Gotland

Gotland
	; Gotlands landskapsvapen, motivet även fungerande som landskapsflagga.
	; Gotlands landskapsvapen, motivet även fungerande som landskapsflagga.
Landsdel	Götaland
Län	Gotlands län
Stift	Visby stift
Yta	3 140 km²
Folkmängd; • Totalt; • Befolkningstäthet	; 57 122 (2007); 18,2 inv/km²
Högsta punkt	Lojsta hed 82 möh
Största sjö	Bäste träsk 6,3 km²
Landskapsblomma	Murgröna
Landskapsdjur	Igelkott
	Fler symboler ...
	; Gotlands läge
	; Gotlands läge

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Gottland)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Koordinater: 57°30′N 18°33′O / 57.5, 18.55

För örlogsfartyg med namnet Gotland, se HMS Gotland.

Gotland (Gutland på gutniska) är en svensk ö som tillsammans med omkringliggande öar utgör landskapet med samma namn. Gotland ligger i Östersjön, cirka 90 km från den svenska fastlandskusten. Landskapet utgörs förutom av ön Gotland även av Fårö, Karlsöarna, Gotska Sandön, Östergarnsholm samt flera mindre öar. Landskapet är även ett eget län (Gotlands län), en egen kommun (Gotlands kommun) samt eget stift (Visby stift). Landskapet har 42 000 kända fornlämningar. Den högsta punkten är Lojsta hed som ligger 83 meter över havet.

Gotland besöks - framför allt under sommaren - av mängder av turister, inte minst det världsarvsförklarade Visby som är Gotlands enda stad.

Etymologi

Gotland har fått sitt namn efter folkslaget gutar, vars förled gut- torde härröra från äldre urgermanska med betydelsen utgjuta, möjligen som en beteckning för män och är etymologiskt identiskt med folknamnet goter. Det ursprungliga namnet på ön var Gutaland, där a:et utgör ett äldre genitivmärke, med den enkla betydelsen "gutars land". Det här a:et föll senare bort vilket resulterade i dagens gutniska namn på ön — Gutland. I såväl svenskt som danskt talspråk assimilerades "tl" till "ll" (jämför med Jutland/Jylland), vilket gav upphov till formen Gulland.^[1]

Dagens svenska namn Gotland med o härrör, likt många andra namn längs Sveriges kuster, från lågtyskan^[1]. Till början av 1920-talet stavades Gotland med två t som Gottland^[2]^[3].

Historia

Huvudartikel: Gotlands historia

Gotlands runstenar, är liksom, Östergötlands, Blekinges, Skånes, Hallands, Bohusläns och Västergötlands äldre än det senare utvecklade Mälardalen, däribland Kylverstenen i Stånga, vilken tros vara från 300-talet och avbildar det första fullständiga runalfabetet. Den första gutniska runan över huvud taget, är inskriptionen Gaois, utförd på en spjutspets funnen vid Moos i Stenkyrka.

Gotland var tidigt ett handelscentrum, tidvis också en högborg för sjörövare. Under tidig medeltid var ön relativt självständig från centralmakten i Sverige (betalade tribut). Ön delades administrativt upp i tredingar och settingar och hade också ett gemensamt ting för hela ön (se avsnittet nedan om äldre indelningar, där också avhandlas mer om det gemensamma tinget). Senare under medeltiden uppstod rivalitet mellan inflyttade tyska köpmän i Visby och de inhemska handelsbönderna, vilket ledde till inbördeskrig som bilades av Magnus Ladulås 1288. År 1361 intogs ön av den danske kungen Valdemar Atterdag, och först 1645, vid freden i Brömsebro blev Gotland svenskt. År 1676 invaderade danska styrkor igen och höll ön till 1679 då de slutligen lämnade ön efter att vid uttåget ha sprängt Visborgs slott. Bortsett från en kortvarig rysk ockupation under Finska kriget på våren 1808^[4] har ön sedan förblivit svensk.

Lärbro kyrka på Gotland.

Lerkärl från järnåldern, funnet på Gotland.

Järnyxa från järnåldern, funnen på Gotland.

Karta över Gotland från 1626.

Landskapsregemente

Gotlands regemente har sina rötter i Gotlands nationalbeväring som inrättades 1811 efter den ryska ockupationen. Nationalbeväringen omorganiserades 1887 till Gotlands regemente. Regementet var från början till dess nedläggning 2005 förlagt i kaserner på Visborgsslätt.

Natur

Satellitbild av Gotland.

Topografisk karta över Gotland.

Gotland består till största delen av kalksten och märgelsten som avlagrades under silur. På den södra delen kan man även hitta sandsten. Gotland bildades under en tid då Sverige låg vid ekvatorn och klimatet var betydligt varmare. Berggrunden bildades i en revmiljö och Gotland är därför mycket rikt på fossil som är spår efter de djur (till exempel trilobiter) som levde på Gotland under denna tid. Naturen på Gotland är starkt påverkad av den underliggande berggrunden med omväxlande slätter, skog, lövängar och myrar. Vid stränderna återfinns klapperstensfält, strandvallar och raukar. Klimatet är milt och växtligheten artrik med bland annat många arter av orkidéer. Fågellivet är intensivt. Bl.a. finner man östersjöns enda fågelberg på två öar utanför Gotlands västkust - Lilla Karlsö och Stora Karlsö.

