Stockholmsfotografier då och nu i färg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Stockholms stadslandskap har på vissa håll förändats starkt under de gångna 70-80 åren. I Stockholms innerstad och i Klarakvarteren har omgestaltningen skett huvudsakligen genom Norrmalmsregleringen på 1950-, 60- och 70-talen, men även idag (2009) pågår en förnyelseprocess av byggnadsbeståndet som exempelvis i Västra city och på Hornsbergs strand. På andra håll är dock staden helt oförändrad.

Att vara mån om Stockholms stadslandskap är en viktig uppgift för Stockholms skönhetsråd (formellt Rådet till skydd för Stockholms skönhet). Skönhetsrådet är ett organ inom Stockholms stad, vars syfte är att bevara de estetiska värdena i Stockholm. Rådet, som bildades redan 1919, granskar bland annat byggplaner och yttrar sig över olika slags projekt.

Stockholms stadslandskap illustreras i denna artikel med hjälp av färgfotografier tagna med samma blickvinkel och från samma ögonpunkt, men vid två olika tidpunkter. Bilderna visar färdigbyggda stadsmiljöer, inga rivnings- eller byggarbeten. Genom att uteslutande använda färgfotografier begränsas tidsspannet från 1920-talets mitt och framåt. Det längsta tidsintervallet är mellan 1924 och 2005 och visar Klarakvarteren från Stadshustornet.

Bildparen ger även en liten inblick i färgfotograferingens utveckling under 1900-talet, från den tidiga autochromemetoden över diafilm till dagens digitalkamera. En flitig amatörfotograf som fångade många stockholmsmotiv var Gustaf W. Cronquist. År 1927 utgav han en liten skrift som behandlade “Färgen i stadsbilden”, där han uppmärksammade färgens betydelse i stadsmiljön. Med tiden hade Cronquist ett av Europas största privata färgbildarkiv med bortåt 50 000 fotografier, varav 2 500 bilder finns i Stockholms stadsmuseets samlingar.

Stockholmsfotografier då och nu i färg börjar med en vy från Västerbron över Riddarfjärden, Kungsholmen, Gamla stan och Södermalm 1952 och 2006 och avslutas med en vy från Mosebacke över Saltsjön, Gamla stan, Blasieholmen och Skeppsholmen 1920 och 2009.

Bilder

Riddarfjärden 1952 och 2006
Stockholms stadslandskap präglas av stadens läge mellan Mälaren och Östersjön. En blick från Västerbron mot öst över Riddarfjärden en vinterdag med 54 år mellanrum visar en nästan identisk stadsbild. I fjärran syns från vänster: Stadshustornet samt tornen för Storkyrkan, Riddarholmskyrkan och Tyska kyrkan. Färgfotografiet till vänster är tagen av Gustaf W. Cronquist på Kodachrome. Stockholms stadslandskap präglas av stadens läge mellan Mälaren och Östersjön. En blick från Västerbron mot öst över Riddarfjärden en vinterdag med 54 år mellanrum visar en nästan identisk stadsbild. I fjärran syns från vänster: Stadshustornet samt tornen för Storkyrkan, Riddarholmskyrkan och Tyska kyrkan. Färgfotografiet till vänster är tagen av Gustaf W. Cronquist på Kodachrome.
Stockholms stadslandskap präglas av stadens läge mellan Mälaren och Östersjön. En blick från Västerbron mot öst över Riddarfjärden en vinterdag med 54 år mellanrum visar en nästan identisk stadsbild. I fjärran syns från vänster: Stadshustornet samt tornen för Storkyrkan, Riddarholmskyrkan och Tyska kyrkan. Färgfotografiet till vänster är tagen av Gustaf W. Cronquist på Kodachrome.


Riddarholmen 1966 och 2008
En vy från Skinnarviksberget över Riddarfjärden mot Riddarholmen med drygt 40 års mellanrum. I föregrunden syns taken från Münchenbryggeriet och bryggeriets skorsten är till höger i bild (något beskuren). På fotografiet från 2008 har fartyget Mälardrottningen vid Södra Riddarholmshamnen tillkommit annars är sig allt lik. Fotot till vänster är tagen av Ingemar Gram, det till höger av Holger Ellgaard. En vy från Skinnarviksberget över Riddarfjärden mot Riddarholmen med drygt 40 års mellanrum. I föregrunden syns taken från Münchenbryggeriet och bryggeriets skorsten är till höger i bild (något beskuren). På fotografiet från 2008 har fartyget Mälardrottningen vid Södra Riddarholmshamnen tillkommit annars är sig allt lik. Fotot till vänster är tagen av Ingemar Gram, det till höger av Holger Ellgaard.
En vy från Skinnarviksberget över Riddarfjärden mot Riddarholmen med drygt 40 års mellanrum. I föregrunden syns taken från Münchenbryggeriet och bryggeriets skorsten är till höger i bild (något beskuren). På fotografiet från 2008 har fartyget Mälardrottningen vid Södra Riddarholmshamnen tillkommit annars är sig allt lik. Fotot till vänster är tagen av Ingemar Gram, det till höger av Holger Ellgaard.



