Lista över Europas största klockor

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
I denna artikel
används tonnamnen
B♭ och H.

Music ClefG.svgMusic 1b1-.svg Music ClefG.svgMusic 1b1.svg
Se olika skrivsätt.
Tsar Kolokol i Moskva.
Tsar Kolokol ("tsarklockan") vid klocktornet Ivan Velikij mitt i Kreml i Moskva. Klockan är fullt synlig på denna bild nedanför det lägre tornet till höger
Tsar Kolokol med människor framför
Treenighetens och Sankt Sergius lavra
En kyrka i klostret i Zvenigorod
Sofiakatedralen i Novogorods kreml

Denna artikel utgör främst en lista över Europas största klockor som väger minst fem ton och som listas i huvudlistan först i artikeln (efter de uppgifter som finns att tillgå). De flesta av dessa klockor är kyrkklockor). Efter huvudlistan, listas klockorna land för land i tabeller. I dessa listtabeller ingår delvis klockor som väger mindre än fem ton.

Också klockor som tidigare fungerat och som inte längre existerar, är förstörda eller skadade är med i listorna. Namnen på dessa klockor är kursiverade i den första huvudlistan och grönfärgade i tabellerna därefter.

Eventuella länkar sist i varje punkt i huvudlistan är länkar med filmklipp och ljudexempel från YouTube.

Innehåll

Lista över de största klockorna i Europa

  1. ”Tsar Kolokol” i Kreml i Moskva väger ca 196,6 ton (196 567 kg, omräknat från uppgiften 433 356  skålpund) och är idag den största klockan som ännu finns kvar.[1] Den är dock defekt sedan den sprack strax efter gjutningen och står sedan 1800-talet på en plattform vid klocktornet Ivan Velikij mitt i Kreml och har en största diameter nertill på 6,82 meter och göts 1735. Den kan även kallas ”Tsar Kolokol III” eftersom den är den tredje tsarklockan i Kreml i kronologisk ordning.[2][3] Se vidare i artikeln Tsar Kolokol.
  2. Tsar kolokol, nuvarande Tsar kolokols företrädare (se ovan) vägde 128 ton[4] eller 130 ton och förstördes vid en brand 1701. Dess klockmetall ingår i den nuvarande Tsar kolokol, eftersom den göts om efter branden.[5]
  3. "Tsarskij Kolokol" eller ”Tsar” (inte Tsar Kolokol) i klocktornet i klostret Treenighetens och Sankt Sergius lavra i Sergijev Posad (5,5 mil nordöst om Moskva), väger 72 ton[6][7] eller 71,9 ton (71 935,2 kg = 158 590 skålpund).[1] Den göts i Sankt Petersburg 2003.[6] Två andra stora klockor, ”Evangelist” på 32,2 ton och ”Pervenets” på 24,49 ton, gjutna i Moskva, finns också i tornet (se nedan).[6][7] Dess föregångare var något lättare och vägde 65,5 ton,[1] 65 ton[6] eller över 60 ton[8] och listas här nedan. Den förstördes och smältes ner 1930.[6][1]
  4. "Tsarskij Kolokol" eller ”Tsar” (inte Tsar Kolokol) var en gång (1748) världens sjunde största klocka med sina 65,5 ton (65 522,33 kg = 144 452 skålpund)(om varierande viktuppgifter, se förrförra punkten). Den smältes ner 1930 och kallades i västerländska källor ibland för "Trotzkoi", vilket har att göra med att den hängde i Treenighetens och Sankt Sergius lavra.[1] En efterföljare göts 2003 (se ovan).
  5. ”Velikij Uspenskij Kolokol” ‘Stora Uspenskij-klockan’[1] eller ”Uspenskij”, ’Himmelsfärd’, syftar på Marie Himmelsfärd och är den fjärde klockan i kronologisk ordning i Kreml i Moskva som har fungerat som tsarklocka, det vill säga som extra stor storklocka och ”basklocka” (blagovest) i Kreml istället för Tsar Kolokol. Den väger 65 ton[7] eller 65,5 ton (65 522,33 kg = 144 452 skålpund)[1] och göts 1817.[1][7] ”Marie Himmelsfärd” är också namnet på den angränsande största katedralen i Kreml: Marie Himmelfärdskatedralen eller Uspenskijkatedralen (på ryska: Sobor Uspenskij). Himmelsfärdsklockan hänger i den stora klockans torn i Kreml och detta torn är det lägre klocktornet som står bredvid det höga klocktornet Ivan Velikij mitt i Kreml.[7] [18]
  6. En stor klocka med namnet ”den mest sonorusa (”högt ljudande, välklingande”) klockan” finns i Savvino-Storozjevskij-klostret i Zvenigorod. Den väger 35 ton, är 3,65 meter i diameter och 3,7 meter hög. Den göts omkring år 2002 av företaget Vera LLC i staden Voronezj (före klockan Tsarskij Kolokol ovan), för att ersätta den gamla ungefär lika stora klockan (se nedan), som göts 1667, men som gick sönder (sprack) när den tappades av tyskarna 1941. Klockan består av 19,25% tenn och 81,75% koppar, utan extra orena tillsatser. Dess slagton är b♭ och kläppen är 3 meter och väger omkring 1 ton. Tjugo ingjutna ikoner pryder klockan.[9][1]
  7. ”Den mest sonorusa (”högt ljudande, välklingande”) klockan” var tidigare en stor klocka i Savvino-Storozjevskij-klostret i Zvenigorod. Den vägde 34,8 ton (34 820,93 kg 76 767 skålpund). Den göts 1667, men gick sönder (sprack) när den tappades vid en flytt av klockan som tyskarna företog 1941. De hade tänkt gömma klockan i Moskvafloden för att senare kunna göra bruk av metallen. Resterna av den finns idag i Zvenigorod. En ungefär lika tung (något tyngre, se ovan) klocka göts omkring år 2001 för att ersätta den gamla. Klockorna i Zvenigorod (som betyder ”klockringningsstaden”) fungerade som varningsklockor i orostider och sägs under tystare tider förr sades kunna höras omkring 18 mil bland annat bort åt Moskva. ”Högt ljudande” var då en viktig egenskap.[9][1]
  8. En stor klocka i Jurevs kloster i närheten av Novgorod väger 34,4 ton (34 399,089 kg = 75 837 skålpund).[1]
  9. En stor klocka i ärkebiskopspalatset i Kazanskijs kloster, i Tambov, väger 32,76 ton (32 761,167 kg = 72 226 skålpund).[10]
  10. Den näst största klockan ”Evangelist” i Treenighetens och Sankt Sergius lavra i staden Sergijev Posad väger 35,5 en:short tons (se mer om klostrets största klockor ovan) och göts i Moskva 2002.[6] Omräknat till metersystemet blir det 32,2 ton (32 205,058 kg). Enligt en annan webbplats väger den 31,5 metriska ton.[9]
  11. En stor klocka i Kirillo-Belozerskijs kloster, i Vologda oblast, väger 32,76 ton (32 761,167 kg = 72 226 skålpund).[10]
  12. "Reut" i Kreml i Moskva, väger 32,76 ton (32 761,167 kg = 72 226 skålpund). Den göts 1622.[10] [19]
  13. "Sysoj", i Kreml i Rostov (Rostov Velikij ”Stora Rostov”), väger 32,76 ton (32 761,167 kg = 72 226 skålpund). Den göts 1689.[10]
  14. Storklockan i Isakskatedralen i Sankt Petersburg väger 30,5 ton (30 477,33 kg = 67 191 skålpund). Den göts vid mitten av 1800-talet.[1]
  15. "Godunov"-klockan i Treenighetens och Sankt Sergius lavra, Sergijev Posad, väger cirka 30,3 ton (30 304,06 kg = cirka 66 809 skålpund) Den göts år 1600.[1]
  16. "Torzhestvennyj"-klockan vägde 27,1 ton (27 101,694 kg = 59,749 skålpund) och hängdes 1878 upp i det sydvästra tornet i Frälsarkatedralen, i äldre tid i Sverige kallad Återlösarekyrkan[11] i Moskva. Mer rätt översatt är katedralens namn Kristi Frälsarens kyrka, ru:Храм Христа Спасителя, Chram Christa Spasitelja (eller Hram Hrista Spasitelja); ru:Храм betyder tempel eller kyrka. Den tidigare Frälsarkatedralen revs 1931 (återuppbuggdes under 1990-talet) och "Torzhestvennyj"-klockan förstördes troligen i samband med rivningen.[1] [20]
  17. En stor klocka i Novgorods kreml väger 26,44 ton (26 438,088 kg = 58 286 skålpund) och göts 1659.[1]
  18. Den förstörda Kaiserglocke (”Kejsarklockan”) i Kölnerdomen vägde cirka 27,8 ton, hade diametern 3,42 meter och slagtonen ciss+90. Den göts 1874 av Andreas Hamm av 22 franska kanoner som använts vid slaget vid Sedan 1870. Den förstördes 1918 genom att metallen åter göts om till krigsvapen. När sedan klockan göts om igen (se nedan under ”Sankt Petersglocke”) såg man till att fragment av den gamla klockan kom med i den nya klockan. Den var länge den genom tiderna största klockan som ringdes genom att hela klockan svängdes och är ännu den största klockan som svängdes på rak klockstock, vilket gjorde den svårare att ringa för hand (krävde ett tjugotal ringare). – Se vidare i artikeln Kaiserglocke.[12][7][13]
  19. En stor klocka i Kreml i Moskva väger 25,99 ton (25 990,846 kg = 57 300 skålpund) och göts 1878.[1] [21]
  20. Sankt Petersglocke i Kölnerdomen på 24 ton. En man står under klockan som jämförelse
    Den fjärde största klockan ”Pervenets” i Treenighetens och Sankt Sergius lavra i staden Sergijev Posad väger 27 en:short tons. Omräknat till metersystemet blir det 24 493,988 kg, vilket är cirka 24,49 ton. Den göts i Moskva 2002.[6] Uppgifter om två större klockor i samma kloster finns ovan.
