Lau

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För ögruppen i Fiji, se Lauöarna.

Lau
Siffrorna avser orten
SWE-Map Rike.svg
Läge 57°15′28″N 18°37′51″O / 57.25778, 18.63083
Landskap Gotland
Län Gotlands län
Kommun Gotlands kommun
Folkmängd(2005) Cirka ~300 invånare

Lau är en sockenGotland. Socknens utbredning är identisk med tidigare Lau församlings utbredning, se även nuvarande församlingen När-Lau församling.

Lau betyder öppen betad strandmark.

I Lau socken finns också den långgrunda badviken Lauviken.

Lau och När ligger i en konstant, humoristisk, ytterst mild konflikt vars grund ingen känner till. I denna "konflikt" anses När ha en aning övertag då denna grannsocken har en affär.

"Konflikten" kan jämföras med hur svenskar använder sig av skämt om norrmän medan norrmän använder sig av skämt om svenskar.

Innehåll

Historia

Lau betyder öppen betad strandmark.

Under stenåldern var Lau en långsmal ö och lauborna bodde på insidan av öns uddar. Ett sund skilde Lau-ön från övriga Gotland. Under bronsåldern sjönk dock vattnet och där sundet var som smalast spolades det upp en bred sandbank. Lauborna blev fler och bosatte sig både på insidan av ön och längs med sandbanken.

Där vägen kom upp på den forna ön, utvecklades ett sockencentrum. Det var ungefär lika långt åt Lau sockens alla håll och härifrån grenade socknens vägar ut sig. Här var det högt med utsikt över bygden, det var torrt och det fanns tillgång till vatten i sluttningen mot Lausböin. Här bör också byggnader för forntida gudstjänster och kommunala möten ha legat. Platsen alldeles väster om dagens kyrkogård heter Stavgard, ett vanligt namn på en samlingsplats före kristen tid.

Under järnåldern etablerades dagens gårdar spridda över socknen. Från den här tiden härrör också den fornborg vars lämningar man idag kan hitta vid Botvidebackar på Lausbackars nordspets.

På 1890-talet skedde skiftet i Lau. Små ägor med ringlande tunar (gärdesgårdar) slogs ihop till stora enheter.

Årliga evenemang

Lau Basar

Lau Basar är ett årligt evenemang på Lau Backar som pågår en dag mitt i sommaren. Dagen inleds med lotterier och eventuellt ett och annat uppträdande (2007 uppträdde den gotländska musikgruppen Smaklösa på Lau Basar). Framåt kvällen övergår basaren till ett ställe för dans och socialt umgänge.

Julmarknaden i Lau

I byggnaden som före detta tillhörde nu nedlagda Lau Skola hålls årligen en julmarknad. Byggnaden tillhör numera församlingshemmet. På julmarknaden återfinns bland annat ett lotteri med priser som exempelvis dukar. Det har tidigare år förekommit mild ilska kring detta lotteri då möjligheten för en individ att köpa ett antal lotter och kamma hem samtliga priser fanns och fortfarande finns.

Hembygdsföreningens årsmöte

I Lau hålls ett årsmöte i Lau Bygdegård. 2007 hölls årsmötet i mars.

Lau Hembygdsförening

Lau Hembygdsförening bildades 1994 för att värna om hembygdens miljö, kulturarv och skönhetsvärden så att de förs vidare till kommande generationer. Föreningen strävar också efter att bygden ska utvecklas. Hembygdsföreningen har ungefär 150 stycken medlemmar.

  • Arrangemang: Arbetsdagar och kvällar med främst byggnads- och landskapsvård, midsommarfirande, utflykter och hembygdskvällar.

Butiker, bolag, företag och föreningar

Lau Bodi

Lau har en gång i tiden haft affär vid namn Lau Bodi. Denna lades ned i slutet av 90-talet på grund av ekonomiska omständigheter.

Lau Järnaffär

Kända platser

Lau Käldu

Källan vid Laus Backar - Lau Käldu – har blivit något av en sockensymbol. Lau Käldu med käldhus har restaurerats, och intill ligger en näckrosdamm med guldfiskar. Området har röjts och försetts med bandtun och informationstavla. Upp till en grotta, vid namn Godugnen, strax norr om Käldu, leder en anlagd trappa.