Klarakvarteren 1924 och 2009
I Klarakvarten skedde en omfattandes förändring av stadslandskapet i samband med Norrmalmsregleringen på 1950-, 1960- och 1970-talen, som vyn från Stadshustornet mot nordost illustrerar. Det blekta och något skadade färgfotografiet till vänster togs 1924 av Gustaf W. Cronquist på en autochromplåt. Bilden till höger visar bebyggelsen i Klara i maj 2009. Orienteringspunkter är Klara kyrka och Stockholms centralstation nere till vänster. I Klarakvarten skedde en omfattandes förändring av stadslandskapet i samband med Norrmalmsregleringen på 1950-, 1960- och 1970-talen, som vyn från Stadshustornet mot nordost illustrerar. Det blekta och något skadade färgfotografiet till vänster togs 1924 av Gustaf W. Cronquist på en autochromplåt. Bilden till höger visar bebyggelsen i Klara i maj 2009. Orienteringspunkter är Klara kyrka och Stockholms centralstation nere till vänster.
I Klarakvarten skedde en omfattandes förändring av stadslandskapet i samband med Norrmalmsregleringen på 1950-, 1960- och 1970-talen, som vyn från Stadshustornet mot nordost illustrerar. Det blekta och något skadade färgfotografiet till vänster togs 1924 av Gustaf W. Cronquist på en autochromplåt. Bilden till höger visar bebyggelsen i Klara i maj 2009. Orienteringspunkter är Klara kyrka och Stockholms centralstation nere till vänster.


Tegelbacken 1935 och 2009
En närmare titt på Klarakvarteren från Stadshusets terrass mot öst illustrerar förändringar i Stockholms stadsbild kring Tegelbacken. Färgfotografiet till vänster togs 1935 av Gustaf W. Cronquist på en autochromfilm. Bilden till höger visar bebyggelsen i februari 2009. Orienteringspunkter är ett av Stadshusbrons brovalv och Klara kyrka på vänstra sidan. En närmare titt på Klarakvarteren från Stadshusets terrass mot öst illustrerar förändringar i Stockholms stadsbild kring Tegelbacken. Färgfotografiet till vänster togs 1935 av Gustaf W. Cronquist på en autochromfilm. Bilden till höger visar bebyggelsen i februari 2009. Orienteringspunkter är ett av Stadshusbrons brovalv och Klara kyrka på vänstra sidan.
En närmare titt på Klarakvarteren från Stadshusets terrass mot öst illustrerar förändringar i Stockholms stadsbild kring Tegelbacken. Färgfotografiet till vänster togs 1935 av Gustaf W. Cronquist på en autochromfilm. Bilden till höger visar bebyggelsen i februari 2009. Orienteringspunkter är ett av Stadshusbrons brovalv och Klara kyrka på vänstra sidan.


Stadshusterrassen 1938 och 2009
Stadshusterrassen och utsikten över Riddarfjärden vid Stockholms stadshus är sig fortfarande lik efter över 70 år. Gunnar Lundhs foto med rykande ångfartyg är från 1938. Bilden till höger togs den 31 mars 2009 med tourister som njöt av första vårvärmen. I bakgrunden syns Riddarholmen och Riddarholmskyrkans genombrytna torn. Stadshusterrassen och utsikten över Riddarfjärden vid Stockholms stadshus är sig fortfarande lik efter över 70 år. Gunnar Lundhs foto med rykande ångfartyg är från 1938. Bilden till höger togs den 31 mars 2009 med tourister som njöt av första vårvärmen. I bakgrunden syns Riddarholmen och Riddarholmskyrkans genombrytna torn.
Stadshusterrassen och utsikten över Riddarfjärden vid Stockholms stadshus är sig fortfarande lik efter över 70 år. Gunnar Lundhs foto med rykande ångfartyg är från 1938. Bilden till höger togs den 31 mars 2009 med tourister som njöt av första vårvärmen. I bakgrunden syns Riddarholmen och Riddarholmskyrkans genombrytna torn.



Hamngatan 1956 och 2008
Hamngatan före och efter Norrmalmsregleringen. Bilden till vänster är från 1956, bilden till höger från 2008, båda är tagna från Malmskillnadsgatan mot öst. Bara två byggnader är kvar; NK på vänstra sidan Hamngatan och huset med brun fasad intill NK. Fotografiet från 1956 togs av Gunnar Lundh. Hamngatan före och efter Norrmalmsregleringen. Bilden till vänster är från 1956, bilden till höger från 2008, båda är tagna från Malmskillnadsgatan mot öst. Bara två byggnader är kvar; NK på vänstra sidan Hamngatan och huset med brun fasad intill NK. Fotografiet från 1956 togs av Gunnar Lundh.
Hamngatan före och efter Norrmalmsregleringen. Bilden till vänster är från 1956, bilden till höger från 2008, båda är tagna från Malmskillnadsgatan mot öst. Bara två byggnader är kvar; NK på vänstra sidan Hamngatan och huset med brun fasad intill NK. Fotografiet från 1956 togs av Gunnar Lundh.