  21. ”Sankt Petersglocke” eller ”Petersglocke”, i Kölnerdomen väger 24,2 ton och har tonen c. Den göts av Heinrich Ulrich i Apolda 1923, i och ersatte den tidigare klockan (Kaiserglocke, se förra punkten) från 1874. Klockans diameter är 3,22 meter och dess höjd är 4,4 meter (inklusive klockans krona).[14][13][1][15]. Den är den största klockan bland sydtornets sammanlagt åtta klockor, två av dessa finns också listade här nedan. Se vidare i artikeln Sankt Petersglocke. [22], [23] [24], [25], [26], [27], [28], [29], [30].
  22. ”Maria Dolens” eller ”Campana dei Caduti” på Miravellekullen nära minnesmärket Castel Dante i Rovereto, Italien, väger 22,6 ton (22 639 kg) och har slagtonen h°. Den är idag den största klockan i Italien och göts om sist 1964 av Paolo Capanni från Castelnuovo nei Monti i Emilia-Romagna. Dess diameter är sedan dess är 3,21 meter, medan höjden är 3,36 meter. Kläppen väger 600 kg och dess upphängning med ringningsanorning med mera väger 10 300 kg. Först göts den 1924 av Luigi Colbachini från Trento av kanoner från 19 nationer använda i första världskriget och vägde då 11,5 ton med diametern 2,5 meter. Den göts om 1939 av Luigi Cavadini e Figli och vägde därefter 17 ton med diametern 3 meter. Den sprack 1960 och göts då om och fick sin nuvarande vikt. Den välsignades 31 oktober 1965 vid Peterskyrkan i Rom.[13][16] [31], [32]
  23. Gamla klockan ”die Pummerin” i Stefansdomen i Wien vägde 22,5 ton och hade en diameter på 3,16 meter och slagtonen h°. Den göts 1711 av Johannes Achamer med turkiska kanoner som material (se vidare i artikeln Pummerin).
  24. Nya ”die Pummerin” (om den gamla se ovan) i Stephansdomen i Wien är den största klockan i Österrike och väger 20,13 ton (20 132 kg) och har en diameter på 3,14 meter. Den har slagtonen c0 +4/16 och göts av Karl Geisz från Sankt Florian 1951 och ersatte då Gamla die Pummerin (se ovan). En ännu äldre legandarisk klocka göts 1558 och vägde 10,4 ton. När den sistnämnda göts, var den nya die Pummerin den tredje största kyrkklockan i världen. Nya Pummerin rings i på en rad stora helgdagar med mera och hänger ensam i det lägre norra tornet, medan elva klockor hänger i det karaktäristiskt höga södra tornet (och några andra också i andra torn). Den största av dessa väger 5,7 ton, hänger i sydtornet och listas ganska långt ner på denna lista.[13][1][17] [33] [34], [35], [36], [37]
  25. Lissabons katedral
    Klocktornet framför Sacré-Coeur
    En annan stor klocka i Treenighetens och Sankt Sergius lavra i Sergijev Posad, Ryssland väger 20,9 ton (20 885,21 kg = 46 044 skålpund).[1]
  26. En stor klocka i Nikolo-Ugresjskijklostret i närheten av Moskva, Ryssland väger 20,15 ton (20 148,122 kg = 44 419 skålpund).[1]
  27. Den största klockan i katedralen i Lissabon, Portugal har slagtonen d och väger cirka 44000 skålpund och cirka 20000 kg, det vill säga cirka 20 ton. Den göts 1556. Om klockgjutaren finns ingen uppgift i källorna och är alltså ännu okänd.[13]
  28. Den förstörda största klockan i Frankrike, ”Jeanne d'Arc” (namngiven efter Jeanne d'Arc) fanns i katedralen i Rouen och vägde cirka 44 000 skålpund, det vill säga cirka 20 ton. Den göts 1914 av klockgjuteriet Paccard, men hängdes upp först 1919 i ”smörtornet” tour de beurre, efter första världskrigets slut (detta torn har haft en rad storklockor sedan 1300-talet). Den invigdes i april 1920, men förstördes i en bombning i andra världskriget 31 maj 1944 (ironiskt nog just på Jean d’Arcs dödsdag). Jeanne d’Arc hängde ensam i sitt torn, så övriga klockor klarade sig. Den gamla Jeanne d’Arc ersattes 1951 av en ny mindre klocka Jeanne d'Arc, ungefär hälften så stor (9,8 ton), och som listas nedan. Den är störst av sammanlagt 7 ringklockor i katedralen, där det finns också ett klockspel med 39 klockor gjutna 1914, idag med sammanlagt 59 klockor.[13] En miniatyr av den gamla storklockan Jeanne d’Arc från 1914 är bibehållen på scoutlägret Camp Keowa i stor-New York i delstaten New York[18]. Hur den hamnat där är ännu inte känt.
  29. Den största klockan ”la Savoyarde” i Sacré-Coeur i Montmartre i Paris i Frankrike väger 18,84 ton (18 835 kg), har slagtonen ciss och göts 1891 av Georg Paccard (Paccards klockgjuteri). Dess diameter är 3,03 meter, dess höjd är 3,06 meter och dess största tjocklek är 32 cm (andra delar av klockan har tjockleken 22 cm). Kläppen väger 1 200 kg (enligt annan uppgift väger den 800 kg). Den totala vikten som svängs vid klockringning är cirka 25 000 kg. Denna klocka är störst i Frankrike idag.[13] Samma viktuppgifter 18 834,972 kg (41,524 skålpund) samt gjutningsår finns också på webbplatsen russianbells. com.[1] [38], [39] och [40]
  30. En klocka i Jurevs kloster i närheten av Novgorod, Ryssland väger 18,67 ton (18 673,95 kg 41,169 skålpund).[1] [41] []
  31. "Concordia" på Kronplatz (på italienska: Plan de Corones) finns i Alperna, i provinsen Sydtyrolen i Norditalien, och är en klocka som väger 18 ton och har en diameter på 3,11 meter. Den göts 2002 i Salzburg av klockgjuteriet Oberascher.[42], [43], [44].
  32. En klocka i Znamenskijs kloster i Kursk, Ryssland, väger 17,1 ton (17 117,67 kg = 37 738 skålpund).[1]
  33. ”Great Paul” i Sankt-Paulskatedralens sydvästra torn väger 17,0 ton (37 483 skålpund = 17 002,0 kg). Den göts 1881 av klockgjuteriet Taylor, Loughborough. Det finns även en över fem ton tung slagklocka i samma torn, som tidigare använts för ringning, Great Tom, som också är namnet på två andra stora klockor i Storbritannien (se nedan). – Se vidare i artiklarna Great Paul och De största klockorna i Storbritannien. [45]
  34. Den andra Maria Dolens eller Campana dei Caduti i Rovereto i Italien göts om 1939 av Luigi Cavadini e Figli och vägde 17 ton (föregångaren vägde 11,5 ton) och hade diametern 3 meter. Den sprack 1960 och göts sedan om och väger idag över 22,6 ton (se ovan).
  35. En klocka i byn Miskovo i Kostroma oblast, Ryssland väger 16,97 ton (16 967,99 kg 37 408 skålpund)[1]
  36. En klocka i Ozjory, (i Kolomenskijs distrikt?) i Moskva oblast, Ryssland, väger 16,87 ton (16  871,824 kg 37  196 skålpund).[1]
  37. En klocka i Heliga Trefaldighets kloster i Belgorod, Kursks oblast, Ryssland väger 16,7 ton (16 747,086 kg = 36 921 skålpund).[1]
  38. En klocka i Ivan Velikijs klocktorn vid Uspenskijkatedralen i Kreml, Moskva väger 16,66 ton (16  664,99 kg = 36  740 skålpund).[1] [46]
  39. En klocka i Maksimilianovskijs kyrka i Jekaterinburg väger 16,6 ton (16  626,43 kg = 36 655 skålpund).[1]
  40. Fil:Kiev Pechersk Lavra (General).jpg
    Grottklostret i Kiev
    Kyrka i Kreml i Kazan
    Valamo kloster i Ladoga
    Liverpool Cathedral
    Katedralens torn i Toledo i centrala Spanien, finns här till höger på bild
    En klocka i Tobolsk i Sibirien (noga räknat inte i Europa) göts 1738 och var den största klockan i Sibirien. Den vägde 16,57 ton (16 569,73 kg = 36 530 skålpund, enligt äldre ryska mått 1  011 pud och 22 funt).[19][1]
  41. En klocka i Vlasjevskijs kyrka i Jaroslavl (nordost om Moskva) i Rysland, väger 16,5 ton (16  511,67 kg 36  402 skålpund).[1]
  42. En klocka i Uspenskijkatedralen i Charkiv i Ukraina väger 16,46 ton (16 462,68 kg = 36  294 skålpund).[1]
  43. En klocka i Kjevo-Pecherska lavra (Kievs grottkloster), i Kiev i Ukraina, väger 16,38 ton (16  380,58 kg 36  113 skålpund).[10]