Länet

Huvudartikel: Gotlands län

Gotlands län är ett av få som helt överensstämmer med det historiska landskapet, detta beroende på den naturliga avgränsning som det insulära läget skapar.

Kommunen

Huvudartikel: Gotlands kommun

Gotland utgör sedan 1971 en enda kommun och saknar därför landsting. 1863 inrättades i varje socken en landskommun plus Visby stad, totalt 92 kommuner. Vid kommunreformen 1952 reducerades antalet kommuner till 13. Dessa lades 1971 samman till Gotlands kommun, varvid även landstinget upphörde.

Ekonomi

Gotland är en stark jordbruksbygd. Den agrara sektorn tillsammans med turismen sysselsätter flest människor. Främst odlas vete och sockerbetor, dock är sockerbetsodlingen på nedgång sedan Danisco lade ner sockerbruket på ön. Dessutom finns det en vingård på södra delen av ön, och det pågår även försök med framställning av rom från sockerbetor. Det finns även en lång tradition av fåravel och boskapsskötsel på ön. Gotlands näringsliv har dominerats/domineras av sten-, cement-, livsmedels- och elektronisk industri. Tidigare var Försvarsmakten den största arbetsgivaren på ön på grund av öns läge mitt i Östersjön, nära dåvarande Sovjetunionen, men försvarsmakten avvecklade sina resterande verksamheter på ön helt 2005. Numera är turistnäringen en viktig del i Gotlands ekonomi och det finns mycket att se och uppleva som turist. Gotland är ett av de områden i Sverige som är rikast på fornminnen. Här finns nära hundra medeltida kyrkor och en speciell artflora på grund av öns karga kalkstensberggrund som skiljer sig avsevärt från övriga Sverige.

Dialekten

Huvudartikel: Gutniska

Gutniska är på Gotland det ursprungliga egna språket, som en gång hade ett eget skriftspråk. Det utgör en separat gren av de nordiska fornspråken jämte den fornvästnordiska (isländska, färöiska, norska) och den fornöstnordiska (svenska och danska) avdelningen. Gutamål är ett gammalt talspråk och dialekt. Gutamålet har sitt ursprung i gutniskan, men det har, bland annat på grund av Gotlands politiska tillhörighet, inte status som språk, utan räknas som en dialekt av svenska (på samma sätt som skånska räknas som en svensk dialekt trots att den härstammar från forndanskan). Dialekten har på senare tid, liksom de övriga i Sverige, påverkats kraftigt av rikssvenskan. Olika områden har emellertid påverkats olika mycket. Det råder således kontinuerliga övergångar mellan öns olika dialekter, från de mest ålderdomliga till de som mest påverkats av svenskan.

Äldre territoriell indelning

Redan Gutasagan omtalar en indelning i tredingar: Nordertredingen, Medeltredingen och Sudertredingen. I den kyrkliga organisationen var tredingarna prosterier, idag kallade kontrakt: Nordertredingens kontrakt, Medeltredingens kontrakt respektive Sudertredingens kontrakt.

Varje treding bestod av två settingar (sjättedelar). De har ibland jämförts med Svealands skeppslag och kan bland annat ha haft uppgiften att utrusta skepp för den kungliga ledungen. Vid den svenska tidens inledning (1645) fungerade settingarna som rättskretsar.

Den grundläggande (minsta) rättskretsen kallades på Gotland ting. Ön var indelad i tjugo ting under ledning av varsin tingsdomare. Tingen hade betydelse även för fördelningen av skatter. Vid inledningen av den svenska tiden hade tingen redan börjat spela ut sin roll.

Ett gemensamt ting, det så kallade gutnaltinget fanns dessutom. Gutnaltinget betyder "gutarnas (gotlänningarnas) allting". "'All'" betyder här gemensam (all = hel). Tinget sammanträdde på platsen där klostret Roma kloster senare förlades (strax utanför tätorten Romakloster).

Socknen var grundenheten i den kyrkliga territoriella organisationen. På Gotland fanns under medeltiden 94 landssocknar och över ett halvdussin socknar i Visby stad. Några av dessa socknar har slagits samman med andra. Ödekyrkor kvarstår av sockenkyrkorna Elinghem och Gann i Nordertredingen och Bara i Medeltredingen. Av Visbys medeltida sockenkyrkor kvarstår endast Vårfrukyrkan (Sankta Maria).
År 1681 indelades Gotland i två härader. Nordertredingen och Kräklinge setting i Medeltredingen blev Gotlands norra härad. Sudertredingen och Hejde setting i Medeltredingen blev Gotlands södra härad.