Hamngatan 1964 och 2009
Hamngatan före och efter Norrmalmsregleringen. Bilden till vänster är från 1964 och viser Blancheteatern vid Kungsträdgården, med vy mot väst. Bilden till höger är från våren 2009, i stället för Blanchteatern uppfördes 1969 Sven Markelius' Sverigehuset. Hamngatan före och efter Norrmalmsregleringen. Bilden till vänster är från 1964 och viser Blancheteatern vid Kungsträdgården, med vy mot väst. Bilden till höger är från våren 2009, i stället för Blanchteatern uppfördes 1969 Sven Markelius' Sverigehuset.
Hamngatan före och efter Norrmalmsregleringen. Bilden till vänster är från 1964 och viser Blancheteatern vid Kungsträdgården, med vy mot väst. Bilden till höger är från våren 2009, i stället för Blanchteatern uppfördes 1969 Sven Markelius' Sverigehuset.


Hamngatan 1968 och 2009
Sagerska husen på bilden till vänster från 1968. Fasaden av vit marmor och i jugendstil, husen revs 1970 i samband med Norrmalmsregleringen. I deras ställe uppfördes 1971-74 PK-huset med strikt fasad av röd Roslagssandsten. Fastigheten klassades år 2007 genom Stadsmuseets Norrmalmsinventering som "mest värdefull" bland en av 14 byggnader på Norrmalm som hade uppförts 1960-1980 och gavs en blåmärkning. I bakgrunden skymtar varuhuset NK. Sagerska husen fotograferades av stockholmsfotografen Lennart af Petersens. Sagerska husen på bilden till vänster från 1968. Fasaden av vit marmor och i jugendstil, husen revs 1970 i samband med Norrmalmsregleringen. I deras ställe uppfördes 1971-74 PK-huset med strikt fasad av röd Roslagssandsten. Fastigheten klassades år 2007 genom Stadsmuseets Norrmalmsinventering som "mest värdefull" bland en av 14 byggnader på Norrmalm som hade uppförts 1960-1980 och gavs en blåmärkning. I bakgrunden skymtar varuhuset NK. Sagerska husen fotograferades av stockholmsfotografen Lennart af Petersens.
Sagerska husen på bilden till vänster från 1968. Fasaden av vit marmor och i jugendstil, husen revs 1970 i samband med Norrmalmsregleringen. I deras ställe uppfördes 1971-74 PK-huset med strikt fasad av röd Roslagssandsten. Fastigheten klassades år 2007 genom Stadsmuseets Norrmalmsinventering som "mest värdefull" bland en av 14 byggnader på Norrmalm som hade uppförts 1960-1980 och gavs en blåmärkning. I bakgrunden skymtar varuhuset NK. Sagerska husen fotograferades av stockholmsfotografen Lennart af Petersens.


Hantverkargatan 1963 och 2008
Hantverkargatan 1963 och Hantverkargatan 2008, vy mot öst i höjd med Pipersgatan. Bebyggelsen på vänstra (norra) gatusidan är fortfarande intakt, på högra sidan finns numera många nya kontorsbyggnader. Stockholms stadshus syns i bakgrunden. I samband med högertrafikomläggningen 1967 försvann spårvagnen från stadsbilden. Upphovsman till fotografiet från 1963 är Håkan Trapp. Hantverkargatan 1963 och Hantverkargatan 2008, vy mot öst i höjd med Pipersgatan. Bebyggelsen på vänstra (norra) gatusidan är fortfarande intakt, på högra sidan finns numera många nya kontorsbyggnader. Stockholms stadshus syns i bakgrunden. I samband med högertrafikomläggningen 1967 försvann spårvagnen från stadsbilden. Upphovsman till fotografiet från 1963 är Håkan Trapp.
Hantverkargatan 1963 och Hantverkargatan 2008, vy mot öst i höjd med Pipersgatan. Bebyggelsen på vänstra (norra) gatusidan är fortfarande intakt, på högra sidan finns numera många nya kontorsbyggnader. Stockholms stadshus syns i bakgrunden. I samband med högertrafikomläggningen 1967 försvann spårvagnen från stadsbilden.
Upphovsman till fotografiet från 1963 är Håkan Trapp.


Hötorget 1937 och 2007
Hötorget 1937 och 2007 med Ivar Tengboms Stockholms konserthus i bakgrunden, vy mot nordväst. Det så kallade Tempohuset med röda respektive oranga markiser syns i bakgrunden. Fotografiet från 1937 togs av Gunnar Lundh. Hötorget 1937 och 2007 med Ivar Tengboms Stockholms konserthus i bakgrunden, vy mot nordväst. Det så kallade Tempohuset med röda respektive oranga markiser syns i bakgrunden. Fotografiet från 1937 togs av Gunnar Lundh.
Hötorget 1937 och 2007 med Ivar Tengboms Stockholms konserthus i bakgrunden, vy mot nordväst. Det så kallade Tempohuset med röda respektive oranga markiser syns i bakgrunden. Fotografiet från 1937 togs av Gunnar Lundh.