  44. En klocka i Spaso-Simonovs kloster i Moskva, väger 16,38 ton (16  380,58 kg 36  113 skålpund).
  45. En klocka i Nikolo-Berliukovskaiaeremitaget i Bogorodskij distrikt, Moskva oblast väger 16,38 ton (16 380,58 kg 36  113 skålpund).[10]
  46. En klocka i Jerusalemkyrkan i Bronnitsij, Moskva oblast, väger 16,38 ton (16  380,58 kg 36  113 skålpund).[10]
  47. En klocka i Voskresenskijs kyrka i Pavlovo Posad, Moskva oblast, väger 16,38 ton (16 380,58 kg 36 113 skålpund).[10]
  48. En klocka i Dorofeevaialugskajaeremitaget i närheten av Rybinsk, Jaroslavl oblast väger 16,38 ton (16 380,58 kg 36 113 skålpund).[10]
  49. "Polielejnyj" i Uspenskijkatedralen i Rostov (Rostov Velikij ”Stora Rostov”), väger 16,38 ton (16 380,58 kg 36 113 skålpund).[10]
  50. En klocka i Marie bebådelsekatedralen, ”Blagovesjtjenskij sobor” (”bebådelsekatedralen”) i Kreml i Kazan, väger 16,38 ton (16 380,58 kg 36 113 skålpund).[10][20]
  51. En klocka i Ivanovo, Ryssland, väger 16,38 ton (16 380,58 kg 36 113 skålpund).[10]
  52. En klocka i byn Kimry, i Tver oblast, väger 16,38 ton (16 380,58 kg 36 113 skålpund).[10]
  53. En klocka i katedralen i Odessa, Ukraina väger 16,38 ton (16 380,58 kg 36 113 skålpund).[10][21]
  54. En klocka i Pavlovo i Nizjnij Novgorod oblast väger 16,38 ton (16 380,58 kg 36 113 skålpund).[10]
  55. En klocka i katedralen i Tver väger 16,38 ton (16 380,58 kg 36 113 skålpund).[10]
  56. Storklockan ”la Savinienne” i Cathedrale St.Étienne (”Sankt Stefans katedral”) i Sens, Frankrike väger 16,2 ton (16 230 kg) och göts 1563 av Gaspard Mongin-Viard från Auxerre. Den har en diameter på 2,69 meter. Den är störst av sammanlagt 7 klockor i katedralens södra klocktorn (det norra finns inte längre kvar). En av dessa är ”la Potentienne” den mindre storklockan i tornet och som finns listad nedan. ”la Savinienne” kallas gros bourdon ”stora storklockan” ”la Potentienne” petit bourdon ”lilla storklockan”. Av övriga fem klockor finns 3 slagklockor, och två mindre klockor. Det försvunna norra tornet hade sammanlagt nio klockor.[22][13] [47], [48]
  57. Den första Big Ben (”Stora Benjamin-klockan”) som beställdes för klocktornet i Westminsterpalatset (Storbritanniens parlamentshus) vägde 16,2 ton (35 666 skålpund = 16 177,8 kg). Den göts av klockgjuteriet Warner 1856 men sprack vid ett test av klockan. Den ersattes påföljande år av den något lättare nya Big Ben (se nedan). – Se vidare i artiklarna Big Ben och De största klockorna i Storbritannien.
  58. Den största klockan i Gamla Valamo kloster i sjön Ladoga i Ryssland väger 16 ton.[23] Detta kloster hörde tidigare till Finland efter självständigheten 1917, men efter fredsslutet 1940 tillföll klostret Sovjetunionen. Klostret evakuerades och munkarna flyttade till ett nytt kloster vid Papinniemi herrgård i Heinävesi i Savolax, Finland (jämför artikeln Valamo kloster).
  59. Den största klockan i den ortodoxa Alexander Nevskijkatedralen i Tallinns historiska stadskärna väger 15,7 ton (15 665 kg) och göts 1898 av Vassilij Orlov i Sankt Petersburg. [13]
  60. Den största klockan ”Maryja Bogurodzica” ’Maria Gudsföderskan’, i Polens största kyrka – Matki Bozej Lichenskiej Basilica (”Vårfrubasilikan i Lichen”) i Stary Lichen i Konin, – väger 15 ton, har diametern 3,12 meter och en höjd på 4,4 meter. Därigenom är denna klocka sedan omkring tio år tillbaka den största klockan i Polen. Den hänger i det 68 meter höga klocktornet bredvid kyrkan, som byggdes till jungfru Marias ära 1994-2004. I detta torn finns sedan några år tillbaka också Polens näst största klocka ”Josef” som väger 11,6 ton och också den överträffar den gamla 1500-talsklockan Sigismundklockan i Wawelkatedralen i Krakow, vilken dessförinnan varit Polens största klocka. Av kyrkans två andra torn är det ena kyrkans kupol 103,5 meter över marken, medan det norra kyrktornet är 141,5 meter högt och därför det högsta tornet i Polen idag.[24] [13] Kan höras lite i bakgrunden.
  61. Den stora klockan ”Great George” (’Stora Georg-klockan’) i mittornet i Liverpool Cathedral väger 15,01 ton. Den har slagtonen ciss och göts 23 juli 1940 av klockgjuteriet Taylor. Klockan är namngiven efter kung Georg V av Storbritannien. [49] – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.
  62. Framför rådhuset i Bochum står en 15 ton tung (fungerar inte längre på grund av en krigsskada) stålklocka med en diameter på 3,13 meter. Den göts 1867 av Bochumer Verein i Bochum inför världsutställningen 1867 i Paris.[25]
  63. ”San Eugenio” eller ”Campana Gorda” i katedralen i Toledo i Spanien. Beräknad vikt utifrån klockans volym och diameter ligger på 14,6 ton (cirka 14 564 kg). En annan uppgift talar om att klockan väger 17 515 kg. Diametern är 2,93 meter. Klockan har slagtonen d och göts 1753 av Alejandro Gargollo. Den hänger i kampanilens centrum men används inte eftersom den har en kraftig spricka.[26][13][27]
  64. ”Salvatorglocke”, ’Frälsarklockan’, officiellt på latin kallad Salvator Mundi (”Världens frälsare”) och även kallad ”Dreifaltigkeitsglocke”, ’Trefaldighetsklockan’), är den största klockan i domen i Salzburg och den näst största klockan i Österrike. Den har slagtonen ess0, väger 14,3 ton (14 256 kg) och har en diameter på 2,8 meter. Salvatorglocke hänger ensam i domens nordvästra torn, medan övriga klockor hänger i det sydvästra tornet. Den är gjuten 1961 av klockgjuteriet Oberascher i Salzburg tillsammans med några andra klockor i kyrkan. Näst största klockan ”Rupertsglocke” (eller Wandlungsglocke ”Förvandlingsklockan” eftersom den rings i vid nattvardens förvandling under mässan) väger 8,2 ton och göts också 1961.[28][13] [50], [51], [52], [53], [54] och [55]
    Tornuret med de berömda urtavlorna. Den största slagklockan i tornuret kallas Big Ben
    Sigismundklockan, Zvon Zikmund,i Hradcany i Prag
    Den stora medeltida klockan Maria Gloriosa i Erfurt. De svarta ränderna på klockan är en kvarlämning från svetsningsarbeten som ägde rum 2004, för att fylla igen sprickor
    York Minster
    Domen i Bern
    Näst största klockan Pretiosa i Kölnerdomen i Tyskland väger cirka 10-10,5 ton och är gjuten 1448[29]
    Freiheitsglocke i Schönebergs rådhus i Berlin
    Katedralen i Pamplona, huvudstaden i Navarra i norra Spanien
    Palatskyrkan i Mafra i Portugal
  65. ”Kaiser Ruprecht-Glocke” är den största stålklockan i Stiftskirche (före detta klosterkyrkan) i Neustadt an der Weinstraße. Den väger 14 ton, har en diameter på 3,2 meter, en kläpp som väger 800 kg och har slagtonen ess0. Kyrkan har flera stora stålklockor, den näst största, ”Kurfürstenglocke” ‘Kurfursteklockan’, väger 7,3 ton och listas också här (se nedan). Dessa stålklockor göts 1949 av Bochumer Verein i Bochum.[30][13][15] [56]
  66. ”Big Ben” är den berömda slagklockan för tornuret i Westminsterpalatset, där Storbritanniens parlament har sina lokaler i London. Den väger 13,8 ton och göts 1858 av Whitechapel Bell Foundry. Hammarslagen på klockan markerar antalet timmar vid heltimme. Den hänger i mitten mellan fyra andra mindre klockor högt uppe strax över tornets stora urtavlor. – Se vidare i artiklarna Big Ben och De största klockorna i Storbritannien.
  67. Den största klockan Königin Luise - Kaiser Wilhelm I. (’Drottning Luise – kejsar Wilhelm I’) i Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche existerade under åren 1895-1943. Den vägde 13,8 ton och var då näst störst i Tyskland efter Kölnerdomens största klocka (se ovan). Den göts tillsammans med de övriga fyra klockorna av Franz Schilling i Apolda av erövrade franska kanoner, delvis vackert ciselerade från Napoleon I:s tid. Den sammanlagda vikten för de fem klockorna var 31 693 kg, och 20 ringare behövdes för att ringa allihop, innan ringningen elektrificerades år 1900. Den nuvarande storklockan väger 5,6 ton (se nedan).[31]
  68. ”la Potentienne” kallas också petit bourdon ”lilla storklockan” (då en större storklocka på 16 ton finns i klocktornet, se ovan) i klocktornet söder om katedralen (Cathedrale St.Étienne, ”Sankt Stefans katedral”) i Sens. Den väger 13,6 ton (13 660 kg), har diametern 2,33 meter och slagtonen b♭ och är gjuten år 1560 av Gaspard Mongin-Viard från Auxerre. Den är alltså näst störst av sammanlagt sju klockor (varav tre slagklockor för tornuret, fyra klockor används för ringning) i tornet.[13] [57], [58], [59].