Under början av 1990-talet sinade Lau Käldu på grund av att vattnet letade sig andra banor än in genom järnrören. 1995 lyckades Lau Hembygdsförening fånga vattnet igen genom att gräva ner rör och slangar längs sluttningen och sammanföra dem till en uppsamlingsbrunn. Därifrån har vattnet kunnat ledas till käldhuset och bassängen.

Godungen

Från grottan Godungen kan man se Lausviken breda ut sig. Godungen ligger vid Laus Backar.

Lau Kyrka

Lau kyrka är Gotlands största landsortskyrka. Mest känd är den kanske för sin unika efterklang på 12 sekunder. Musikstycken har blivit specialkomponerade för att utnyttja denna efterklang i kombination med själva rummet, och kan alltså enbart uppföras i Lau kyrka. Denna efterklang har dock blivit aningen, aningen kortare då stolarna i kyrkan bytts ut till bänkrader. Varje år uppförs här bland annat kompositören Gunnar Buchts specialskrivna Musik för Lau av GotlandsMusikens symfoniska blåsorkester.

På 1280-talet byggdes kyrkan ut med hjälp av de stora inkomster man fick genom handel med andra länder.

1805 putsades kyrkan om utvändigt och 1807 invändigt. Svarta dekorationer måldes på alla kanter i valv, på pelare och vid fönsternischerna. Kyrkan fick nytt trägolv.

1958-60 gjordes den mest genomgripande förändringen av Lau kyrka som någon Gotlands-kyrka genomgått på 1900-talet. Kyrkan hade då tagit stor skada av det läckande taket, något som varit problem under alla århundraden. Redan på 1600-talet finns uppgifter om att det utgick rikskollekt till Lau kyrkas tak och man fick även senare hjälp. Nu lades koppartak på kyrkan som skulle hålla tätt länge. En ny lite mindre takryttare kläddes också den med kopparplåt, något som ingen annan gotländsk kyrka har. Västgavelns övre del, som aldrig blev klar på medeltiden, murades nu upp i nock och kyrkans ojämna väggar putsades med betong.

Bredvid kykan ligger Kastalbacken. Här har det stått ett försvarstorn, en kastal, av samma typ som Kruttornet i Visby. Idag finns bara nedersta våningens två rum kvar, varav ett har delar av valvet i behåll. Tornet byggdes på 1100-talet till bygdens försvar, vilket visar på platsens centrala betydelse. Om det funnits ett försvarsverk tidigare i trä vet vi inte.

Troligen omkring 1200-talets mitt byggde man ny prästgård, den gamla som sannolikt var av trä var förmodligen utsliten.

Utbildningsanstalter

Dagis

I Lau socken finns ett dagis, vilket ligger i vad som kan ses som Laus "centrum", intill Lau Kyrka, vid församlingshemmet.

Lau Skola

Lau har en gång haft en skola, denna är numera nedlagd. Skolan lades ned 1987. Anledningen till att Lau Skola lades ned var för att När Skola, i När, skulle kunna gå runt. I före detta Lau Skola finns ett sockenarkiv. Byggnaden ligger tvärs över vägen söder om kyrkan.

Källor

Externa länkar


Gotland indelas traditionellt i 91 socknar samt Visby.

Gotlands norra härad
Bro | Fole | Lokrume | Väskinde | Bäl | Hejnum | Källunge | Vallstena | Akebäck | Björke | Follingbo | Roma | Barlingbo | Ekeby | Endre | Hejdeby | Lummelunda | Martebo | Stenkyrka | Tingstäde | Buttle | Dalhem | Ganthem | Guldrupe | Halla | Sjonhem | Viklau | Vänge | Ala | Anga | Ardre | Gammelgarn | Kräklingbo | Östergarn | Gothem | Hörsne | Norrlanda | Boge | Hall | Hangvar | Hellvi | Lärbro | Othem | Bunge | Fårö | Fleringe | Rute

Gotlands södra härad
Alskog | Alva | Atlingbo | Burs | Eke | Eksta | Eskelhem | Etelhem | Fardhem | Fide | Fröjel | Garde | Gerum | Grötlingbo | Hablingbo | Hamra | Havdhem | Hejde | Hemse | Hogrän | Klinte | Lau | Levide | Linde | Lojsta | Lye | Mästerby | När | Näs | Rone | Sanda | Silte | Sproge | Stenkumla | Stånga | Sundre | Tofta | Träkumla | Vall | Vamlingbo | Västergarn | Västerhejde | Väte | Öja

Personliga verktyg