City 67
Från Rilpedia
City 67 var en "Principplan för den fortsatta citysaneringen" för Stockholm som antogs 1968. Den ersattes 1978 av Cityplan 1977. City 67 framlades i maj 1967 av generalplaneberedningens expertutskott under utredningschefen och ordföranden Anders Nordberg. City 67 var en komplettering och överarbetning av 1962 års cityplan, den ersattes 1978 av Cityplan 1977.
Innehåll |
Innehållet
Trafiken
Gällande kollektivtrafiken föreslog City 67 ett utbyggt tunnelbanenät med bland annat en gren mot Nacka och en annan till Lidingö. För gatutrafiken presenterades en motorvägsring runt staden med en sträckning ungefär som i Dennispaketet från 1992. Två stadsmotorvägar, en i sydlig/nordlig riktning (Söderledstunneln-Centralbron-Klarastrandsleden) och en i västlig/ostlig riktning den så kallade Norrmalmsleden (i tunnel under Odengatan och fram till norr om Hjorthagen, mitt i Nationalstadsparken, där den skulle möta ringen) fanns med i förslaget, samt ett antal lokala huvudgator.
Största ingrepp i bebyggelsen hade krävts av utbyggnaden av Tunnelgatan och David Bagares gata till en lokal huvudgata från Klarastrandsleden via Humlegårdsgatan till Sturegatan. Att lyfta upp gatans nivå över Drottninggatan och Vasagatan samt breddningen av den samma innebar att all bebyggelse längs gatan måste rivas och skulle ersättas med ett pärlband av parkeringshus på sydsidan och fem tjocka punkthus på norra sidan. City 67 föreslog även att bygga Blasieholmsleden, som skulle sammankoppla Strandvägen via en biltunnel med Skeppsbron. Strömbron skulle försvinna. Enligt City 67 skulle det byggas totalt tjugo parkeringshus i Stockholms innerstad med närmare 30 000 parkeringsplatser, det var en ökning med 10 000 platser jämförd med City 62.
Bebyggelsen
Som redan nämnts skulle den största förändringen i bebyggelsen ske längs Tunnelgatan och dess fortsättning mot Humlegården. Modellen visar nya byggnadskroppar mellan Tunnelgatan och Kungsgatan samt söder om Kungsgatan. Genom att cityplansområdet utvidgades ökade de av rivning berörda fastigheter från drygt 800 till drygt 950. De aktuella byggnaderna var huvudsakligen byggda före 1900, som diagrammet här intill visar.
I inledningen till City 67 berörs även Ralph Erskines, Anders Tengboms och Léonie Geisendorfs (ETG-gruppen) tävlingsförslag för området mellan Sergels torg och Gustav Adolfs torg med namnet “Corso”, som tävlingsnämnden beslöt att inköpa. ETG-gruppens förslag avvek dock kraftigt från gällande cityplan 1962 och därför ställde sig utskottet för City 67 mot ETG-gruppens idéer med orden: “Utskottet avråder för sin del bestämt från en omläggning av cityregleringen efter ETG-förslagets tankegångar.” Ett sådant yttrande är rätt anmärkningsvärt. Förslaget och debatten ledde dock till en omfattande bearbetning av cityplanen 1967 och förbättringar av fotgängarnas situation exempelvis föreslogs att Drottninggatan skulle bli en gågata.
Istället för ETG-gruppens förslag genomfördes Peter Celsings idé till Kulturhuset mot Sergels torg och Riksbanken mot Brunkebergstorg. Celsings förslag var helt i linje med cityplanen från 1962. Cityregleringen kring Tunnelgatan, Kungsgatan och sammankopplingen av Strandvägen och Skeppsbron genomfördes aldrig och en motorvägsring runt staden diskuteras fortfarande.
Etappindelning
I City 67 angavs även en etappindelning för de olika delområden eller byggfaserna:
- Byggfas 1, omfattade Hötorgscity och Sergels torg (var i princip avslutat).
- Byggfas 2, omfattade kvarteren söder om Sergels torg med Riksbanken, Kulturhuset (pågående 1967) och Klaratunneln.
- Byggfas 3, omfattade Tunnelgatans breddning och ombyggnad till lokal huvudgata (genomförandetid under 1970-talet).
- Byggfas 4, omfattade delar av Östermalm fram till Humlegårdsgatan och Sibyllegatan (genomförandetid sena 1970-talet och början på 1980-talet).
- Byggfas 5, omfattade Blasieholmen och Blasieholmsleden (genomförandetid i mitten på 1970-talet).
Av dessa etapper genomfördes bara byggfas 1 och 2.
Källa
- "Principplan för den fortsatta citysaneringen" City 67
Litteratur
Anders Gullberg: City – drömmen om ett nytt hjärta. Morderniseringen av det centrala Stockholm 1951–1979 (två volymer), Stockholmia förlag, Stockholm 2001. ISBN 91-7031-078-5. Libris 8369513.
Se även
|
|||||||||||||||||||||||