Hötorget 1936 och 2008
Carl Milles skulpturgrupp Orfeusbrunnen framför Stockholms konserthus år 1936 respektive 2008. Färgfotot till vänster är en autochromplåt tagen av fotografen Gustaf W. Cronquist. Tempohuset syns i bakgrunden. Carl Milles skulpturgrupp Orfeusbrunnen framför Stockholms konserthus år 1936 respektive 2008. Färgfotot till vänster är en autochromplåt tagen av fotografen Gustaf W. Cronquist. Tempohuset syns i bakgrunden.
Carl Milles skulpturgrupp Orfeusbrunnen framför Stockholms konserthus år 1936 respektive 2008. Färgfotot till vänster är en autochromplåt tagen av fotografen Gustaf W. Cronquist. Tempohuset syns i bakgrunden.


Jakobsgatan 1963 och 2007
Jakobsgatan förändrades starkt under Norrmalmsregleringen. "Restaurant Löwenbräu" vid Jakobsgatan 20 år 1963 och och samma ställe 2007, numera finns här regeringens departemenshus, vy mot nordost. Bilderna är tagna av Holger Ellgaard, den från 1963 på Agfacolor CT 18, den från 2007 med en digitalkamera med 5 megapixel optisk upplösning. Jakobsgatan förändrades starkt under Norrmalmsregleringen. "Restaurant Löwenbräu" vid Jakobsgatan 20 år 1963 och och samma ställe 2007, numera finns här regeringens departemenshus, vy mot nordost. Bilderna är tagna av Holger Ellgaard, den från 1963 på Agfacolor CT 18, den från 2007 med en digitalkamera med 5 megapixel optisk upplösning.
Jakobsgatan förändrades starkt under Norrmalmsregleringen. "Restaurant Löwenbräu" vid Jakobsgatan 20 år 1963 och och samma ställe 2007, numera finns här regeringens departemenshus, vy mot nordost. Bilderna är tagna av Holger Ellgaard, den från 1963 på Agfacolor CT 18, den från 2007 med en digitalkamera med 5 megapixel optisk upplösning.


Kungsgatan 1945 och 2008
Cyrillus Johanssons Centrumhuset 1945 och 2008, vy mot väst från Malmskillnadsbron visar en oförändrad stadsbild. Fotografiet från 1945 togs av Gunnar Lundh. Cyrillus Johanssons Centrumhuset 1945 och 2008, vy mot väst från Malmskillnadsbron visar en oförändrad stadsbild. Fotografiet från 1945 togs av Gunnar Lundh.
Cyrillus Johanssons Centrumhuset 1945 och 2008, vy mot väst från Malmskillnadsbron visar en oförändrad stadsbild. Fotografiet från 1945 togs av Gunnar Lundh.


Malmskillnadsgatan 1946 och 2008
Malmskillnadsgatan före och efter Norrmalmsregleringen. Bilden till vänster är från 1946, bilden till höger från 2008, båda är tagna från Malmskillnadsgatan mot syd, norr om Kungsgatan. Byggnader på högra sidan är kvar liksom Kungstornen på vänstra sidan. Upphovsman till bilden från 1946 är stockholmsfotografen Gunnar Lundh. Malmskillnadsgatan före och efter Norrmalmsregleringen. Bilden till vänster är från 1946, bilden till höger från 2008, båda är tagna från Malmskillnadsgatan mot syd, norr om Kungsgatan. Byggnader på högra sidan är kvar liksom Kungstornen på vänstra sidan. Upphovsman till bilden från 1946 är stockholmsfotografen Gunnar Lundh.
Malmskillnadsgatan före och efter Norrmalmsregleringen. Bilden till vänster är från 1946, bilden till höger från 2008, båda är tagna från Malmskillnadsgatan mot syd, norr om Kungsgatan. Byggnader på högra sidan är kvar liksom Kungstornen på vänstra sidan. Upphovsman till bilden från 1946 är stockholmsfotografen Gunnar Lundh.


Mäster Samuelsgatan 1966 och 2008
Liksom Jakogsgatan förändrades även Mäster Samuelsgatan i Norrmalmsregleringens slutskede. Bildparet visar gatan 1966 och 2008 med vy mot öst i höjd med Regeringsgatan. På norra sidan av gatan, i kvarteret Oxen Större uppstod mellan åren 1975-1978 ett stort kontorskomplex, det så kallade Salénhuset. Liksom Jakogsgatan förändrades även Mäster Samuelsgatan i Norrmalmsregleringens slutskede. Bildparet visar gatan 1966 och 2008 med vy mot öst i höjd med Regeringsgatan. På norra sidan av gatan, i kvarteret Oxen Större uppstod mellan åren 1975-1978 ett stort kontorskomplex, det så kallade Salénhuset.
Liksom Jakogsgatan förändrades även Mäster Samuelsgatan i Norrmalmsregleringens slutskede. Bildparet visar gatan 1966 och 2008 med vy mot öst i höjd med Regeringsgatan. På norra sidan av gatan, i kvarteret Oxen Större uppstod mellan åren 1975-1978 ett stort kontorskomplex, det så kallade Salénhuset.


