Från Rilpedia

För den socialdemokratiske riksdagsledamoten från Skåne, se Göran Persson (född 1960). För den svenske 1500-talspolitikern, se Jöran Persson.

Göran Persson

fd statsminister

Ämbetsperiod(er):
22 mars 1996– 6 oktober 2006
Företrädare:	Ingvar Carlsson
Efterträdare:	Fredrik Reinfeldt
Födelsedatum:	20 januari 1949 (75 år)
Födelseplats:	Vingåker, Södermanland
Maka:	Gunnel Claesson (1978–1994) Annika Barthine (1994–2003) Anitra Steen (sedan 2003)
Politiskt parti:	Socialdemokratiska arbetarepartiet
Ministärer:	Regeringen Persson
Namnteckning:

Hans Göran Persson, född 20 januari 1949, var Sveriges statsminister 1996–2006 och socialdemokraternas partiledare 1996–2007. Han var riksdagsledamot 1979–1984 samt 1991–2007. Göran Persson utsågs av regeringen den 16 april 2008 till ny styrelseordförande för Sveaskog.

Persson deklarerade efter förlusten i riksdagsvalet 2006 sin avsikt att lämna partiledarposten. På en extra partikongress 17 mars 2007 utsågs Mona Sahlin till hans efterträdare som socialdemokratisk partiledare.

Persson var gift med Gunnel Claesson 1978–1995, med Annika Barthine 1995–2003 och är sedan 6 december 2003 gift med Anitra Steen. Han har två döttrar från sitt första äktenskap.

Göran Persson är kusin till Mikael Sjöberg, Arbetsmiljöverkets generaldirektör.

Innehåll 1 Biografi 2 Tiden som statsminister 2.1 Ledarstil som statsminister 3 Utmärkelser 4 Övre Torp 5 Kuriosa 6 Bibliografi 7 Dokumentärfilm 8 Litteratur 9 Källor 10 Externa länkar

Biografi

Göran Persson föddes 20 januari 1949 i Västra Vingåker i Södermanlands län. Hans föräldrar var Karin Persson (född Jonson; 1924–1999), född i Furingstad i Östergötland, och Thomas Persson (1911–2007), född i Västra Vingåker. Persson växte upp med fyra syskon: de äldre syskonen Kerstin (född 1943) och tvillingarna Jan och Bo (födda 1945) samt den yngre brodern Bengt (född 1950).

Persson tog studenten från Teknis i Norrköping, nuvarande Ebersteinska gymnasiet, 1969, genomförde den grundläggande värnpliktsutbildningen som handräckningsman vid vaktstyrkan vid milostaben på P10^[1][2] i Strängnäs och studerade sedan vid Högskolan i Örebro, numera Örebro universitet. Efter oavslutade högskolestudier blev han 1971 ombudsman i SSU och sedan studiesekreterare i ABF. Mellan åren 1977 och 1979 var han heltidsengagerad ordförande i skolstyrelsen i Katrineholms kommun och därefter blev han invald i riksdagen. År 1985 utnämndes han till kommunalråd i Katrineholms kommun, och under den här tiden gjorde han sig bland annat känd som en effektiv och målmedveten beslutsfattare.

Tidigare ledamot av Sveriges riksdag
Göran Persson i Stjärnhov
Parti	Socialdemokraterna
Mandatperiod(er)	1979–1982 1982–1984 1991–1994 1994–1998 1998–2002 2002–2006 2006–2007
Valkrets	Södermanlands län
Uppdrag i riksdagen:
Statsråd 1989–1991 Ledamot i Näringsutskottet 1992–1993 Vice ordförande i Finansutskottet 1993–1994 Finansminister 1994–1996 Ledamot i Krigsdelegationen 1994–2007 Statsminister 1996–2006 Ledamot i Utrikesnämnden 2006–2007 Suppleant i Nordiska rådets svenska delegation 2006–2007
Utskottsordförande i:
Jordbruksutskottet 1991–1992
Yrke/Titel	F.d. partiledare, d:r h.c.
Födelsedatum	20 januari 1949
Födelseplats	Vingåker, Södermanlands län
Webbplats	socialdemokraterna.se

