilda slag.
Under 00-talet har kommunen börjat propagera för bygge av Europabanan.
Kultur
Från Ljungby kommer bland annat författarna Folke Fridell, Lennart Williams och Sölve Rydell och konstnären och författaren Sven Ljungberg, som även har ett eget museum — Ljungbergmuseet. Den internationellt erkände konstnären Erik Ortvad levde senare delen av sitt liv i Kvänjarp strax utanför Ljungby. Det finns även ett Sagomuseum, se Sagomuseet, Ljungby, beläget vid Ljungby Gamla Torg. Skulptören Albert von Stockenström levde under många år i Ljungby, och dog här. Konstnärinnan Ann Margret Dahlquist-Ljungberg, hustru till Sven Ljungberg, levde även hon under många år i Ljungby, och dog här. I Ljungby hålls under det årliga Ljungbydagarna en karneval där olika karnevalsband tävlar i olika kategorier.
Från Ljungby kommer orkestern Jazz i Baljan, som vid stadsjubileet år 1986 skapade jazztävlingen Swedish Open i Gladjazz.
Ljungby i dag
Ljungby är en småstad, med ett centrum bestående av en god blandning av olika butiker. Här finns såväl lokala butiker, som de större butikskedjorna, exempelvis KappAhl, Lindex, Dressmann och InterSport. Det mesta av järnvägarna i Ljungby är för länge sedan upprivna. Det enda som återstår är den sista biten av Skåne–Smålands Järnväg mellan Ljungby och Värnamo. Ingen trafik har dock bedrivits på järnvägen sedan 1997. Något år efter att trafiken upphörde slutade Banverket underhålla banan, och nu är banvallen igenväxt med sly i Ljungbys utkanter, trots att rälsen ligger kvar. Ljungby bangård ligger öde och tom mitt i staden, och sedan några år tillbaka pågår en debatt om vad som skall hända med järnvägsområdet. Flera förslag finns om att expandera centrum genom att bebygga järnvägsområdet, med fastigheter för handel. Detta blockeras dock effektivt av en grupp politiker, som vill bevara området, så att det skall kunna användas som stationsområde på ett stickspår från den eventuella höghastighetsjärnvägen, som på projektstadiet kallas Europakorridoren.
En annan aktuell fråga är att Ljungbys politiker tycker att Ljungby syns för dåligt från E4:an, då staden skyms av träd, buskar och bullervallar. På E4:an förbi Ljungby passerar dagligen i snitt 10 000 fordon per dygn. Politikerna har nu skapat ett skyltfönster mot E4:an, och utökat industriområderna, med industritomter längs med vägen. Dessutom vill ett parti, centern, bygga ett Stormens hus, till minne av orkanen Gudrun januari 2005, som drabbade Ljungby väldigt hårt. Detta har kritiserats hårt av Ljungbys befolkning.[källa behövs]
Just nu byggs det ett nytt köpcentrum intill E4:ans södra infart mot Ljungby. CityGross slår upp portarna i november 2009 samt även några s.k. "sällanköpsbutiker", vilka det blir är inte känt nu i slutet på december 2008
Ljungby hade tidigare en flygplats, Ljungby - Feringe flygplats, som ligger 13 kilometer nordost om tätorten. Denna flygplats tillhör numera en segelflygklubb och används även av en fallskärmshopparklubb, inget kommersiellt flyg förekommer numera. Närmsta flygplats med passagerartrafik är Smaland Airport, Växjö som ligger 55 kilometer öster om Ljungby.
Sedan 2002 driver CIL, Centrum för Informationslogistik, högskoleutbildning i samarbete med regionens företag och Växjö Universitet och högskolorna i Jönköping och Halmstad.
Bebyggelse
Bebyggelsen i de centrala delarna ligger i ett rutmönster med järnvägen, och några vägar löper parallellt med den på diagonalen. Järnvägen är i princip nerlagd. Stora delar av centrum brann på 1950-talet och är därmed från denna tid. I utkanterna, speciellt ner mot ån Lagan, ligger dock äldre trähusvillor, ofta målade i starka färger.
Näringsliv
Viktiga industrier i Ljungby är Svetruck, Strålfors, Kalmar LMV, Ljungbymaskin, CTC, Electrolux Laundry System och Dynapac.
Sport
- Ishockeyklubben IF Troja-Ljungby
- Ljungby boxningsklubb
- Sportfiskeklubben Spöfolket
- Ljungbys kungfu klubb
- Ljungby Handbollsklubb
- Ljungby Friidrottsklubb
- Ljungby Ridklubb
Idrottare med rötter i Ljungby
- Mattias Weinhandl (ishockey)
- Rade Prica (fotboll)
- Emil Svensson (fotboll)
- Christian Ericsson (handboll)
Övrigt
Nuvarande jordbruksministern, Eskil Erlandsson kommer från Annerstad utanför Ljungby, och var en period kommunalråd i Ljungby.
1986 omkom Metallicas basist Cliff Burton nära Ljungby i en bussolycka.
Referenser
- Aspman Axel m fl. 1974 - Ljungby - Köping, Stad, Storkommun, 236 s.
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
Externa länkar
- Ljungby kommuns webbplats
- Gamla Ljungbybilder visar bland annat bra vyer över de centrala delarna före branden 1953
|
||||||||||
