Södra länken
Från Rilpedia
| 75 |
Södra länken eller riksväg 75, är en stadsmotorväg mellan Essingeleden (E4/E20), Stockholm, och Värmdöleden (Länsväg 222), Nacka.
Södra länken är 6 km lång varav 4,6 km går i tunnel. Tunneln är Sveriges längsta vägtunnel, och Europas längsta stadsmotorvägstunnel. Tunneln har i varje riktning två genomgående filer, men mellan vissa på- och avfarter finns så kallade additionskörfält vilket gör att tunneln som bredast är 4 filer per riktning. Vägen invigdes den 24 oktober 2004, med öppnandet av Årsta-tunneln. Inne i tunneln är det skyltad riksväg 75. Högsta tillåtna hastighet är 70 km/tim och högsta tillåtna fordonshöjd är 4,5 meter. Som en orienteringshjälp i tunneln har samtliga avfarter utformats på ett individuellt, konstnärligt sätt. Södra länken är en del av Stockholms framtida ringled.
Enligt Vägverket ger Södra länken en restidsförkortning i högtrafik mellan cirka 5 minuter till 35 minuter.
Innehåll |
Södra länken översiktskarta
Planering och bygge
Redan i 1967 års cityplan för Stockholm, City 67, antogs en plan till "Citys bilförsörjning" med en motorvägsring runt staden (Ringled Stockholm) som bestod av Essingeleden, Norra länken, Österleden och Södra länken.
Under 1980-talet hade politikerna i Stockholms kommun försökt enas kring olika trafiklösningar för hur den ökande trafiken i Stockholm skulle ordnas. Politikerna kunde inte komma överens samtidigt som det fanns en miljöopinion som ställde krav på hur trafikproblemen skulle lösas. I maj 1990 fick dåvarande riksbankschefen Bengt Dennis i uppdrag av regeringen att presentera en överenskommelse, den så kallade Dennisöverenskommelsen. Från regeringens sida lovade man statliga lånegarantier och särskilda pengar till kollektivtrafiken. Förhandlingarna om ett paket inleddes med samtliga partier men i förhandlingarna återstod snart endast socialdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna eftersom Dennis ansåg att det endast var de partierna som accepterade ett lösning som innebar nya vägar, kollektivtrafik samt vägavgifter.[1]
Förhandlingarna avslutades den 29 september 1992. De tre partierna kom då överens om satsningar på vägtrafiken för 39,12 miljarder kronor. Paketet innebar i stort:
- Byggandet av en ringled runt Stockholm som består av Norra länken, Österleden, Södra länken samt Essingeleden i princip enligt 1967 års cityplan. Dessutom byggs Yttre tvärleden bestående av Västerleden, Norrortsleden, Botkyrkaleden och Haningeleden[1] Södra länken hade då en planerad byggstart 1997 eller 1998 och skulle stå klar 2002 till en kostnad av 5,5 miljarder kronor i 1992 års penningvärde.[2]
- Vägavgifter skulle ge 23 miljarder kronor i inkomster[1]
- Satsning på ökad kollektivtrafik för 16 miljarder kronor[1]
- Upprustning av tunnelbanan, förlängning av linje 10 från Hjulsta till Barkarby[1]
- Byggstart av snabbspårväg i november 1995 till en kostnad av 2,1 miljarder kronor[1]
- Ytterligare ett spår för pendeltågen på sträckan Kallhäll-Kungsängen. Pris 1,2 miljarder kronor[1]
- Nytt stomnät för bussar i Stockholm med egna filer. Pris 400 miljoner kronor[1]
- Ett tredje järnvägsspår mellan Stockholms central och Stockholm Södra[1]
Efter kommunalvalet i Stockholm 1994 blev socialdemokraternas Mats Hulth finansborgarråd i Stockholm med stöd från Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Miljöpartiet var motståndare till en motorvägsring runt Stockholm av miljöskäl. Efter förhandlingar enades de tre partierna om en utökad miljöprövning. Miljöpartiets motstånd till Södra länken ledde till att trepartikoalitionen upplöstes i januari 1998.[3]
