Sveriges riksbank
Från Rilpedia
Riksbanken är Sveriges centralbank med säte i Riksbankshuset, Stockholm och en av riksdagens myndigheter. Den grundlades redan 1668 under namnet Riksens Ständers Bank och är därmed världens äldsta centralbank. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken har även uppdraget att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.
Innehåll |
Historia
Banken grundades då Stockholm Banco (även kallad "Palmstruchska banken") gick omkull år 1668 och köptes upp av Sveriges riksdag. Stockholm Banco var Sveriges äldsta bank, och den första europeiska bank som gav ut sedlar. Konkursen berodde på denna sedelutgivning (se Uttagsanstormning), och misstron efter grundaren Johan Palmstruchs bakslag fick till följd att det dröjde länge innan tillstånd gavs för ny sedelutgivning.
Riksbankens ställning som centralbank härrör från 1897 när den första "Riksbankslagen" antogs samtidigt med en lag som gav Riksbanken exklusiv rätt att trycka sedlar. Bakom beslutet låg upprepade krav på att de privata bankerna skulle upphöra med att utfärda sedlar då det ansågs att vinsterna från tryckandet av sedlar skulle tillfalla det allmänna. De första rikssedlarna började Riksbanken ge ut de första åren in på 1900-talet.
Den svenska valutan var till 1931 säkrad mot guld och papperssedlarna kunde bytas mot guldmynt. Enligt Sveriges grundlag var banken ända till 1975 skyldig att kunna byta sedlar mot guld. År 1931 infördes dock en särskild temporär lag som befriade banken från den skyldigheten. Denna temporära lag förnyades varje år tills dess att den nya konstitutionen ratificerades 1975. Då frigjordes banken från regeringen och blev en fristående organisation utan skyldighet att kunna byta sedlar mot guld.[1]
Nuvarande organisation
Riksbanken är en myndighet under riksdagen. Riksbankens chef utses av riksbanksfullmäktige för sex år i taget. Chefen kallas enkelt för riksbankschef, men myndigheten leds av en direktion som består av sex ledamöter. Sveriges riksdag väljer elva ledamöter till riksbanksfullmäktige. Direktionen (som väljs av fullmäktige) ansvarar övergripande för banken, till exempel penningpolitik, finansiell stabilitet, marknadsoperationer och betalningsväsende. Direktionen har dessutom ansvaret för bankens administration och budget. Fullmäktige är främst till för att övervaka och kontrollera direktionens arbete, men också besluta om hur sedlar och mynt skall se ut. Sveriges Riksbank är en självständig riksbank. Detta är lagstadgat sedan den 1 januari 1999.
Riksbankens syfte
Riksbankens syfte är att upprätthålla prisstabilitet och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Det är riksbanken som ger ut sedlar, mynt och fastställer referensräntor, till exempel reporäntan. Riksbanken fick 1904 ensamrätt att ge ut sedlar och mynt i Sverige.
Riksbankens tolkning av målet om ett fast penningvärde är att inflationen ska vara låg och stabil. Målet är satt till 2 %. Riksbankens främsta verktyg för att påverka inflationen är räntan men även deras möjlighet att ändra penningmängden. Riksbanksfullmäktige har givits en egen enhet för revision (REV) som granskar direktionsledamöternas tjänste-utövande.
Under Finanskrisen i Sverige 1990–1994 förändrades riksbankens syfte från att försvara kronans fasta växelkurs till att försvara inflationen.
Övrigt
Vid 300-årsjubileet år 1968 instiftade Riksbanken ett pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Det delas sedan 1969 ut tillsammans med de riktiga nobelprisen. Se Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Riksbankens valspråk är Hinc robur et securitas (lat.) vilket på svenska betyder 'härav styrka och säkerhet'. Syftet med valspråket är att inge förtroende för de pengar Riksbanken tryckt; Riksbanken är den yttersta garanten för värdet på dessa pengar. Denna text fanns förr med på de svenska sedlarna. Idag återfinns Riksbankschefens signatur på alla sedlar.
Förste deputerad
- Karl Langenskiöld, 1901–1912
- Victor Moll, 1912–1929
- Ivar Rooth, 1929–1929, tf
Riksbankschefer
- Ivar Rooth, 1929–1948
- Klas Böök, 1948–1951
- Mats Lemne, 1951–1955
- Per Åsbrink, 1955–1973
- Krister Wickman, 1973–1976
- Carl Henrik Nordlander, 1976–1979
- Lars Wohlin, 1979–1982
- Bengt Dennis, 1982–1993
- Urban Bäckström, 1993–2003
- Lars Heikensten, 2003–2006
- Stefan Ingves, 2006-
Se även
- Riksbankshuset, Stockholm
- Helgeandsholmen
- Södra Bankohuset
- Norra Bankohuset
- Tumba bruk
- Riksbanksfullmäktige
- Bank of England
- Federal Reserve
Externa länkar
- Sveriges Riksbank – Officiell hemsida
- Riksbankslagen – ”Lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank” (pdf). Sveriges riksbank. 1 januari 2007. http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Broschyrer/Riksbankslagen_2007.pdf. Läst 21 oktober 2008.
- Sveriges riksbank – Historisk monetär statistik för Sverige 1668–2008
Källor
- ↑ Vanliga frågor från Sveriges Riksbank. Läst den 12 December 2006
|
|||||||||||||||||