  69. ”Zvon Zikmund” (’Sigismundklockan’) i Sankt Vitusdomen i Prag väger 13,5 ton (enligt tyska uppgifter och en annan sida 17 ton) och är den största klockan i Tjeckien. Den har en diameter på 2,56 meter och höjden 2,03 meter.[13][32] [60]
  70. ”Campana di Cristo Re”, ’Kristus Konungens klocka’, hänger i det oktogonala tornet Torre Guelfonia från 1100-talet i Basilica di Cristo Re ”Kristus Konungens basilika” i Messina på Sicilien. Den väger 13,2 ton och har diametern 2,66 meter. Den göts av Daciano Colbachini i Padua och invigdes 1934. Den rings med hjälp av en elektrisk motor tillsammans med alla eller några av de övriga klockorna i tornet enligt Veronasystemet (sistema Veronese), det vill säga rings i något varierade skalor, där att klockan hålls i uppochnervänt läge. Den är den största klockan i världen som rings på det sättet.[13]
  71. En stor klocka i Sankt Panteleimons (ryska) kloster Aghios Panteleimon; ryska: Пантелеймонов på klosterhalvön Athos i Grekland, väger 13 ton och göts på 1800-talet.[33]
  72. ”Kyrkklockan Emmanuel” i katedralen Notre Dame i Paris i Frankrike väger 12,8 ton, har slagtonen f och göts 1685 av Nicholas Chappelle, I. Gillot och E. Moreau. Den hänger i katedralens sydtorn medan kyrkans övriga fyra klockor hänger i det norra tornet. Den ringdes av "åtta starka män" tills den fick en elektrisk motor 1952.[13] Se vidare i artikeln Kyrkklockan Emmanuel. [61]
  73. Den största klockan i den stora Alexander Nevskij-katedralen i Sofia, Bulgarien väger 12 ton och göts mellan år 1904 och år 1912, då katedralen uppfördes.[34]
  74. ”Gloriosa” i domen i Frankfurt, 11,95 ton, Ø 2,59 meter, göts 1877 av J. G. Grosse i Dresden och har slagtonen e0+2. Den var tänkt som en kopia av Gloriosa i Erfurt (se nedan).[35][13][15]
  75. ”Josef” är sedan 2004 den andra största klockan i Stary Lichen och i hela Polen (om den största se ovan). Den väger 11,6 ton.[24] Klockorna kann höras lite i bakgrunden
  76. ”Kreuzglocke” i Kreuzkirche i Dresden väger 11,5 ton (11 511 kg), är 2,58 meter (2583 mm) i diameter och är gjuten 1899 av Franz Schilling i klockgjuteriet i Apolda. Den har slagtonen e0 +5. Klockans näst största klocka väger 6,83 ton och listas nedan.[36][15] [62], [63], [64] och [65]
  77. Den första Maria Dolens eller Campana dei Caduti i Rovereto i Italien göts 1924 av Luigi Colbachini från Trento och vägde 11,5 ton med diametern 2,5 meter. Den göts om 1939 (sprack 1960) och 1964 och väger idag över 22 ton (se ovan).
  78. ”Maria Gloriosa” i domen i Erfurt göts 1497 av den nederländska klockgjutarmästaren Gerhard van Wou från Kampen (Gerhardus Wou de Campis) på domberget framför domen i Erfurt. Den väger 11,45 ton och har höjden 2,5 meter, diametern 2,58 meter och slagtonen e0 +3.[37][13][15][66] [67]
  79. ”Sigismundklockan”, polska: Dzwon Zygmunt i Wawelkatedralen i Krakow, väger 10,98 ton förutom kläppen och kläppen väger 350 kg. Den göts 1520 av mateiral från kanoner av Hans Beham från Nürnberg och den var från gjutningen fram till 2004 den största klockan i Polen, men är nu landets tredje största (se om klockorna i Stare Lichen ovan). Den är den största av sammanlagt fem klockor i katedralen och har en diameter på 2,42 meter (2424 mm), och är 1,99 meter hög. Den rings av tio män vid speciellt högtidliga tillfällen. Tornet kann besökas av turister. – Se vidare i artikeln Sigismundklockan.[38][13]
  80. Great Peter (”Store Peter”) är den största klockan i det nordvästra tornet i katedralen i York (York Minster) och väger 11,0 ton (24 270 skålpund = 11 008,7 kg). Great Peter är den största klockan i Storbritannien och på de brittiska öarna som fortfarande rings manuellt, för hand, och den göts och installerades 1927 av klockgjuteriet Whitechapel bell foundry. Den ersatte då en något lättare klocka som gjutits 1845 och vars metall göts om till den nuvarande Great Peter (se nedan). – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.[39][13]
  81. Gamla Great Peter i York Minster (se om den nya ovan) vägde ~24 080 (+-56) skålpund vilket är 10,92 ton (~10 922,5 kg). Den göts 1845 av C & G Mears (detsamma som Whitechapel Bell Foundry). Den göts 1927 om till den nuvarande något tyngre Great Peter. Ursprungligen skulle den ingå som växelringningsklocka för att ringas i hel cirkel, och då krävdes två hjul för klockan och fyra ringningsrep, men en sådan ringning visade sig vara omöjlig att åstadkomma. – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.[39]
  82. ”Memorial Siege Bell” "Minnesmärket belägringsklockan" i Siege Bell Memorial vid gatan Mediterranean Street i Maltas huvudstad Valletta, väger cirka 10,9 eller 10,7 ton och är stämd i slagtonen e, med en rad övertoner (10-14-2-3). Denna stämning är något lägre i tonhöjd än den som Maria Gloriosa i Erfurt har (klockan som göts 1497 och väger virka 11 ton och också har slagtonen e, se ovan). Memorial Siege Bell göts 1992 av klockgjuteriet Taylor i Storbritannien och rings dagligen mitt på dagen till åminnelse av de döda under andra världskriget. Ringingen sker med hjälp av två motorer på vardera sidan. Den rings också flera gånger på Jungfru Marie Himmelsfärdsdagen årligen, dagen då en allierad konvoj anlände till ön och Malta och den dag då de allierade började med en process som lyckades slå tillbaka tyskarna från ön. Minnesmärket drivs av George Cross Island Association som har lokaler hos Valettas kommun. Metallen som användes vid gjutningen av klockan vägde 12 ton, men vid stämninigen av den slipades en hel del av denna metallvikt bort. Klockans diameter är strax över 2,64 meter, höjden strax över 2,13 meter. Den hänger på en rak klockstock och är därför tyngre att ringa, kräver mer energi.[13]
  83. "Little John" ('Lille Johan', refererar till Little John i legenden om Robin Hood), är en stor slagklocka för timslagen (timklocka) i Council House (fullmäktigehuset, stadshuset) vid Old Market Square (”Gamla torget”) i Nottingham i Nottinghamshire. Den väger 10,53 ton och göts 1928 av klockgjuteriet Taylor. Den har slagtonen ess och är den lägst stämda icke-svängande klockan och slagklockan på de brittiska öarna. – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.[40][13]
  84. ”Grosse Glocke” (’stora klockan’) är största klocka bland sammanlagt sju klockor i Berner Münster, domen i huvudstaden Bern i Schweiz. Den väger 10,5 ton[41][13][42] (10 550 kg[7]) och dess största diameter är 2,47 meter 2473 mm. Den har slagtonen e° och göts 1611 av Abraham Zeender (Zehnder) från Bern och Peter Füssli från Zürich.[41][13] Den näst största klockan ”Mittagsglocke” väger 6,750 ton, (se dess plats i listan nedan). [68], [69]
  85. ”Pretiosa” (’den värdefulla, välljudande’) är den näst största klockan i Kölnerdomen och näst störst i hela Köln. Den väger cirka 10,5 ton och har diametern 2,4 meter och slagtonen g0 +1. Pretiosa göts 1448 av Heinrich Brodermann och Christian Cloit.[43][13][15] Domens största klocka listas ovan och domens tredje största klocka, som är den fjärde största i Köln, liksom den tredje största klockan i Köln listas nedan.