I december 1997 gjordes en uppgörelse mellan Stockholms kommun, Stockholms läns landsting och regeringen om hur bygget av Södra länken skulle betalas. I överenskommelsen betalade staten 5,6 miljarder och Stockholms kommun 827 miljoner. Landstinget betalade 800 miljoner kronor för en tvåspårig Årstabro.[4] När frågan om finansiering var klar kunde därför byggarbetet inledas i januari 1998. Bygget krävde 19 detaljplaner men fyra av dessa var inte beslutade när bygget inleddes. Dess detaljplaner var för Sickla kanal, kvarteret Pennteckningen, anslutningen till Nynäsvägen samt anslutningen till Huddingevägen. Arbetet inleddes med anläggandet av en 400 meter lång tunnel från Åbyvägens trafikplats till den punkt där bergtunneln börjar, en kostnad på 370 miljoner kronor. Samtidigt grävdes arbetstunnlar vid Bolidenvägen, Arenavägen och Arla för att frakta bort söndersprängd sten.[5][6]
Inför byggstarten gjordes två samhällsekonomiska analyser av Södra länken som båda kom fram till att projektet var olönsamt.[7]Södra länkens samhällsekonomiska lönsamhet har granskats av Jan Owen Nilsson, professor i transportekonomi vid Linköpings universitet. Nilsson har hävdat att nyttan inte uppväger den årliga driftskostnaden.[8]. Beräkningar om samhällsekonomiska lönsamhet är mest lämpliga för att värdera vilka projekt inom en given budget man ska prioritera, inte lönsamhet för enskilda projekt med lånefinansiering[källa behövs]. Dessa beräkningar är svåra att få pålitliga eftersom det är svårt att objektivt värdera kostnaden för tidssplillan.[källa behövs]
Södra länken invigdes den 24 oktober 2004 i närvaro av infrastrukturminister Ulrica Messing, finansborgarrådet Annika Billström och Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö.[9]
Helgen innan invigningen, den 17 oktober genomfördes tunnelloppet. Loppet hade totalt 20000 deltagare fördelat på både löpare och inlineåkare. Arrangör var Hammarby IF Friidrott och Södermalms IK.
Säkerhet och teknisk utrustning
Uppgifter enligt Vägverket[10].
Säkerhet
Trafiken leds i separata, parallella tunnelrör, detta gör det möjligt att snabbt kunna evakuera till det andra tunnelröret vid en olycka. Det är aldrig längre än 50 meter till närmaste nödutgång. Sammanlagd finns 70 st utrymningsväger och 140 hjälprum med utrustning för livräddning. Tunnelsäkerheten övervakas dygnet runt av en bemannad trafikledningscentral.
Installationer
I Södra länkens tunnelsystem finns ett omfattande ventilationssystem. Utöver självdraget ventileras tunnlarna med 170 st fläktar och två ventilationstorn, ett vid Årsta och ett vid Hammarby. Mätstationer finns på 40 ställen.
Övriga Fakta
- Längd Södra länken: 6 km
- Längd tunnlar inkl. ramptunnlar: 17 km, därav tunneln under Årsta, Johanneshov och Hammarbyhöjden, längd 3,9 kilometer
- Total bergschakt: 2 035 000 m3
- Total jordschakt: 747 000m3
- Total betongmängd: 225 000m3
- Total mängd armering: 14 500 ton
- Vägbeläggning: 280 000m2
- Innertak av betongelement: 100 000m2
Nuvarande trafiksituation
Efter att Södra länken invigts har trafiken på en rad innerstadsgator minskat avsevärt, speciellt i rusningstid. Klarastrandsleden, Centralbron, Söder Mälarstrand, Stadsgårdskajen och Hammarby Fabriksväg har fått en ökad framkomlighet. Detsamma gäller ett antal gator i närförorter, till exempel i Johanneshov och Årsta. Essingeleden har däremot fått en ökning i trafikmängd som överskrider vad som förutsågs.
Södra länken lider under vissa tider i rusningstid av kapacitetsbrist. Tunneln är dimensionerad för en viss mängd bilar och det är inte ovanligt att denna gräns överskrids vilket får till följd att tunnelns tillfarter tillfälligt måste stängas av (med trafikljus). Av brandsäkerhetsskäl tillåts inte stillastående trafik i tunnelsystemen. Detta får till följd att trafiken får ta omvägar trots att tunneln är så pass ny. Redan nu diskuteras det om eventuella möjligheter att höja kapaciteten. Bland annat har trängselskatten fått folk att åka Södra länken och Essingeleden istället för som tidigare Centralbron och Klarastrandsleden.