Persson utnämndes 1989 till statsråd vid Utbildningsdepartementet (skolminister). Hans mest betydelsefulla åtgärd som skolminister var att genomdriva kommunaliseringen av grundskolan, som tidigare varit en statlig verksamhet. Denna åtgärd hade länge diskuterats inom socialdemokratin, men skjutits upp med anledning av det starka motståndet från bland annat lärarkåren. Persson lyckades övervinna omfattande protester och genomdrev med kraft kommunaliseringen av lärarnas och skolledarnas tjänster hösten 1989. Ett viktigt stöd för Persson blev TCO-ordföranden Björn Rosengren, som bidrog till att förankra kommunaliseringen bland lärare anslutna till TCO:s förbund.^[3] En klar majoritet av de berörda lärarna inom TCO-förbunden Svenska lärarförbundet och Svenska facklärarförbundet röstade ja till kommunalisering i en medlemsomröstning; Sacoförbundet Lärarnas Riksförbund var dock emot. Omröstningen i riksdagen slutade med 162 röster för och 157 röster emot, där socialdemokraterna fick stöd av en knapp majoritet av vänsterpartiets riksdagsledamöter. Kommunaliseringen bidrog till att etablera bilden av Persson som en politiker med förmåga att åstadkomma resultat.

Persson blev åter invald i riksdagen 1991, men förlorade sin post i regeringen eftersom socialdemokraterna samtidigt förlorade regeringsmakten. Under oppositionsåren 1991–1994 fick han en alltmer framträdande roll i partiet. Åren 1991–1992 var han ordförande i riksdagens jordbruksutskott, 1992–1993 var han socialdemokraternas näringspolitiska talesman och 1993–1994 talesman i ekonomiska frågor.

Efter valet 1994 återkom Persson till regeringen som finansminister i Ingvar Carlssons ministär. Som finansminister genomdrev Persson en sanering av statsfinanserna som omfattade både besparingar och skattehöjningar.

Persson är en respekterad retoriker och talare, bland både motståndare och anhängare; han har en lätt ironisk och satirisk retorik.^{[källa behövs]}

Tiden som statsminister

Efter att Mona Sahlin drog tillbaka sin kandidatur som partiledare för socialdemokraterna (se Tobleroneaffären) och bland andra Jan Nygren och Ingela Thalén hade avböjt att ställa upp, efterträddes Ingvar Carlsson av Göran Persson. Den 16 mars 1996 utsågs han till partiledare av partiets extrakongress och 21 mars till statsminister.

Trots regeringens minoritetsställning lyckades Persson genom ett organiserat parlamentariskt samarbete med centerpartiet genomföra ett besparingsprogram, vilket kom att vålla konflikter både inom det egna partiet och med LO.^{[källa behövs]} Persson hade planer på att bilda en koalitionsregering med centern men trodde att stora delar av partiet och LO skulle gå emot.^{[källa behövs]}

Persson myntade uttrycket "Den som är satt i skuld är icke fri" efter budgetsaneringen. Budgetsaneringen är idag starkt ifrågasatt av ekonomiprofessorn (och förre rådgivaren till Carl Bildt) Lars Jonung, om den verkligen gjorde den effekt som Göran Persson påstår eller om det i själva verket var valutaspekulanter som räddade Sverige från den ekonomiska krisen. Utrikespolitiskt har Persson betonat vikten av att hävda Sveriges inflytande i EU^{[källa behövs]}, främja EU:s utvidgning och att fördjupa samarbetet mellan länderna kring Östersjön. Han medverkade även till att 1997 uppnå en bred majoritet i riksdagen för att inte ansluta Sverige till EMU vid dess början 1999.^{[källa behövs]} Trots Socialdemokraternas kraftiga tillbakagång i 1998 års val kunde Persson fortsätta som statsminister för en socialdemokratisk minoritetsregering, genom ett organiserat samarbete med vänsterpartiet och miljöpartiet om den ekonomiska politiken. Detta samarbete fortsatte även efter valet 2002, då socialdemokraterna gick framåt och fick 39,9 procent av rösterna.