Norra bantorget 1939 och 2008
Norra bantorget i förändring. Bilden från 1939 visar ett öppet stadslandkap med Holger Bloms busstationen "Rotundan" i mitten. Bilden till höger visar samma vy med ett slutet stadslandskap och nyuppförda (2008) kontorshuset "Flat Iron Building". Stockholms bangård till höger och Klara kyrkans torn i bakgrunden är orienteringspunkter. Upphovsman till bilden från 1939 är stockholmsfotografen Gunnar Lundh. Norra bantorget i förändring. Bilden från 1939 visar ett öppet stadslandkap med Holger Bloms busstationen "Rotundan" i mitten. Bilden till höger visar samma vy med ett slutet stadslandskap och nyuppförda (2008) kontorshuset "Flat Iron Building". Stockholms bangård till höger och Klara kyrkans torn i bakgrunden är orienteringspunkter. Upphovsman till bilden från 1939 är stockholmsfotografen Gunnar Lundh.
Norra bantorget i förändring. Bilden från 1939 visar ett öppet stadslandkap med Holger Bloms busstationen "Rotundan" i mitten. Bilden till höger visar samma vy med ett slutet stadslandskap och nyuppförda (2008) kontorshuset "Flat Iron Building". Stockholms bangård till höger och Klara kyrkans torn i bakgrunden är orienteringspunkter. Upphovsman till bilden från 1939 är stockholmsfotografen Gunnar Lundh.


Riksdagshuset 1926 och 2008
Ett bildpar som visar Riksdagshuset med över 80 års mellanrum. Vy in i Stallkanalen mot öst med Stockholms slott i bakgrunden. År 1905 invigdes byggnaderna för Sveriges riksbank och Sveriges riksdag. 1983 övertog Riksdagen hela komplexet efter en om- och påbyggnad av huset. Fotografiet till vänster togs av fotografen Gustaf W. Cronquist år 1926 på autochromplåt. Ett bildpar som visar Riksdagshuset med över 80 års mellanrum. Vy in i Stallkanalen mot öst med Stockholms slott i bakgrunden. År 1905 invigdes byggnaderna för Sveriges riksbank och Sveriges riksdag. 1983 övertog Riksdagen hela komplexet efter en om- och påbyggnad av huset. Fotografiet till vänster togs av fotografen Gustaf W. Cronquist år 1926 på autochromplåt.
Ett bildpar som visar Riksdagshuset med över 80 års mellanrum. Vy in i Stallkanalen mot öst med Stockholms slott i bakgrunden. År 1905 invigdes byggnaderna för Sveriges riksbank och Sveriges riksdag. 1983 övertog Riksdagen hela komplexet efter en om- och påbyggnad av huset. Fotografiet till vänster togs av fotografen Gustaf W. Cronquist år 1926 på autochromplåt.


Slussen 1928 och 2005
En blick över Slussen före och efter att Slussens trafikkarussell byggdes visar stora förändringar i stadslandskapet. Trafiken på vattnet, på järnvägsspår och på land möttes vid Slussen och skapade "slusselendet". Problemet löstes med invigningen av nya Slussen 1935. Sedan dess har även Centralbron och tunnelbanan förändrat stadsbilden. Bilden till vänster är från 1928, bilden till höger från 2005, vy mot nordväst med Gamla stan i bakgrunden, Stockholms stadshus till vänster och Riddarholmskyrkans torn närmast mitten. Fotografiet från 1928 togs av Gustaf W. Cronquist. En blick över Slussen före och efter att Slussens trafikkarussell byggdes visar stora förändringar i stadslandskapet. Trafiken på vattnet, på järnvägsspår och på land möttes vid Slussen och skapade "slusselendet". Problemet löstes med invigningen av nya Slussen 1935. Sedan dess har även Centralbron och tunnelbanan förändrat stadsbilden. Bilden till vänster är från 1928, bilden till höger från 2005, vy mot nordväst med Gamla stan i bakgrunden, Stockholms stadshus till vänster och Riddarholmskyrkans torn närmast mitten. Fotografiet från 1928 togs av Gustaf W. Cronquist.
En blick över Slussen före och efter att Slussens trafikkarussell byggdes visar stora förändringar i stadslandskapet. Trafiken på vattnet, på järnvägsspår och på land möttes vid Slussen och skapade "slusselendet". Problemet löstes med invigningen av nya Slussen 1935. Sedan dess har även Centralbron och tunnelbanan förändrat stadsbilden. Bilden till vänster är från 1928, bilden till höger från 2005, vy mot nordväst med Gamla stan i bakgrunden, Stockholms stadshus till vänster och Riddarholmskyrkans torn närmast mitten.
Fotografiet från 1928 togs av Gustaf W. Cronquist.


