Reporänta

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Reporänta är den ränta som marknadens banker kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar. Förändringar i reporäntan får direkt effekt på marknadsräntorna och därför kallas den ofta styrränta.[1] Reporäntan är för närvarande 0,50 %.[2] Ordet reporänta kommer av "repa", vilket är engelsk slang för repurchasing agreement, 'återköpsavtal'.

Knutna till reporäntan är också Riksbankens inlåningsränta och utlåningsränta. Eftersom en bank hela tiden måste ha en viss mängd likvida medel[3] är de beroende av att göra korta lån i Riksbanken, dag för dag, vecka för vecka. Inlåningsräntan är den ränta som gäller när bankerna sätter in pengar i Riksbanken över natten. Den ligger alltid 0,75 procentenheter lägre än reporäntan. Utlåningsräntan fungerar tvärtom: den gäller när banker lånar av Riksbanken över natten, och den ligger alltid 0,75 procentenheter högre än reporäntan.

Innehåll

Reporäntans påverkan på inflation

Reporäntan är Riksbankens främsta styrmedel för att påverka inflation och ekonomisk tillväxt. Marknadens mekanismer innebär att högre räntor ger lägre inflation och vice versa. Riksbanken strävar efter att hålla en stabil inflation runt 2 % och använder då reporäntan som verktyg.[4] Om Riksbanken gör bedömningen att inflationen är på väg upp kan den höja reporäntan vilket snabbt gör att alla andra bankers räntor också stiger. På så sätt hålls inflationen nere.

Historia

Månatligt medelvärde över reporäntan i Sverige 1994–september 2008. Källa: Sveriges riksbank[5]

Från december 1985 till maj 1994 var det den så kallade marginalräntan som var Riksbankens vapen mot inflationen. Reporäntan infördes i juni 1994, tillsammans med inlåningsräntan och utlåningsräntan, och dessa tre räntor ersatte alltså marginalräntan som styrmedel.

Sedan reporäntan infördes är dess högsta notering 8,91 %, vilket den låg på mellan 5 juli 1995 och 10 januari 1996. [6]

I finanskrisens spår finanskrisen sänktes bankernas styrräntor över världen, så även i Sverige. Den 4 december 2008 gjordes en rekordsänkning på hela 1,75 procentenheter av reporäntan. Det är den största enskilda sänkningen av reporäntan sedan den infördes som Riksbankens viktigaste styrränta 1994. Den 18 februari 2009 sänktes räntan ytterligare en procentenhet till 1,0% [6]

En bottennotering på 0,50 procent blir följden av Riksbankens beslut den 20 april 2009, som implementeras den 22 april 2009. Med en inlåningsränta om 0 %, och en utlåningsränta om 1,0 % som följd.[6]

Källor

  1. Vad är reporänta? avanza.se 2007-09-20
  2. http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8912
  3. Reporänta Aktier och Fonder
  4. Inflationsmål reporanta.se
  5. Riksbankens räntor Riksbanken
  6. 6,0 6,1 6,2 Förändringar av reporäntan riksbank.se

Externa länkar

Personliga verktyg