Första halvåret 2001 var Sverige EU:s ordförandeland och Göran Persson gjorde sig känd bland annat när han den 2 maj 2001 besökte som förste västledare, i egenskap som EU:s ordförande Nordkorea och dess ledare Kim Jong Il. I juni 2001 ägde EU:s toppmöte rum i Göteborg då våldsamma kravaller utbröt i samband med USA:s president George W. Bushs besök vid mötet.

I samband med en cykelolycka sommaren 2002 bröt Persson nyckelbenet och led svårt av detta.^[4] Han var bland annat nära att svimma under ett tal i Almedalen.^[4] Enligt Pär Nuder, dåvarande finansminister i Perssons regering, berodde olyckan på att Persson under alkoholberusning hade cyklat omkull i samband med en fest ute på Harpsund.^[4]

Hösten 2003 innebar en svår period för Persson, med mordet på utrikesminister Anna Lindh. Ytterligare en motgång för Göran Persson under 2003 var förlusten i folkomröstningen om EMU.

Vid partikongressen 2004 omvaldes Persson enhälligt som partiordförande. Själv hade han tänkt avgå till denna kongress året innan och efterträdas av Anna Lindh. I december 2005 fick Persson och regeringskansliet kritik av den kommission som utrett Sveriges regerings hantering av jordbävningen i Indiska oceanen 2004 i samband med Tsunamikatastrofen 2004. Efter att utredningen presenterats bad Persson å sina egna och regeringskansliets vägnar om ursäkt för de fel som begåtts, bland annat med formuleringen "jag har ansvaret och jag tar ansvaret".^[5]

På valnatten den 17 september 2006, när det stod klart att de borgerliga partierna (Allians för Sverige) hade gått segrande ur riksdagsvalet, meddelade Göran Persson att han dagen efter skulle lämna in sin avskedsansökan till riksdagens talman samt att han ämnade avgå som partiledare vid en extrakongress i mars 2007.^[6] Göran Persson och hans regering kvarstannade som expeditionsministär tills den nyvalda riksdagen hade samlats och 5 oktober 2006 utsett moderatledaren Fredrik Reinfeldt till ny statsminister. Det formella regeringsskiftet ägde rum vid konselj dagen därpå. Förre moderatledaren Carl Bildt uppmärksammade att Persson inte gratulerade Reinfeldt vid regeringsskiftet 2006, något han ansåg oerhört småaktigt då han menade att det är kutym att vid ett valnederlag lämna över regeringsmakten på ett högaktningsfullt sätt.

Efter sin avgång som socialdemokratisk partiordförande har Persson tagit uppdrag som talare och PR-konsult via JKL^[7].

Ledarstil som statsminister

Under sina dryga tio år som statsminister kom Göran Persson att bli föremål för åtskilliga kommentarer som gällde hans ledarstil som partiledare och statsminister, såväl positiva som negativa, och med ursprung både i det egna partiet och hos utomstående betraktare. De positiva omdömen som förekom tog ofta fasta på att socialdemokraterna under hela Göran Perssons statsministertid kunde bilda enpartiregering trots en minoritetsställning i riksdagen. Persson kritiserades däremot för sin dominanta ledarstil. Att han dominerade regeringsarbetet i för stor utsträckning och därmed agerade för presidentlikt som statsminister.^[8][9]

Argument som brukar åberopas för att stärka bilden om Persson som en dominant ledare:

• De olika departementen slogs 1997 ihop till en enda myndighet, Regeringskansliet, vilket innebar att betydligt mindre beslutsbefogenheter hamnade hos de statsråd som var departementschefer.
• Organisationen med en enda myndighet innebar bland annat att statsministern kunde påverka tillsättningarna av tjänstemän inom departementen och hur den interna budgeten fördelas mellan departementens enheter.
• Ansvaret för Regeringskansliets EU-samordning flyttade 1998 från Utrikesdepartementet till Statsrådsberedningen.
• Många ministrar rekryterades utan riksdagserfarenhet, vilket innebar att de inte hade någon egen rikspolitisk bas och var beroende av statsministern för sin position. Under Göran Persson hade endast en tredjedel av ministrarna riksdagsbakgrund.
• Snabbare omsättning av ministrar, både genom att de fick lämna regeringen och genom att de oftare fick byta områden. Medan Tage Erlander hade 56 olika statsråd under en period på 23 år, hade Göran Persson 52 statsråd under 10 år.