Slussen 1963 och 2007
Slussens trafikkarussell har inte förändrats sedan det byggdes 1935. Bilden tillvänster är från 1963, bilden till höger från 2007, vy mot öst. 1967 infördes högertrafik i Sverige och spårvangnarna med sina kontaktledningar försvann från Stockholms stadsbild. Bilderna är tagna av samma fotograf, Holger Ellgaard, den från 1963 på diafilm Agfacolor CT 18, den från 2007 med en digitalkamera. Slussens trafikkarussell har inte förändrats sedan det byggdes 1935. Bilden tillvänster är från 1963, bilden till höger från 2007, vy mot öst. 1967 infördes högertrafik i Sverige och spårvangnarna med sina kontaktledningar försvann från Stockholms stadsbild. Bilderna är tagna av samma fotograf, Holger Ellgaard, den från 1963 på diafilm Agfacolor CT 18, den från 2007 med en digitalkamera.
Slussens trafikkarussell har inte förändrats sedan det byggdes 1935. Bilden tillvänster är från 1963, bilden till höger från 2007, vy mot öst. 1967 infördes högertrafik i Sverige och spårvangnarna med sina kontaktledningar försvann från Stockholms stadsbild. Bilderna är tagna av samma fotograf, Holger Ellgaard, den från 1963 på diafilm Agfacolor CT 18, den från 2007 med en digitalkamera.


Räntmästarhuset 1963 och 2009
Räntmästarhuset ligger i hörnet Skeppsbron/Slussplan i närheten av Slussen. Byggnaden skapades förmodligen på 1660-talet av Nicodemus Tessin d.ä. och har byggts om ett flertal gånger; på 1890-talet av Fredrik Lilljekvist och senast i början av 1970-talet med Anders Tengbom som arkitekt. Han försökte att ge byggnaden sitt ursprungliga utseende tillbaka. Fotografiet till vänster är taget av Ingemar Gram i maj 1963, det till höger av Holger Ellgaard i april 2009. Räntmästarhuset ligger i hörnet Skeppsbron/Slussplan i närheten av Slussen. Byggnaden skapades förmodligen på 1660-talet av Nicodemus Tessin d.ä. och har byggts om ett flertal gånger; på 1890-talet av Fredrik Lilljekvist och senast i början av 1970-talet med Anders Tengbom som arkitekt. Han försökte att ge byggnaden sitt ursprungliga utseende tillbaka. Fotografiet till vänster är taget av Ingemar Gram i maj 1963, det till höger av Holger Ellgaard i april 2009.
Räntmästarhuset ligger i hörnet Skeppsbron/Slussplan i närheten av Slussen. Byggnaden skapades förmodligen på 1660-talet av Nicodemus Tessin d.ä. och har byggts om ett flertal gånger; på 1890-talet av Fredrik Lilljekvist och senast i början av 1970-talet med Anders Tengbom som arkitekt. Han försökte att ge byggnaden sitt ursprungliga utseende tillbaka.
Fotografiet till vänster är taget av Ingemar Gram i maj 1963, det till höger av Holger Ellgaard i april 2009.



Stockholms örlogsvarv 1965 och 2009
Stockholms stadslandskap präglas av stadens läge mellan Mälaren och Östersjön. På detta bildpar visas en vy över Ladugårdslandsviken från Skeppsholmens östra sida mot Södra Djurgården. Bilden till vänster visar fortfarande svenska krigsfartyg i Stockholms örlogsvarv, nedanför Nordiska museet. På bilden till höger reser sig sedan 1990 Vasamuseet (i högra bildkanten) med ett 1600-tals krigsfartyg; Regalskeppet Vasa. Örlogsvarvet avvecklades 1969 och flyttade till Musköbasen. Kyrktornet längs till vänster tillhör Oscarskyrkan. Stockholms stadslandskap präglas av stadens läge mellan Mälaren och Östersjön. På detta bildpar visas en vy över Ladugårdslandsviken från Skeppsholmens östra sida mot Södra Djurgården. Bilden till vänster visar fortfarande svenska krigsfartyg i Stockholms örlogsvarv, nedanför Nordiska museet. På bilden till höger reser sig sedan 1990 Vasamuseet (i högra bildkanten) med ett 1600-tals krigsfartyg; Regalskeppet Vasa. Örlogsvarvet avvecklades 1969 och flyttade till Musköbasen. Kyrktornet längs till vänster tillhör Oscarskyrkan.
Stockholms stadslandskap präglas av stadens läge mellan Mälaren och Östersjön. På detta bildpar visas en vy över Ladugårdslandsviken från Skeppsholmens östra sida mot Södra Djurgården. Bilden till vänster visar fortfarande svenska krigsfartyg i Stockholms örlogsvarv, nedanför Nordiska museet. På bilden till höger reser sig sedan 1990 Vasamuseet (i högra bildkanten) med ett 1600-tals krigsfartyg; Regalskeppet Vasa. Örlogsvarvet avvecklades 1969 och flyttade till Musköbasen. Kyrktornet längs till vänster tillhör Oscarskyrkan.