  86. Timklockan i Mafra i Portugal väger cirka 10,5 ton och hänger i den övre klockvåningen i sydtornet i stadens palatskyrka. Den är den största av tre slagklockor för tornuret i detta torn. Klockgjutaren är okänd liksom gjutningsåret.[13]
  87. ”la Mutte” i Metz i Frankrike väger cirka 10,5 ton, har en diameter på 2,32 meter och var en gemensam prestation av flera klockgjutare år 1605. Den hänger i det så kallade municipala (kommunala) klocktornet som hör till katedralen i Metz Cathédrale Saint-Étienne de Metz ”Sankt Stefans katedral i Metz”. Den är den största av sammanlagt tre klockor i detta torn. Tornet kallas tydligen också, efter namnet på klockan, la tour de Mutte ”la Mutte-tornet”.[13]
  88. Klockan ”Charlotte” i katedralen i Reims (Cathedrale Notre Dame) i Frankrike väger 10,4 ton (10 435 kg) och har en diameter på 2,44 meter. Den har slagtonen e° och göts 1570.[13]
  89. ”Christus- und Friedensglocke”, ’Kristus- och fredsklockan’ i Marktkirche i Hannover väger 10,36 ton och har en diameter på 2,46 meter. Den är gjuten 1960 av Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg och har slagtonen e° +2. http[44][15] [70] [71]
  90. ”Freiheitsglocke” ’Frihetsklockan’ i Schönebergs rådhus vid John F. Kennedy-Platz i Berlin väger 10,2 ton (10 206 kg) och göts av Gillett & Johnston’s bellfoundry (Gillett & Johnstons klockgjuteri) i Croydon vid London 1950. Den har slagtonen  e° och 12,84 % av den ursprungliga metallvikten slipades bort vid stämingen av klockan. Den rings i dagligen med hjälp av dubbla elmotorer. Klockan var en gåva från USA 1950 som moraliskt stöd för Berlins medborgare “i deras motstånd mot det kommunistiska hotet.” Den åkte genom USA and England för insamling av medel innan klockan installerades i Schönebers rådhus Berlin, rådhuset som var säte för regeringen i Västberlin under cirka 50 år. Klockan ringdes bland annat i efter John F. Kennedys berömda tal 1961 med bland annat sentensen ”ich bin ein Berliner.” En liten replika av klockan gavs också till president Kennedy vid samma tillfälle och Radio Free Europe använde klockan som logotyp i mer än femtio år. Schönebergs rådhus med tornet, där klockan hänger, håller öppet från april till oktober klockan 10-17 måndag till fredag.[45][13] [72], [73], [74], [75], [76] och [77]
  91. ”Friedensglocke des Alpenraumes” (’fredsklockan i Alpernas region’), ”Friedensglocke Mösern” eller ”Mörserglocke” finns i Mösern i Tyrolen i Österrike och väger 10,18 ton, är 2,51 meter hög och 2,54 meter i diameter. Den är tredje största klockan i Österrike och den största klockan i Tyrolen sedan den göts 1997 i klockgjuteriet Grassmayr i Innsbruck. Den har slagtonen diss° och rings i dagligen klockan 17 och hörs vida omkring i dalarna på grund av placeringen. Olympiaregion Seefeld eller ARGE-ALP är en samarbetsorganisation för Alpländerna och har informationsansvaret för klockan.[46][13] [78] [79]
  92. ”María, La Mayor”, ’den stora Maria’ i katedralen Catedral de Santa María la Real i Pamplona i Spanien, väger cirka 10,06 ton. Den göts 1584 av Pedro de Villanueva och hänger mellan det norra och det södra tornet och är den största av sammanlagt 11 klockor i kyrkan. Vikten är beräknad utifrån klockans diameter som är 2,59 meter.[13][27][26]
  93. Den största klockan i katedralen i Auch, Cathédrale Sainte-Marie d'Auch väger 10 ton och är gjuten under 1800-talet. Auch ligger i departementet Gers i regionen Midi-Pyrénées i sydligaste Frankrike och Auch är den historiskt traditionella huvudstaden i Gascogne. Klockan är den största i regionen.[13]
  94. Den nya klockan ”Jeanne d'Arc” i katedralen Rouen i Frankrike väger 10 ton och göts av klockgjuteriet Paccard 1951. Den ersatte den äldre klockan ”Jeanne d'Arc”, gjuten 1914, som förstördes av en bomb 1944 under andra världskriget.[13]
  95. Den största klockan i katedralen Grote Kerk, ”Storkyrkan”, i Dordrecht, är Nederländernas största klocka sedan den gjutits 1999 av klockgjuteriet Eijsbouts och installerats samma år. Den väger 9,83 ton och har diametern 2,52 meter och slagtonen e° och fungerar både som största klockan i det 67 klockor stora klockspelet och som den största av de sex ringklockorna vid traditionell klockringning som ännu rings för hand.Klockspelet är det största och tyngsta i Europa och det åttonde största i världen.[47][48][13] [80]
  96. ”Schwarzacher Mörserglocke” i Schwarzach (Odenwald) väger 9,82 ton och har diametern 2,46 meter och slagtonen e/0. Den göts år 2000 av klockgjuteriet Grassmayr i Innsbruck.[49][15]
  97. ”Great George” hänger i tornet Wills Tower i universitets huvudbyggnad i Bristol och väger 9,72 ton (21 439 skålpund =  9 724,567 kg; samt 191-1-19 =  ~9 704 kg). Den har slagtonen diss (321 Hz) och rings endast vid mycket speciella tillfällen, genom slow swinging (inte växelringning). Den göts 1925 av klockgjuteriet Taylor– Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.
  98. En av flera storklockor, en så kallad bourdon, i den lägre klockvåningen i det södra tornet i palatskyrkan i Mafra i Portugal, väger cirka 9,64 ton. Den har slagtonen f och göts 1730 av Willem Witlockx från Antwerpen. Den utgör basklocka i ett klockspel vars klockor också gjorts av Willem Witlockx och som senare utökats av en annan klockgjutare.[13]
  99. ”Olympiaglocke” är en defekt stålklocka som har hängt i Glockenturm vid Berlins Olympiastadion i Berlin. Den väger 9,6 ton (9,365 ton utan kläpp) och har diametern 2,8 meter och slagtonen e/0. Den göts av Bochumer Verein i Bochum 1936 inför de Olympiska sommarspelen 1936. Den fick en vertikal spricka när tornet sprängdes 15 februari 1947, eftersom tornet hade blivit en säkerhetsrisk (bristande hållfasthet) efter en brand där under krigsslutet 1945. Dessutom har en okänd person skjutit rätt igenom klockan så att ett in- och utgångshål är synligt på klockan. Detta sammantaget gör klockan defekt och oanvändbar. Klockan står nu på ett fundament på marken vid stadion och hakkorset på klockan är borttaget. Ett nytt klocktorn restes 1960- 1962, där en ny klocka som väger 4,5 ton med slagtonen fiss° idag hänger. Jämför artikeln Glockenturm.[50][15]
  100. En stor stålklocka gjuten 1902 Bochumer Verein i Bochum inför en världsutställning finns idag i Deutsches Museum i München. Den väger 9,6 ton, har diametern 1,67 meter och slagtonen ess° +5.[15]
    Sankt Kunibertskirche i Köln
    Sankt Stefanskatedralen i Budapest
  101. Största klockan ”Bourdon” eller ”Engelglocke” (’Änglaklockan’) i Sankt Kuniberts kyrka i Köln väger 9,38 ton (med kringutrustning 9 600 kg) och har en diameter på 2,47 meter och slagtonen f0. Den är den tredje största klockan i Köln och göts 1990 av Koninklijke Klokkengieterij Eijsbouts, Asten i Nederländerna. Den är den första stora klockan som gjorts i Nederländerna för användning i Tyskland och var fram till 1999 den största klocka som någonsin gjorts i Nederländerna (då storklockan i Dordrecht gjordes, se ovan).[51][13] [81]
  102. Största klockan i Sankt Stefansdomen i Budapest väger 9,25 ton och har en diameter på 2,4 meter och är den största klockan i Ungern. Den göts 1990 av klockgjuteriet Perner i Passau i Bayern[52] Den ersatte en klocka som göts 1930 och som vägde 7,9 ton (7 945 kg) och som förstördes 1944 under andra världskriget.[53]
  103. ”Schützenglocke” i Jesuitenkirche i Innsbruck i Tyrolen i Österrike väger 9,2 ton och har en diameter på 2,48 meter. Den är gjuten 1959 på 150-årsdagen av Tyrolens frihetskamp 1809 av Grassmayrs klockgjuteri i Innsbruck. Fram till 1998 var den den största klockan i Tyrolen då denna förstaplats istället intogs av ”Friedensglocke” (se ovan).[54][13] [82]
  104. ”Friedensglocke” i Christuskirche i Karlsruhe väger 9,16 ton och har diametern 2,41 meter och slagtonen f°. Den göts 24 september 2004 under de så kallade ”klockdagarna” Glockentagen på staden Karlsruhes torg. Den är lägst i tonhöjd och också den största klockan i Baden-Württemberg. 1000 personer har deltagit i betalningen av kostnaderna och fått ingraveringar. Klockan 12 varje dag ringer klockan i några smärre minuter för fredsbön. Materialet är en bronslegering bestående av 78 % koppar och 22 % tenn. I tornet hänger fem andra klockor.[55] [83] [84]
  105. Den största klockan i kyrkan Eusebiuskerk i Arnhem väger 9,2 ton, har diametern 2,47 meter och har slagtonen e. Den göts av Petit & Fritsen 1994 och är den näst största klockan i Nederländerna.[48][13]
  106. Den största klockan i den katolska kyrkan i Berneck, i kantonen Sankt Gallen, väger 9,1 ton, har slagonen f° och göts 1938 av klockgjuteriet Staad i kantonen Sankt Gallen.[42]
  107. Den andra basklockan i palatskyrkan Mafra i Portugal, en så kallad bourdon väger cirka 9 ton (9025 kg) och har slagtonen fiss. Den göts 1730 av Nicolas Levache från Antwerpen och hänger i den lägre klockvåningen i palatskyrkans norra torn. Denna klocka är basklocka i ett orestaurerat klockspel med 45 klockor av samme klockgjutare. I det orestaurerade klockspelet finns en basklocka i giss, vilken också kan kvalificera sig som en av Europas största klockor, den har källan dock inga uppgifter om och har alltså inte kunnat listas här eller i källans lista.[13]
  108. ”Salvatorglocke”, ’Frälsarklockan’, i Sankt Kiliansdom i Würzburg, väger 9,08 ton och har en diameter på 2,3 meter (2318 mm) och slagtonen g0±0. Den göts 1965 av Friedrich Wilhelm Schilling i Heidelberg. Kyrkans sammanlagt tolv klockor väger 25 ton och elva av dessa göts 1965 av Friedrich Wilhelm Schilling. En klocka ”Lobdeburg-Glocke” göts så tidigt som 1257 och väger 1 386 kg.[56]
  109. Största klockan ”Campanone” i Peterskyrkan i Vatikanstaten i Rom väger 8,95 (~9) ton har diametern 2,32 meter (2316 mm) och hänger längst fram i den öppna stora gluggen mot Petersplatsen i Peterskyrkans översta nordvästra vägg. Den har tonen e° och göts 1786 av Luigi Valadier från Rom. Fem mindre klockor hänger tillsammans med den stora klockan och de har slagtonerna b♭, d, f, b♭, c.[57] [85], [86] och [87]
  110. Joe o'Highmoor var en timklocka som hängde i Highmoor Bell Tower ”Highmoors klocktorn” på ett privat gods i Wigton i Cumbria, England. Den vägde 8,94 ton, det vill säga ~8 941,212kg = ~19 712(+/-56) skålpund; samt 8 941,213 kg = 176 cwt. Den hade slagtonen giss (427 Hz) och göts av klockgjuteriet Taylor 1884. Den skrotades eller försvann 1920 tillsammans med det övriga klockspelet i tornet. – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.