Trafikplatser
| Nr | Namn | Skyltning | |
 |
155 | Trafikplats Nyboda  |
E4 E20  Helsingborg, Göteborg, Sundsvall |
|
1 | Trafikplats Åbyvägen | Älvsjö, Årsta |
 |
Södra länken | 4,5 km tunnellängd | |
|
2 | Trafikplats Årsta |
226 Huddinge, Älvsjö, Mässan |
|
3 | Trafikplats Johanneshov | Gullmarsplan |
|
4 | Trafikplats Nynäsvägen |
73 Nynäshamn, Globen |
|
slut på Södra länkens tunnel | ||
|
5 | Trafikplats Hammarby Sjöstad | Hammarby sjöstad |
|
6 | Trafikplats Sickla | 260 Stockholm C, Stadsgården  (Finland), Älta |
|
Sicklatunneln | cirka 600 m längd | |
|
7 | Trafikplats Alphyddan |
222 Gustavsberg |
Sabotage
Byggandet av Södra länken utsattes för en rad sabotage. Under januari-februari 1998 saboterades ett antal maskiner. I ett pressmeddelande tog gruppen Socialekologisk aktion på sig ansvaret [11]. De är motståndare till vägbyggen. Stockholmspolisen pekade i ett tidigt skede ut Socialekologisk aktions presstalesman Linus Brohult samt ytterligare en namngiven mansperson som ansvariga.[12]Natten mellan den 6-7 februari samma år greps Brohult och två yngre kvinnor vid en byggarbetsplats på Arenavägen av en hundpatrull. Brohult dömdes av Stockholms tingsrätt i december 1999 till ett års fängelse för grov uppvigling.[13] Svea hovrätt sänkte påföljden till samhällstjänst.[14] En av de yngre kvinnor som greps samtidigt som Brohult dömdes i december 1999 till 40 dagsböter för olaga intrång.[15]
Se även
- Vägtrafik i Stockholm
- Fredhällstunneln
- Eugeniatunneln
- Klaratunneln
- Söderledstunneln
- Norra länken
- Österleden
- Stockholms ringled
Fotnoter
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 Jan Almgren. "Vägvisare genom Dennisdjungeln", Svenska Dagbladet 4 juli 1995, s. 5
- ↑ Sven Anders Eriksson. "Här är hela Dennispaketet", Aftonbladet 5 februari 1997, s. 28
- ↑ Anna Asker. "Hulth upplöser gröna koalitionen", Svenska Dagbladet 16 januari 1998, s. 8
- ↑ "Södra länken byggs med statliga miljarder", Svenska Dagbladet 23 december 1997, s. 1
- ↑ Peo Österholm. "Byggstart för landets längsta tunnel", Svenska Dagbladet 15 september 1997, s.10
- ↑ Sven Anders Eriksson. "I dag börjar Södra länken byggas", Aftonbladet 26 januari 1998, s. 17
- ↑ "Stora beslut på lösa grunder", Helsingborgs Dagblad 25 augusti 2000, s. 21
- ↑ Ingemar Ahlstrand m.fl. "Dennisringen. En samhällsekonomisk katastrof", Svenska Dagbladet 31 mars 1999, s. 14
- ↑ Fredrik Mellgren. Svenska Dagbladet 25 oktober 2004, s. 8
- ↑ Vägverkets broschyr: Sörda Länken-en ny trafikled i Stockholm
- ↑ "Södra länken skulle stoppas med socker", Aftonbladet 19 januari 1998, s. 20
- ↑ Lars Porne. "Bevis saknas mot sabotörer", Svenska Dagbladet 27 januari 1998, s. 8
- ↑ Irene Sokolow. "Miljöaktivist fick fängelse för uppvigling", Svenska Dagbladet 8 december 1999, s. 10
- ↑ "Aktivist dömd till samhällstjänst", Göteborgs-Posten 22 november 2001, s. 6
- ↑ Kerstin Nilsson. "41 olika sabotage", Aftonbladet 8 december 1999, s. 10
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Södra länken
|
|||||