Sveriges Televisions och Erik Fichtelius dokumentär Ordförande Persson som visades i mars 2007 bidrog till att förstärka de tidigare åsikterna om Göran Perssons ledarstil. Statsvetaren Olof Ruin har påpekat att efterföljaren Fredrik Reinfeldts sätt att utöva statsministerämbetet kommer att påverka hur Göran Perssons ledarstil bedöms i framtiden, och att resultatet av det kan bli att Göran Perssons ledarstil kommer att uppfattas som mer positiv i framtiden.^[10]

Utmärkelser

Göran Persson blev den 1 december 2004 utsedd till hedersdoktor vid Örebro universitet, fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik. Utnämningen har sin bakgrund i att Högskolan i Örebro fick sin universitetsstatus 1999 genom ett personligt ingripande av Persson, som därvid gick emot Högskoleverkets rekommendationer. Utnämningen väckte offentlig debatt^[11] och togs även upp i en utfrågning i Konstitutionsutskottet.^[12]

Göran Persson blev också utsedd till hedersdoktor vid Dankook-universitetet under sitt besök i Sydkorea i mars 2004, samt vid universitet i Tbilisi i Georgien vid sitt besök där 2006.^[13] Han fick vidare norska Sofie-priset 2007 för sitt miljöarbete; bland annat för att han under sin tid som statsminister verkat för minskad oljeförbrukning och lägre koldioxidutsläpp i Sverige. Priset är på 100 000 dollar.^[14]

Övre Torp

Våren 2004 förvärvade Göran Persson tillsammans med sin hustru Anitra Steen jordbruksfastigheten Övre Torp, med 190 hektar mark i Hyltinge socken intill sjön Båven i Sörmland, för 12,5 miljoner kronor. Inköpspriset har, enligt Person och Steen, litet att göra med markens avkastningsförmåga utan reflekterar främst det natursköna läget och den relativa närheten till huvudstaden. De förutvarande ägarna ska fortsätta att sköta driften men Göran Persson siktar enligt egen uppgift på att inom ett par år ta över ansvaret för att hålla markerna öppna. Paret genomförde under 2006 bygget av ett stort hus på markerna vid sjön.

Efter att ha sett en tidningsbild på bygget i Övre Torp gjorde Arbetsmiljöverket i Linköping våren 2006 en inspektion och fann flera brister i arbetsmiljöskyddet, vilket ledde till en anmälan om arbetsmiljöbrott hos åklagarmyndigheten i Eskilstuna. Anledningen till att Arbetsmiljöverket skickade inspektörer till platsen var att det av bilden framgick att bygget saknade tillräckliga skyddsanordningar, bland annat avseende byggnadsställningar och stegar som var uppställda på ett felaktigt sätt.^[15]

I maj 2006 inleddes en förundersökning mot Göran Persson, som därmed blev den förste svenske statsminister sedan andra världskriget som misstänkts för ett brott. Åklagaren Lars Lundin hade svårt att få Persson att komma till ett polisförhör,^[16] som dock till sist kunde komma till stånd. Det skall ha varit Perssons fulla schema som hindrade honom från att bli förhörd under sin tid som statsminister.^[17]

Efter att åklagaren konstaterat att åtalet inte kunde läggas ned accepterade Persson ett strafföreläggande^[18]. Han är därmed den förste svenska statsministern som fällts för brott begångna under ämbetstiden.

Kuriosa

• Göran Persson fick under sin tid som kommunalråd i Katrineholm öknamnet HSB, en anspelning på förkortningen för bostadsföretaget HSB (Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening) men i stället utläst som Han Som Bestämmer.^[19] Ett annat epitet är Vingåkers Machiavelli.^[20][21][22]
• Göran Persson fick rätt att agera vigselförrättare i Flens kommun, vilket gjorde att han kunde viga vännen Björn Rosengren i statsministerns representationsbostad Harpsund. I samband med regeringsmötet i Luleå sommaren 2006 gifte sig Ibrahim Baylan och Anna Nilsson med Persson som vigselförrättare.
• Göran Persson fick vid en ceremoni i New York den 20 september 2004 motta priset World Statesman Award, som tilldelats Anna Lindh postumt.
• Han kallades 2006–2007 i riksdagen Göran Persson i Stjärnhov, eftersom det finns ytterligare en riksdagsman med samma tilltals- och efternamn (Göran Persson i Simrishamn).
• Göran Persson har fått en skog uppkallad efter sig i Israel, genom organisationen Keren Kajemet.