Västerbron 1934 och 2006
Västerbron öppnades för trafik den 20 november 1935. Båda fotofrafier är tagna från Lilla Essingen, den till vänster av Gustaf W. Cronquist 1934 på autochomfilm, när bron nästan är fullbordat och lyser fortfarande rött av rostskyddsfärgen. Fotot till höger är från 2006 och togs av Holger Ellgaard. Västerbron öppnades för trafik den 20 november 1935. Båda fotofrafier är tagna från Lilla Essingen, den till vänster av Gustaf W. Cronquist 1934 på autochomfilm, när bron nästan är fullbordat och lyser fortfarande rött av rostskyddsfärgen. Fotot till höger är från 2006 och togs av Holger Ellgaard.
Västerbron öppnades för trafik den 20 november 1935. Båda fotofrafier är tagna från Lilla Essingen, den till vänster av Gustaf W. Cronquist 1934 på autochomfilm, när bron nästan är fullbordat och lyser fortfarande rött av rostskyddsfärgen.
Fotot till höger är från 2006 och togs av Holger Ellgaard.



Tranebergsbron 1937 och 2007
Tranebergsbron var ett annat stort infrastrukturprojekt som realiserades på 1930-talet. Bron invigdes 1934 men på 1990-talet var den stark sliten och klarade inte längre den stora trafikbelastningen. Det beslöts att ett nytt, tredje brovalv skulle byggas och för att bevara stadsbilden intakt bestämdes även att den nya bron skulle likna den gamla. Tranebergsbron byggdes ut och renoverades 1999-2005. Det numera mycket blekta färgfotografi från 1937 togs av Gustaf W. Cronquist. Tranebergsbron var ett annat stort infrastrukturprojekt som realiserades på 1930-talet. Bron invigdes 1934 men på 1990-talet var den stark sliten och klarade inte längre den stora trafikbelastningen. Det beslöts att ett nytt, tredje brovalv skulle byggas och för att bevara stadsbilden intakt bestämdes även att den nya bron skulle likna den gamla. Tranebergsbron byggdes ut och renoverades 1999-2005. Det numera mycket blekta färgfotografi från 1937 togs av Gustaf W. Cronquist.
Tranebergsbron var ett annat stort infrastrukturprojekt som realiserades på 1930-talet. Bron invigdes 1934 men på 1990-talet var den stark sliten och klarade inte längre den stora trafikbelastningen. Det beslöts att ett nytt, tredje brovalv skulle byggas och för att bevara stadsbilden intakt bestämdes även att den nya bron skulle likna den gamla. Tranebergsbron byggdes ut och renoverades 1999-2005. Det numera mycket blekta färgfotografi från 1937 togs av Gustaf W. Cronquist.


Stureplan 1939 och 2007
Stureplan 1938/39 med Hotel Anglais i bakgrunden (rivet 1959). Högra bilden är från 2007, i mitten syns Holger Bloms mötesplats Svampen från 1937 som revs 1987 och byggdes upp på nytt 1989, dock lite längre österut. Till höger ligger ingången till Sturegallerian som invigdes 1990. Fotot från 1939 togs av Gustaf W. Cronquist. Stureplan 1938/39 med Hotel Anglais i bakgrunden (rivet 1959). Högra bilden är från 2007, i mitten syns Holger Bloms mötesplats Svampen från 1937 som revs 1987 och byggdes upp på nytt 1989, dock lite längre österut. Till höger ligger ingången till Sturegallerian som invigdes 1990. Fotot från 1939 togs av Gustaf W. Cronquist.
Stureplan 1938/39 med Hotel Anglais i bakgrunden (rivet 1959). Högra bilden är från 2007, i mitten syns Holger Bloms mötesplats Svampen från 1937 som revs 1987 och byggdes upp på nytt 1989, dock lite längre österut. Till höger ligger ingången till Sturegallerian som invigdes 1990. Fotot från 1939 togs av Gustaf W. Cronquist.


Vasagatan 1965 och 2009
Vasagatan mellan Vattugatan (till vänster) och Herkulesgatan före och efter Norrmalmsregleringen. Bilden till vänster är från 1965, bilden till höger från 2009. Alla gamla byggnader är borta, Vattugatan och Herkulesgatan är på- och avfartsramper till Klaratunneln. Längs till höger syns Hotel Sheraton och i bakgrunden i mitten Elefanten. Vasagatan mellan Vattugatan (till vänster) och Herkulesgatan före och efter Norrmalmsregleringen. Bilden till vänster är från 1965, bilden till höger från 2009. Alla gamla byggnader är borta, Vattugatan och Herkulesgatan är på- och avfartsramper till Klaratunneln. Längs till höger syns Hotel Sheraton och i bakgrunden i mitten Elefanten.
Vasagatan mellan Vattugatan (till vänster) och Herkulesgatan före och efter Norrmalmsregleringen. Bilden till vänster är från 1965, bilden till höger från 2009. Alla gamla byggnader är borta, Vattugatan och Herkulesgatan är på- och avfartsramper till Klaratunneln. Längs till höger syns Hotel Sheraton och i bakgrunden i mitten Elefanten.