  111. ”Grande Cloche” i Strasbourgs katedral Cathedrale Notre Dame väger 8,9 ton, har en diameter på 2,22 m och ljuder med slagtonen giss. Den göts 1427.[13] [88], [89] och [90]
  112. En basklocka i den lägre klockkammaren, i det äldre av de två klockspelen i Sint-Romboutstoren ”Sankt Romboutstornet”, väger 8,88 ton (8 884 kg) och är största klockan i detta torn och i Belgien. Tornet finns i Mechelen, Antwerpens provins.[13] En annan klocka i tornet vilken väger 8,16 ton listas nedan.
  113. Storklockan ”Susanne” i domen i Magdeburg i Sachsen-Anhalt i Tyskland väger 8,8 ton, göts 1702 av Johannes Jacobi från Berlin och ljuder med slagtonen e° +6. Klockans diameter är 2,47 meter som mest och den hänger i domens norra torn (tre bevarade klockor av ursprungligen ett tiotal finns bevarade där). Dessutom finns två ytterligare klockor: en slagklocka för tornuret i samma torn, samt en medeltida klocka i takryttaren över korsmitten.[58] [91] och [92].
  114. Den största klockan ”Bourdon” i Oude Kerk i Delft väger 8,75 ton, är 2,3 meter i diameter och har slagtonen f. Den göts 1570 av Hendrick van Trier eller Henrich (I) van Trier. I över fyra århundraden var denna klocka den största i Nederländerna .[13][48]
  115. Den största klockan i katolska kyrkan i Gossau väger 8,7 ton (8 695 kg) och har slagtonen f°. Den göts 1904 av Rüetschi AG i Aarau.[42] [93], [94] och [95].
  116. ”Canta Bona” i Hildesheims domkyrka väger 8,7 ton (8 686 kg), är 2,3 meter i diameter och göts 1960 av Friedrich Wilhelm Schilling från Heidelberg. Den har slagtonen f° +4 och hänger i den undre klockvåningen i klocktornet.[59] [96]
  117. Barockklostret Sankt Florian i Österrike
    ”Sancta Maria” den största klockan i Konstanzer Münster.
    Fil:Sancta Maria.OGG
    Fil:Ursulaglocke.ogg
    150px
    Sint Romboutstoren "Sankt Romboutstornet i Mechelen, Belgien
    ”La patarina” i Campidoglio i Italien väger 8,7 ton och göts 1803 av Spagno e Casini.[7]
  118. Största klockan i Gossau i Sankt Gallens kanton väger 8,695 ton och göts 1904 av företaget Rüetschi AG i Aarau.[42]
  119. ”Angstglocke” i klostret Stift Sankt Florian i Sankt Florian i Oberösterreich, Österrike väger 8,6 ton (8 643 kg), är 2,44 meter i diameter och göts 1717 av Mats Prininger. Den har slagtonen f° och rings på torsdagskvällar till minne av tre händelser på torsdagar vid Oljeberget eller Olivberget, såsom Jesu natt i Getsemaneträdgården vid Oljebergets fot inför hans korsfästelse på fredagen före den judiska påsken, liksom Kristi Himmelsfärd och Jesu intåg i Jerusalem veckan före korsfästelsen. Den näst största klockan väger 5,4 ton och listas nedan.[60]
  120. ”Maria Nascenta” i det centrala oktagonala tornet och spiran över korsmitten på domen i Milano i Italien väger cirka 8,6 ton och göts 1582 av Giovanni Battista Busca. Nästa klocka i tornet Sant Ambrogio väger 4 ton och göts 1576 och Santa Barnaba väger 2 ton och göts 1530.[13]
  121. Näst största klockan i Ungern kallas ”Hjälteklockan” och finns i den väldiga fjärde största kyrkan i Ungern, domen i Szeged (på ungerska: Fogadalmi templom; officiellt kallad Vårfru votivkyrka i Ungern, på ungerska: Magyarok Nagyasszonya). Hjälteklockan hänger i domens södra torn och väger 8,54 ton (8 537 kg).[61] [97]
  122. ”Bürgerglocke” i Paulskirche i Frankfurt am Main i Tyskland väger 8,59 ton och har slagtonen fiss°+1, Den har en diameter på 2,27 meter (2266 mm) och göts 1987 av Glocken- und Kunstgießerei Glocken- und Kunstgießerei (”Klock- och konstgjuteriet”) i Karlsruhe.[62]
  123. Storklockan ”Sancta Maria” hänger i Konstanzer Münster i Konstanz och väger 8,35 ton (8 349 kg) och har diametern 2,27 meter och slagtonen giss0–7. Den är gjuten 1966 av Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg. Den näst största klockan väger 7 ton och göts 1584 (se nedan). Totalt finns 19 klockor i Konstanzer Münster vilka sammanlagt väger cirka 35 ton. Det är den tyngsta totala klockvikten i en kyrka i Tyskland efter klockorna i Kölnerdomen och är också det största sammanlagda antalet klockor i en och samma kyrka i Tyskland[63]
  124. Den stora klockan ”Domina” eller ”Dunna” i Halberstädter Dom i Halberstadt i Bayern i Tyskland väger 8,32 ton och har en diameter på 2,26 meter (2255 mm). Den göts 1999 av Kunst- und Glockengießerei (”Konst- och klockgjuteriet”) i Lauchhammer och har haft ungefär lika stora föregångare som göts åren 1195, före 1454, 1457, 1860, 1876 och 1928. Den har slagtonen g0 +6 och används vid de stora kristna högtiderna (så kallad Festtagsglocke, ”festdagsklocka”).[64] [98]
  125. ”Great Abel” är största klocka och i stadshuset (town hall) i Manchester och väger mellan 8,23 och 8,27 ton. Den ingår i ett klockspel med 10 klockor och har slagtonen fiss och göts 1882 av klockgjuteriet Taylor. Den ersatte en lättare klocka som göts sex år tidigare (se nedan), vilken också var basklocka i ett klockspel med 21 klockor. – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.
  126. ”Rupertsglocke” (eller "Wandlungsglocke" 'Förvandlingsklockan', eftersom den rings i vid nattvardens förvandling under mässan) på 8,2 ton är den näst största klockan i domen i Salzburg och har en diameter på 2,3 meter och slagtonen gess0. Den göts av klockgjuteriet Oberascher i Salzburg 1961.[28] Om domens största klocka på 14 ton, se ovan. [99]
  127. Klockan ”Svatý Václav” (tjeckiska för Sankt Vaclav) hänger i ett av de tre klocktornen (det sydöstra, andra klockor hänger också i de båda västra tornen) i Sankt Vaclavs katedral, Katedrála svatého Václava i Olomouc (på tyska kallad Olmütz), som är traditionell huvudstad i Mähren i Tjeckien. Den väger 8,16 ton (8 156 kg), har diametern 2,42 meter och göts 1827 av F. Seltenhoffer i Vídeň. Den har slagtonen e° +3.[65] [100]
  128. Näst största klockan i Sint-Romboutstoren ”Sankt Romboutstornet”, i Mechelen, Antwerpens provins i Belgien, väger 8,16 ton. Den är basklocka i det nyare klockspelet (finns ett äldre med en större klocka, se ovan) i tornets i övre klockkammare.[13]
  129. ”Immaculata-Glocke” i Maria Empfängnisdomen i Linz väger 8,12 ton Tillsammans med sex andra klockor i domens torn göts den 1901 av Anton Gugg i Linz. Tillsammans väger dessa klockor 17 700 kg.[66] [101]
  130. I reformerta kyrkan i Rorschach väger den största klockan 8,137 ton och har slagtonen f°. Den göts 1904 av H. Ruetschi i Aarau.[42]
  131. ”Salvator” i domen i Utrecht väger 8,095 ton och har diametern 2,27 meter och slagtonen fiss. Den göts av Gerhard van Wou 1505. Alla klockorna (ej inberäknat klockspelet ) var tidigare Europas sammanlagt tyngsta cirka 31 000 kg, innan Kölnerdomen fick sina nya storklockor i slutet av 1800-talet och senare. Klockorna rings alla för hand av Utrechts Klokkenluiders Gilde. Domens övriga klockor exempelvis klockan ”Maria” listas nedan som några av Europas största.[67][48] [102]
  132. ”Sussanna” eller ”Salveglocke” i Frauenkirches norra torn i München väger 8 ton och har diametern 2,06 meter med slagtonen a0 +5. Den göts 1490 av Hanns Ernst i Regensburg.[68] raydenmizzi (ganska dålig inspelning)
  133. Storklockan i kyrkan i Belpasso i provinsen Catanisa på Sicilien väger 8 ton och har höjden 2,5 meter, diametern 2,04 meter. Den göts 1815 av brons, koppar, guld och silver. Såsom en stor klocka bland klockor blev denna storklocka en symbol både i det förgångnas och i det nuvarande Belpassos historia. Ett folkligt talesätt om klockan lyder: ”Iu pisu centu cantara, 'nchilu e na pisa; cu non ci cridi mi scinni e mi pisa.”[69].