Bibliografi

• (1997) Den som är satt i skuld är icke fri
• (2001) Tankar och tal
• (2002) Kunskap och kärlek
• (2003) Vägskäl
• (2006) Se dig själv i andra
• (2007) Min väg, mina val

Dokumentärfilm

• 2007 Ordförande Persson

Litteratur

• Svenning, Olle: Göran Persson och hans värld, Norstedt, Stockholm 2005. ISBN 91-1-301391-2. 
• Ögren, Mats: Makten framför allt: en antologi om statsminister Göran Persson, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005. ISBN 91-46-21154-3. 
• Isaksson, Christer: Perssons sidor: en kritisk granskning av en statsminister, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1999. ISBN 91-46-17555-5. 
• Linnala, Tomas: Historien om statsministerns revansch, Kalla kulor, Stockholm 2006. ISBN 91-975748-7-2. 
• Fichtelius, Erik: Aldrig ensam, alltid ensam: samtalen med Göran Persson 1996–2006, Norstedt, Stockholm 2007. ISBN 978-91-1-301753-2. 

Källor

1. ↑ Vaktsoldat Persson rycker in i lumpen, bildnotis. Aftonbladet
2. ↑ Bild.
3. ↑ ”Bästisarna som är vana att ta för sig”. Aftonbladet. 9 september 2004. http://wwwc.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/utskrift/0,3258,536336,00.html. 
4. ↑ ^{4,0 4,1 4,2} Krook, Anna (2008-10-18). ”Göran Perssons "minneslucka" - kommer inte ihåg olyckskvällen”. Expressen. http://www.expressen.se/Nyheter/1.1338034/goran-perssons-minneslucka-kommer-inte-ihag-olyckskvallen. Läst 2008-10-18. 
5. ↑ ”Kammarens protokoll - Riksdagen”. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2005/06:42&guid={2BEDAD13-6C88-4953-91CA-8CB78D1F2515}. Läst 18 maj 2009. 
6. ↑ ”Göran Persson avgår”. Dagens Nyheter. 17 september 2006. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=573484. 
7. ↑ ”Göran Persson blir pr-konsult”. Svenska Dagbladet. 8 maj 2007. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_225667.svd. 
8. ↑ ”Perssons ledarstil förvånar”. Dagens Nyheter. 19 november 2005. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=490104. 
9. ↑ ”Perssons grepp blir allt hårdare”. Dagens Nyheter. 9 januari 2006. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=511320. 
10. ↑ ”Fredrik Reinfeldts ledarstil gynnar Perssons eftermäle”. Dagens Nyheter. 11 mars 2007. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=627049. 
11. ↑ ”Se där har vi doktor Persson!”. Gefle Dagblad. 7 februari 2005. http://193.14.180.74/Article.jsp?article=50439. 
12. ↑ ”Persson ilsknade till i KU-förhör”. Dagens Nyheter. 19 april 2006. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=554&a=538243&previousRenderType=6. 
13. ↑ Dagens Nyheter 2 februari 2006, sid. A2: "Hedersdubbel"
14. ↑ Pressmeddelande (15 februari 2007). ”Sofie-prisen 2007 tildeles den tidligere svenske Statsministeren Göran Persson (norska)”. Sofiestiftelsen, Oslo. http://www.sophieprize.org/Norsk/Prisvinnere/2007/index.html. 
15. ↑ ”Farlig arbetsmiljö på Perssons bygge”. Byggnadsarbetaren. 13 mars 2006. http://www.byggnadsarbetaren.se/templates/bct_18.aspx?number=43396&category=21. 
16. ↑ ”Svårt finna tid för Perssons förhör”. Dagens Nyheter. 1 februari 2007. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=615829. 
17. ↑ City, 15 mars 2007, s.15.
18. ↑ ”Persson fälls för arbetsmiljöbrott”. Tidningarnas Telegrambyrå genom Dinapengar.se. http://dinapengar.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2007%5c05%5c25%5c9833. 
19. ↑ ”Perssons grepp blir allt hårdare”. Dagens Nyheter. 8 februari 2006. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=511320. 
20. ↑ ”Stig-Björn Ljunggren om Vingåkers Machiavelli”. socialdemokrati.se. http://socialdemokrati.se/index.php?id=330. 
21. ↑ ”Persson tenker høyt (norska)”. Aftenposten. http://www.aftenposten.no/meninger/kommentarer/article1021729.ece?service=print. 
22. ↑ ”Pilsnerfilmen och Perssons paradoxer”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=392919. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Göran Persson
  Bilder & media