Vasagatan 1963 och 2007
Vissa avsnitt av Vasagatan har inte förändrats mycket på fyrtio år, som bildparet från 1963 respektive 2007 får illustrerar. Här en blick söderut i höjd med Stockholms centralstation, i bakgrunden syns Riddarholmskyrkan. Bilderna är tagna av samma fotograf, den från 1963 på Agfacolor CT 18, den från 2007 med en digitalkamera. Vissa avsnitt av Vasagatan har inte förändrats mycket på fyrtio år, som bildparet från 1963 respektive 2007 får illustrerar. Här en blick söderut i höjd med Stockholms centralstation, i bakgrunden syns Riddarholmskyrkan. Bilderna är tagna av samma fotograf, den från 1963 på Agfacolor CT 18, den från 2007 med en digitalkamera.
Vissa avsnitt av Vasagatan har inte förändrats mycket på fyrtio år, som bildparet från 1963 respektive 2007 får illustrerar. Här en blick söderut i höjd med Stockholms centralstation, i bakgrunden syns Riddarholmskyrkan. Bilderna är tagna av samma fotograf, den från 1963 på Agfacolor CT 18, den från 2007 med en digitalkamera.


Marieberg 1926 och 2009
En vy från Långholmen över Riddarfjärden mot Marieberg på Kungsholmen visar ett stadslanskap i förändring. På bilden från 1926 syns i mitten en hög, vit byggnad; Mariebergs porslinsfabrik och nere vid stranden Triewalds malmgård omgiven av flera byggnader. På bilden från 2009 syns en ny siluett; DN-skrapan och SvD-huset från 1960-talet och höga bostadshus. Där porslinsfabriken fanns är numera byggnaden för Rysslands ambassad i Stockholm och Tierwalds Malmgård ligger ensamt vid stranden. Fotografiet från 1926 är taget av Gustaf W. Cronquist på en autochromplåt. En vy från Långholmen över Riddarfjärden mot Marieberg på Kungsholmen visar ett stadslanskap i förändring. På bilden från 1926 syns i mitten en hög, vit byggnad; Mariebergs porslinsfabrik och nere vid stranden Triewalds malmgård omgiven av flera byggnader. På bilden från 2009 syns en ny siluett; DN-skrapan och SvD-huset från 1960-talet och höga bostadshus. Där porslinsfabriken fanns är numera byggnaden för Rysslands ambassad i Stockholm och Tierwalds Malmgård ligger ensamt vid stranden. Fotografiet från 1926 är taget av Gustaf W. Cronquist på en autochromplåt.
En vy från Långholmen över Riddarfjärden mot Marieberg på Kungsholmen visar ett stadslanskap i förändring. På bilden från 1926 syns i mitten en hög, vit byggnad; Mariebergs porslinsfabrik och nere vid stranden Triewalds malmgård omgiven av flera byggnader. På bilden från 2009 syns en ny siluett; DN-skrapan och SvD-huset från 1960-talet och höga bostadshus. Där porslinsfabriken fanns är numera byggnaden för Rysslands ambassad i Stockholm och Tierwalds Malmgård ligger ensamt vid stranden.
Fotografiet från 1926 är taget av Gustaf W. Cronquist på en autochromplåt.


Saltsjön 1928 och 2009
En vy från Mosebacke över Saltsjön mot norr. Bilden till vänster fotograferades av Gustaf Cronquist 1928 på en autochromplåt från sin bostad högt över Stadsgården, där KF sedermera byggde sina kontorshus. Från denna utsökta position dokumenterade Cronquist Stockholms liv och trafik under många år. Högra bilden visar samma vy i mars 2009 över Gamla stan, Blasieholmen och Skeppsholmen. Position: utsiktsplats norr om Katarina kyrka, fotograf: Holger Ellgaard. En vy från Mosebacke över Saltsjön mot norr. Bilden till vänster fotograferades av Gustaf Cronquist 1928 på en autochromplåt från sin bostad högt över Stadsgården, där KF sedermera byggde sina kontorshus. Från denna utsökta position dokumenterade Cronquist Stockholms liv och trafik under många år. Högra bilden visar samma vy i mars 2009 över Gamla stan, Blasieholmen och Skeppsholmen. Position: utsiktsplats norr om Katarina kyrka, fotograf: Holger Ellgaard.
En vy från Mosebacke över Saltsjön mot norr. Bilden till vänster fotograferades av Gustaf Cronquist 1928 på en autochromplåt från sin bostad högt över Stadsgården, där KF sedermera byggde sina kontorshus. Från denna utsökta position dokumenterade Cronquist Stockholms liv och trafik under många år. Högra bilden visar samma vy i mars 2009 över Gamla stan, Blasieholmen och Skeppsholmen. Position: utsiktsplats norr om Katarina kyrka, fotograf: Holger Ellgaard.


Se även

Stockholmsvyer

Stockholmsfotografer

Färgfotomaterial

Källor

Följande bildkällor har används vid denna artikel:

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Stockholmsfotografier_d%C3%A5_och_nu_i_f%C3%A4rg"
Personliga verktyg