  134. Basklockan i Sankt Mikaels katedral i Kiev i Ukraina väger cirka 8 ton. Den göts 1997 av en ukrainare. Den är storklocka bland sammanlagt 50 klockor i kyrkan.[1][13]
  135. ”Elisabeth” i benediktinerklostrets klosterkyrka i Maredsous i provinsen Namur, Belgien, väger 8 ton och göts om tredje gången i januari 1952 av klockgjuteriet Causard (Slegers-Causard). Klockan är namngiven efter drottning Elisabeth av Belgien och göts första gången i december 1922 (beslagtogs av tyskarna 1944, se nedan) och de tidigare gjutningarna var något lättare (se nedan).[13][70]
  136. En stålklocka i klockmuseet Vaskikello (finska för ”bronsklocka”) utanför Pyhäsalmi i Finland väger 8 ton och är idag den största klockan i Finland. Den har slagtonen a och är störst i en uppsättning på fem stålklockor på platsen. Den har tidigare funnits i en kyrka i Tutzing i Tyskland och göts 1928 av Schilling & Lattermann i Apolda-Morgenrothe i Tyskland.[71][13]
  137. En klocka i församlingskyrkan Limatola i Italien vilken väger 8 ton och har diametern 2,3 meter och slagtonen e. Den göts år 2000 av klockgjuteriet Capanni i Castelnuovo Monti.[7]
    Domen i Trier
  138. Den största klockan ”Christus und Helena”, i domen i Trier, väger 7,97 ton och har diametern 2,27 meter (2273 mm) och slagtonen fiss°+7. De sammanlagt 10 klockorna i domen göts 1951 av Friedrich Otto från Hemelingen i södra Bremen som ersättning för de tidigare sex klockorna som fanns i domens torn. De nya klockorna väger tillsammans 24 748 kg och är en av de tyngsta sammanlagda klockuppsättningarna i en kyrka Tyskland (efter Köln, Konstanz och Würzburg).[72] Alla klockorna, De tre största klockorna, samt flera av klockorna (mest inifrån tornet): [103], [104], [105], [106], [107], [108] och [109]
  139. "Gloriosa" eller "Christusglocke" i Stadtkirche ("stadskyrkan") i Freudenstadt, Baden-Würtemberg i Tyskland väger 7,96 ton och har slagtonen fiss°. Den göts av klockgjuteriet Bachert i Heilbronn 1999.[73] [110]
  140. "Salvator" är den största klockan i Sankt Martinidomen i Groningen och är sedan några år tillbaka (sedan 1999) den femte största klockan i Nederländerna. Den väger 7,85 ton har diametern 2,22 meter och slagtonen fiss. Den göts av Hendrick van Trier 1577. Denna klocka och övriga klockor i denna kyrka rings som så ofta i Nederländerna för hand.[48][74] Handringning på nyårsafton, Handringning av de största klockorna, Bild på storklockan under ringningen och Flera klockor.
  141. ”Gratia Dei” (latin: ”Guds nåd”) i det 82 meter höga tornet i Mariakyrkan i Gdansk väger 7,85 ton med slagtonen fis°. I tornet hänger sedan konfiskationerna under andra världskriget bara två klockor och de göts 1970 av gjuteriet Felczyński i Przemyśl för att ersätta de gamla. Den mindre klockan heter ”Ave Maria” och väger 2,6 ton och har slagtonen ciss. Före andra världskriget fanns en föregångare och namne till dagens Gratia Dei som vägde 6,8 ton och som hade gjutits 1453. Den listas nedan. Två andra klockor från tiden före andra världskriget finns ännu bibehållna: ”Osanna” med slagtonen b♭° från år 1632, vilken idag finns i Sankt Andreas kyrka i Hildesheim, samt ”Dominicalis” med slagtonen d från år 1719, som idag, med namnet ”Osanna”, finns i Mariakyrkan i Lübeck.[75]
  142. Klosterkyrkan i Melk
    Den största klockan ”Peter-und-Paul-Glocke” eller ”Vesperin” i Stiftskirche (klosterkyrkan) i Melk väger 7,84 ton och har diametern 2,36 meter och slagtonen f° - 2. Den göts 1739 av Andreas Klein från Wien och rings i vid de stora högtidsstunderna under året bland annat på långfredagen klockan 15 som anses vara Jesu dödstimme eller vid abbot- och biskopsinvigningar vid handpåläggning etc.[76]
  143. Den största klockan i ett klockspel med 68 klockor i kongresshallen Haus der Kulturen der Welt ”världens kulturers hus” eller Kongresshalle i Berlin väger 7,82 ton och har slagtonen f. Den göts av klockgjuteriet Eijsbouts 1987. De tre andra av de fyra största klockorna i klockspelet är också stora klockor och listas också här nedan.[13]
  144. ”Johannesglocke” i domen i Meissen väger 7,8 ton och göts 1929 inför domens 1000-årsfirande av Emil Börner, staden Meissens porslinsfabrikör.[77] [111]
  145. Största klockan i Stiftskirche St. Gallen, klosterkyrkan och domen i Sankt Gallen, Schweiz, väger cirka 7,8 ton eller 7,5 ton och har slagtonen e°. Den göts av Keiser Peter Ludwig från Zug 1768.[42] [112], [113], [114] och [115].
  146. På medeltiden fanns en stor klocka i Oseneys kloster ([[:en:Oseney Abbey), väster om Oxford. Den sägs ha vägt 152 cwt, det vill säga 7,72 ton. När klostret upplöstes efter reformationen i landet togs klockan till tornet Tom Tower i Oxford och kallades därefter ”Great Tom”. Den göts om 1680 och fick lägre vikt (se mer om den nedan under rubriken ”Great Tom, Oxford”). – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.
    Dom Sankt Stephan i Passau
    Katedralen i Valencia med klocktornet Micalet till vänster om den
    Uppsala domkyrka från norr. Storan hänger uppe i norra tornet längst till höger
    Klockan Tuba Dei i Torun, Polen
  147. Den största klockan i domen i Catania på Sicilien väger 7,6 ton (7 616 kg) och göts 1614 av Giacomo Sanfilippo e Figli.[13][7]
  148. ”Kardinalsglocke” i Sankt Paulusdomen i Münster väger 7,6 ton (7 604 kg) och är 2,27 meter (2267 mm) i diameter. Den har slagtonen fiss0 –7 och är gjuten 1956 av klockgjuteriet Glockengießerei Feldmann & Marschel i Münster.[78]
  149. ”Hosanna” är den största klockan i den katolska återuppbyggda klosterkyrkan Saint Mary’s i Buckfast Abbey. Den ligger i Buckfastleigh i grevskapet Devon vid Cornwall i sydvästligaste England. Den väger 7,57 ton. Hosanna göts 1936 av klockgjuteriet Taylor. – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.