• Göran Persson – www.socialdemokraterna.se
• Riksdagen: Göran Persson i Stjärnhov (s)
• Göran Persson i talarstolen: en studie i Sveriges statsministers retoriska förmåga i valda debatter 1996–2000
• Myterna kring Perssons budgetsanering

Företrädare: ?	Kommunstyrelsens ordförande i Katrineholms kommun 1985–1989	Efterträdare: Marita Bengtsson
Företrädare: Bengt Göransson kultur- och skolminister	Sveriges skolminister 1989–1991	Efterträdare: Beatrice Ask
Företrädare: Karl Erik Olsson	Jordbruksutskottets ordförande 1991–1992	Efterträdare: Margareta Winberg
Företrädare: Hans Gustafsson	Finansutskottets vice ordförande 1993–1994	Efterträdare: Per-Ola Eriksson
Företrädare: Anne Wibble	Sveriges finansminister 1994–1996	Efterträdare: Erik Åsbrink
Företrädare: Ingvar Carlsson	Socialdemokraternas partiledare 1996–2007	Efterträdare: Mona Sahlin
Företrädare: Ingvar Carlsson	Sveriges statsminister 1996–2006	Efterträdare: Fredrik Reinfeldt

v • d • r Sveriges socialdemokratiska arbetareparti Ledarskap Partiledare: Tholin · Branting · Hansson · Erlander · Palme · Carlsson · Persson · Sahlin Partisekreterare: Ziesnitz · Wickman · Ström · Möller · Lindström (tf) · A. Nilsson (tf) · T. Nilsson · Andersson · Aspling · St. Andersson · Toresson · Sahlin · Linde · Thalén · Stjernkvist · Ulvskog · Baylan Gruppledare: Jan Bergqvist · Sven Hulterström · Britt Bohlin Olsson · Sven-Erik Österberg Partiet i regeringsställning Branting I · Branting II · Branting III · Sandler · Hansson I · Hansson II1 · Hansson III2 · Hansson IV · Erlander I · Erlander II1 · Erlander III · Palme I · Palme II · Carlsson I · Carlsson II · Carlsson III · Persson Associerade organisationer HBT-socialdemokraterna · Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund ("Broderskapsrörelsen") · S-kvinnor · S-muslimska kvinnoklubben · Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund · Socialdemokratiska studentförbundet · Handikapprörelsens s-förening Organisationer och företag ABF · Folkets Hus · Landsorganisationen i Sverige (LO) · Verdandi · Palmecentret · Unga Örnar · Feministas · Folksam · Fonus · Hyresgästföreningen · Spero · Kooperativa Förbundet (KF) · Koopi · PRO · Riksbyggen · A-lotterierna Historia och relaterade ämnen Socialdemokraternas historia · Folkhemmet · De rödgröna 1Koalitionsregering med Bondeförbundet · 2Samlingsregering med Bondeförbundet, Folkpartiet och Högerpartiet

v • d • r Sveriges statsministrar De Geer d.ä. · Posse · Thyselius · Themptander · G. Bildt · Åkerhielm · Boström · von Otter · Boström · Ramstedt · Lundeberg · Staaff · Lindman · Staaff · Hammarskjöld · Swartz · Edén · Branting · De Geer d.y. · von Sydow · Branting · Trygger · Branting · Sandler · Ekman · Lindman · Ekman · Hamrin · Hansson · Pehrsson-Bramstorp · Hansson · Erlander · Palme · Fälldin · Ullsten · Fälldin · Palme · Carlsson · C. Bildt · Carlsson · Persson · Reinfeldt