Stad

Huvudartikel: Visby

Det har aldrig funnits mer än en stad på Gotland, nämligen Visby. Dess ålder är inte helt fastställd, men den äldsta kända byggnaden är uppförd omkring 1150. Den var en egen kommunal enhet fram till 1971, då Gotlands kommun bildades. Även i dag är Visby den helt dominerande tätorten, med nästan en tredjedel av av öns befolkning. Den näst största orten, Hemse har knappt en tiondel av Visbys folkmängd.

Tätorter

För information om de olika orternas befolkning se Gotlands kommun

Martebo

Martebo är en av alla socknar på Gotland. Martebo är känt för fenomenet "Marteboljuset" som påstås vara ett ljussken man kan se på natten i norra Martebo.

Klimat

Gotlands alla tiders högsta och lägsta temperaturer, -32.8° samt 35.2°, har avlästs på samma plats, nämligen Buttle nära öns mitt. Gotland är solsäkert, Visby har flest soltimmar i landet. Öns klimat är maritimt milt tack vare läget i Östersjön med svala vårar, milda höstar och vintrar samt en årsmedeltemperatur på omkring +6,5°C

Sport

Gotland var värdön för Internationella öspelen år 1999.

Övrig sport

Speedwayklubben - Bysarna
Gotland Grand National - GGN
Basketklubben - Visby Ladies, svenska mästare 2005
Innebandyklubbarna - Visby IBK (herrar) och Endre IF (damer)
Fotbollsklubben - FC Gute (före november 2007 hade samma förening namnet Visby IF Gute FK)
Ishockeyproffset - Håkan Loob, lärde sig spela ishockey på Gotland
Ishockeyklubben - Visby-Roma HK, En stigande stjärna på svenska hockey kartan

Kultur

Filmer inspelade på Gotland

Adam och Eva
Brödernas kvinna (1943), Visby, Hau i Fleringe, Bunge kyrka, Endre och Högklint på Gotland.
Carambole (2005), inspelad i Fårösund filmstudio.
Grisjakten (1970), regi: Jonas Cornell.
Happy End (1999), regi: Christina Olofson.
Hemligheten (2005), regi: Paolo Vacirca.
Husbonden - piraten på Sandön (TV-serie).
Jack (1977)
Kameleontens hämnd
Lilla Jönssonligan på kollo
Lille Fridolf blir morfar
Maria Wern - Främmande Fågel
Mongolpiparen
Offret (1985), regi: Andrej Arsenjevitj Tarkovskij, inspelad på Närsholmen.
Pensionat Oskar (1995), regi Susanne Bier, manus Jonas Gardell, inspelad vår/sommar 1994 vid Holmhällar på Storsudret.
Persona (1966), regi: Ingmar Bergman, Fårö.
Petri tårar, Visby med omnejd.
Pippi Långstrump (1969), regi: Olle Hellbom, Visbymiljöer.
Pippi Långstrump på de sju haven (1970), regi: Olle Hellbom.
P.S. Sista sommaren (1988), Visbymiljöer.
På rymmen med Pippi Långstrump (1970), regi: Olle Hellbom, Visbymiljöer.
Rosa - the movie, (2007)
Scener ur ett äktenskap, regi: Ingmar Bergman, Fårö.
Skammen (1968), regi: Ingmar Bergman, Visby och Fårö.
Sånger från andra våningen, en scen är inspelad på Gotland.
Såsom i en spegel (1961), regi: Ingmar Bergman, Fårö.
Tempelriddarnas skatt II (2006), dansk film.
Skuggornas hus (TV-serie)
Sunes sommar
Vingar kring fyren (1934), Visbymiljöer.
Zombiestad Gotland (2007), regi: Alexander Kirmeier, Visbymiljöer, Burge på Gotland.

Se även

Referenser

Noter

↑ ^1,0 ^1,1 Wessén, Elias (1969). "Nordiska folkstammar och folknamn. En översikt." i Bo Gräslund och Ingrid Swartling: Fornvännen årgång 1969, Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB, sid. 20.
↑ http://runeberg.org/nfcl/0422.html Nordisk familjebok 1921, stavning i artikeln Visby
↑ http://runeberg.org/svetym/0285.html Svensk etymologisk ordbok 1922, sid. 197
↑ Gunnar Geisle, Här steg ryssarna iland 1808, artikel i Gotlands Allehanda. 2008-04-19, länkad 2008-08-26.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Gotland

Gotland indelas traditionellt i 91 socknar samt Visby.

[fn-0] 1,0 ^1,1 Wessén, Elias (1969). "Nordiska folkstammar och folknamn. En översikt." i Bo Gräslund och Ingrid Swartling: Fornvännen årgång 1969, Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB, sid. 20.

[1] ttp://runeberg.org/nfcl/0422.html Nordisk familjebok 1921, stavning i artikeln Visby

[2] ttp://runeberg.org/svetym/0285.html Svensk etymologisk ordbok 1922, sid. 197

[3] Gunnar Geisle, Här steg ryssarna iland 1808, artikel i Gotlands Allehanda. 2008-04-19, länkad 2008-08-26.

[1]

[2]

[3]

[4]