Näringsdepartementets hus

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 59°19′45″N 18°03′50″O / 59.32917, 18.06389

Näringsdepartementets hus vy mot öst, januari 2009

Näringsdepartementets hus är en byggnad i stadsdelen Norrmalm i Stockholm med adress Jakobsgatan 26. Byggnaden är uppförd mellan åren 1969-1971 efter arkitekt Nils Teschs ritningar. Byggnaden anses ha mycket stort kulturhistoriskt värde.[1]För närvarande finns det omfattande kontroversiella ombyggnadsplaner för huset.[2]

Innehåll

Byggnaden

I samband med omdaningen av Nedre Norrmalm på 1960, och 1970-talen, Norrmalmsregleringen, samlades de olika departementen hit och Jakobsgatans västra del förändrades totalt. Enligt tidens mode konstruerades byggnaden med en prefabricerad stomme av betongelement, likaså fasaderna. Dessa är så kallade sandwichelement (med värmeisoleringen mellan en invändig och en utvändig betongskiva). Fasadelementens utsida har ett ytskikt av ljus, frilagd ballast och är omsorgsfullt proportionerade. För att lätta upp den stora byggvolymen har fem av de sju våningsplanen getts rundbågade fönster med ett litet rektangulärt fönster intill.

Invändigt visar byggnaden en konventionell kontorsplan med mörk kärna i mitten som innehåller trapphus, hissar, kapprum, förråd, konferensrum och liknande, medan kontorsrummen med en, två eller tre fönstermoduler är uppradade längs ytterväggarna.

Kulturhistorisk klassning

Fastigheten klassades år 2007 genom Stadsmuseets Norrmalmsinventering som en av de mest värdefulla fastigheterna på Norrmalm, och byggnaden var en av fjorton fastigheter uppförda 1960-1989 som gavs en blåmärkning vilket innebär att huset uppfyller kriterierna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Närmsate grannfastighet västerut är Sheraton Hotel, även den byggnaden gavs en blåmärkning.

I sitt remissvar till ombyggnadsplanerna för kvarteret lyfter Stadsmuseet fram kvarterets arkitektoniska kvarlitéer:

Byggnadsmaterialen är tidstypiska och exklusiva med betong, kopparplåt och rostfria entré- och butikspartier. Det som gör byggnaden unik är den säregna men ytterst eleganta utformningen av fasadens betongelement. Genom smäckra rundbågade fönster gav Tesch en helt annan karaktär än den gängse åt annars standardiserade betongelement som vid tiden förekom flitigt i framför allt bostadsbyggandet. Associationer till traditionell byggnadskonst var mycket ovanligt vid den här tiden. Den arkitektoniska effekten är slående och departementsbyggnaden tillhör de yppersta i landet vad gäller betongfasader.[1]

Förändringstryck

Statens fastighetsverk som äger huset har långtgående planer på att bygga på det med två nya glasvåningar som skiljer sig från den nuvarande fasaden.[2] Stadsmuseet har starkt motsatt sig planerna på påbyggnaden:

Med hänsyn till kontorshusets i Loen synnerligen stora kulturhistoriska värde bör byggnaden ges skyddsbestämmelser för bevarande av exteriören, byggnadens planstruktur och delar av interiören såsom trapphus och konferensrum. Skyddsbestämmelserna bör även omfatta förbud mot rivning. [1]

Stadsmuseet motsätter sig också på ett principiellt plan att höja takhöjderna i kvarteret eftersom att det anses hota Stockholms stadsbild och strider mot Cityplan 62 som syftar till att Brunkebergsåsens dominans i stadslandskapet bör bibehållas.[1] Norrmalms stadsdelsnämnd har däremot inget att erinran mot förslaget.[3]

Bilder

Huvudentrén med profiler i rostfritt stål
Näringsdepartementets hus, fasaddetalj
Näringsdepartementets hus vy mot väst

Referenser

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 ”FDnr 106-40/2996/2008”. http://209.85.129.132/search?q=cache:PBW0VnRSBckJ:www.kultur.stockholm.se/default.asp%3Fid%3D28555+Björnen+och+Loen+tesch&hl=sv&ct=clnk&cd=1f. Läst 17 januari 2009. 
  2. 2,0 2,1 ”Kvarteret Loen, Stockholm”. http://www.sfv.se/cms/sfv/aktuellt/projekt/kvarteret_loen_stockholm.html. Läst 17 januari 2009. 
  3. ”Förslag till detaljplan för Björnen och Loen 1, Jacobsgatan 26”. http://insyn.stockholm.se/norrmalm/document/2008-09-18/Dagordning/10/10_%20Förslag%20till%20detalgplan%20för%20Björnen%20och%20Loen%201.pdf. Läst 17 januari 2009. 

Källor

Fredric Bedoire och Henrik O. Andersson: Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm, Prisma, Stockholm [1973] 1977, 3:e upplagan. ISBN 91 518 1125 1. Libris 7406664. 

  • Olof Hultin: Stockholms byggnader, Arkitektur Förlag, Stockholm 2005. ISBN 91 518 1125 1. 
  • Marianne Råberg, Lars Bengtsson m. fl.: Husen på malmarna, Bokförlaget Prisma, Stockholm 1855. ISBN 91 518 1760 8. 


Personliga verktyg