  150. ”Pummerin”, den största klockan i Dom Sankt Stephan i Passau, väger 7,55 ton, har diametern 2,32 meter och slagtonen är fiss° och är gjuten 1952. Något mindre är ”Stürmerin” som göts 1733, väger 5,3 ton och har slagtonen a°. Båda klockorna hänger ensamma i de två klockvåningarna i sydtornet medan övriga klockor hänger i det norra tornet. 1999 göts också ”Misericordia” som väger 6 ton och har en diameter på 2,18 meter och slagtonen g°. Den hänger ensam i en av klockvåningarna i norra tornet. Såsom Mariaklocka rings den i varje dag klockan 12 (utom under Stilla veckan).[79]
  151. ”Jahrtausendglocke” (’årtusendeklockan’) i Sankt Michaeliskirche i Hamburg väger 7,54 ton (7 542 kg) och har diametern 2,34 meter och slagtonen f°. Den göts 31 mars 2000 av klockgjuteriet A. Bachert i Heilbronn.[80][13] [116]
  152. "El Micalet" i klocktornet Micalet vid katedralen Catedral de Santa Maria i Valencia väger cirka 7,5 ton (cirka 7 514 kg) beräknat på klockans diameter som är 2,1 meter. Den göts 1539 av Lluís Trilles och fungerar som timklocka, men den fungerar inte som slagklocka för antalet timmar utan slår en gång vid heltimme. Det finns också en kvartsklocka och tolv andra slagklockor i katedralen.[13][27][26]
  153. Slagklockan för tornuret i Westerkerk i Amsterdam väger 7,5 ton (7 509 kg) och har diametern 2,27 meter och slagtonen f. Den göts av Assuerus Koster 1636.[48]
  154. ”Hosanna” är den största klockan i den katolska återuppbyggda klosterkyrkan Saint Mary’s i Buckfast Abbey. Den ligger i Buckfastleigh i grevskapet Devon vid Cornwall i sydvästligaste England. Den väger 7,57 ton. Hosanna göts 1936 av klockgjuteriet Taylor. – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.[81] [117] och [118]
  155. Den största klockan i reformerta kyrkan i Herisau väger 7,5 ton och har slagtonen gess°. Den göts 1756 av Franz Anton Grieshaber i Waldshut.[42]
  156. Storklockan i Uppsala domkyrka i Sverige, ”Storan”, väger 7,37 ton (7 367 kg).[82] Enligt en tidigare uppgift i artikeln Storan (klocka) på svenska Wikipedia väger den 6,2 ton (möjligen förutom kläppen eller dylikt) och enligt en annan referens väger den över 6 ton[83]och har diametern 2,23 meter[84] (en ganska stor diameter). Enligt en tredje äldre referens väger Storan 7 ton.[85]Den göts efter Uppsala stadsbrand 1702 under Karl XII:s regering och har slagtonen b♭.[86]
  157. ”Friedensglocke” ’Fredsklockan’ i kyrkan Hauptkirche Sankt Nikolai ”Sankt Nikolai huvudkyrka”, (den nya Nikolaikyrkan i Hamburg, av den gamla återstår bara det höga tornet efter andra världskriget) väger 7,35 ton (7 354 kg) och har diametern 2,17 meter och slagtonen g°. Den näst största klockan väger 5 ton och har diametern 1,9 meter och slagtonen a° (listas nedan). Båda är gjutna 1962 av Friedrich Wilhelm Schilling in Heidelberg.[87] [119]
  158. ”Kurfürstenglocke” 'Kurfursteklockan' är den näst största stålklockan i Stiftskirche (före detta klosterkyrkan) i Neustadt an der Weinstraße och väger 7,3 ton och har en diameter på 2,5 meter och slagtonen g0. Den göts 1949 av Bochumer Verein i Bochum. Den största klockan på 14 ton listas ovan.[30]
  159. ”Cloche de Notre Dame Marie” .Vårfru Marie klocka’ (tyska: ”Marienglocke” ’Mariaklockan’) är största klockan i Sankt Nikolaikatedralen "Cathedrale de Saint Nicolas" i Fribourg (tyska: Freiburg in Üechterland) i Schweiz och väger 7,3 ton, har diametern 2,2 meter, höjden är 1,65 meter och slagtonen g°. Den göts 1505 av Petrus Monturiolis från Besançon. Den utgör ”basklockan” (storklockan) bland de sammanlagt åtta klockorna i katedralen.[13][42]
  160. ”Tuba Dei” i katedralen i Torun i Polen är sedan 2004 den femte största klockan i Polen och väger 7,24 ton (7 238 kg, inklusive kläppen som väger 200 kg), och har diametern 2,27 meter, höjden 2 meter hög och slagtonen ass°. När den göts år 1500 var den Polens största klocka tills Sigismundklockan göts (se ovan).[88]
  161. "Campana de les hores" (timklockan) eller "Eulàlia", "Alfonsa" eller "Maria de les Mercès" är största klockan i Barcelonas katedral Catedral de la Santa Cruz y Santa Eulalia i Barcelona, Spanien. Denna klocka göts av Francesc Calbetó 1865, har diametern 2,32 meter och väger 7,23 ton.[27] Enligt ca:Catedral de Barcelona#Torres-campanar och es:Catedral de Santa Eulalia de Barcelona#Torres-campanario väger dock denna klocka bara 3 ton (möjligen med källa).
  162. "Louise" är storklockan i klosterkyrkan Saint-Denis och göts 1738. Den väger 7,2 ton och har diametern 2,16 meter och slagtonen g.[89] [120]
  163. Beverley Minster i Beverley, East Riding of Yorkshire
    Storklockan i Sankt Jakobsdomen i Innsbruck i Tyrolen i Österrike väger 7,17 ton (7 168 kg) och har slagtonen g. Den göts av Grassmayrs klockgjuteri i Innsbruck. I katedralens två västtorn finns sammanlagt åtta klockor. Storklockan hänger i det nordvästra tornet medan övriga klockor hänger i det sydvästra. Det finns också ett klockspel med 47 klockor i domen.[13]
  164. ”Great John” hänger i det sydvästra tornet i Beverley Minster i Beverley i East Riding of Yorkshire och väger 7,15 ton. Den har slagtonen g (395 Hz) och göts 1901 av klockgjuteriet Taylor. Den är timklocka och används även för slow swinging (se ovan), och ersatte Great Bell “Stora klockan” från år 1900 (som såldes, se längre ner). Den ersatte i sin tur en klocka som göts 1703 och som vägde 1778 kg (35 cwt). – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien. [121]
  165. Elisabeth på 7,1 ton, var storklockan i klosterkyrkan i Maredsous och göts 1948 för att ersätta den tidigare klockan gjuten 1923 6,8 ton (se nedan) vilken beslagtogs av tyskarna för krigsändamål 24 februari 1944. Övriga klockor i kyrkan räddades eftersom de på grund av bombardemang inte kunde flyttas till destinationen Hamburg, och de kunde alltså börja hängas upp igen 10 oktober 1945, för att ringas under julen 1945. Den nya Elisabeth kunde ringa in julen på julaftonen 1948. Tyvärr var gjutningen inte helt lyckad och felaktigheter i bland annat klockans krona gjorde att den måste gjutas om 1952.[70]
  166. Basklockan i ett 63-klockors klockspel i universitetsbiblioteket i Leuven i Brabant, Belgien väger 7,096 ton och har slagtonen fiss. Den göts av Gillett & Johnston 1928.[90]
  167. Den största klockan i den katolska kyrkan i Pfäffikon väger 7,04 ton och har slagtonen gess°. Den göts 1965 av Rüetschi AG i Aarau.[42]
  168. Den största klockan i den katolska kyrkan i Niedergösgen väger 7,02 ton och har slagtonen gess°. Den göts 1960 av Rüetschi AG i Aarau.[42]
  169. ”Ursulaglocke” är den näst största klockan i Konstanzer Münster i Konstanz (om den 8,3 ton tunga största klockan, se ovan) och väger 7 ton och har en diameter på 2,1 meter och slagtonen h0 –6. Den göts 1584 av Hanns Christoff Löffleri Konstanz.
    Storklockan Brema i Bremer Dom
    Sankt Willibrords basilika i Echternach, Luxemburg
  170. "Jean Bart" i Dunkerque i Frankrike väger 7 ton och är subbasklocka i ett modernt klockspel.
  171. "Jubiläumsglocke" ('Jubileumsklockan') på 7 ton är den största av sammanlagt sju klockor i Sankt Peterskirche i München och är den näst största klockan i München. Den är den lägst (djupast) i tonhöjd stämda klockan i hela Bayern med slagtonen f0 och göts 1958 av Karl Czudnochowsky på Erdinger Glockengießerei (”Erdingers klockgjuteri”).[91] [122] [123]
  172. Den största klockan i Bremer Dom i Bremen, ”Brema” väger cirka 7 ton och hänger ensam i domens sydtorn. Den göts inför påsken 1962 av Glockengießerei Gebrüder Otto (”Bröderna Ottos klockgjuteri”) i stadsdelen Hemelingen i södra Bremen. Den skänktes av en köpmansfamilj och väger och har slagtonen g°. De övriga tre klockorna hänger i det norra tornet. På medeltiden fanns minst åtta klockor i domen, dessa har senare förlorats i bland annat ett tornras och genom konfiskationen av klockor under de båda världskrigen. En medeltida klocka återstår, den näst största klockan ”Maria gloriosa” från år 1433, gjuten av den nordtyska klockgjutaren Ghert Klinghe med slagtonen h°.[92]
  173. Klockan "Loreta" i Loreto väger 7 ton och är gjuten 1515 av Bernardino från Rimini.[7]
  174. "Sunto", en klocka i tornet torre del Mangia i Siena, väger 7 ton och göts 1665.[7]
  175. Den största klockan Sankt Willibrords basilika i Echternach i Luxemburg väger 6,99 ton (6 985 kg), har slagtonen f och göts år 2000 av klockgjuteriet Mark från Brocksheid. Den hänger i kyrkans nordvästra torn och är basklockan bland de sammanlagt nio klockorna. Den är andra försöket att gjuta kyrkans storklocka (den misslyckade listas nedan), den ersatte år 2000 en storklocka från 1953 från klockgjuteriet Eijsbouts vilken sprack under en klockringning (och som också listas nedan).[13] [124]
  176. Den största klockan i katolska kyrkan i Aarau, väger 6,97 ton och har slagtonen ges°. Den göts av Rüetschi AG i Aarau 1960.[42]
  177. En slagklocka för tornuret i domen i Utrecht väger 6,95 ton och har diametern 2,25 meter och slagtonen fiss. Den göts 1972 av Eijsbouts klockgjuteri.[48][67]
  178. "Christusglocke" är den största klockan i Freiburger Münster i Freiburg im Breisgau. Den väger 6,86 ton (6 856 kg) och har diametern 2,13 meter (2133 mm) och slagtonen g° ±0. Freiburger Münster har sammanlagt 19 klockor varav fyra är medeltida. 15 av dem göts 1959 av Friedrich Wilhelm Schilling i Heidelberg. Den totala klockvikten i domen är 25 ton, en av de största sammanlagda klockvikterna i en och samma kyrka i Tyskland. Klockornas slagtoner sträcker sig över två och en halv oktaver.[93]
  179. Näst största klockan i Kreuzkirche i Dresden väger 6,83 ton (6 825 kg), har diametern 2,16 meter (2155 mm) och slagtonen g0 +12. Den göts 1899 av Franz Schilling i Apolda. Kyrkans största klocka ”Kreuzglocke” väger över 11,5 ton och listas ovan.[94] [125], [126] och [127].
  180. Den tidigare största klockan i Sankt Willibrords basilika i Echternach i Luxemburg göts 1953 av klockgjuteriet Eijsbouts och vägde 6,82 ton och hade slagtonen fiss. Den sprack vid en klockringning och smältes sedan ner av klockgjuteriet Mark som göt om metallen och gjorde en lättare klocka som ersättning. Den sprack dock senare under en ringning och gavs till klockmuseet i Herrenberg i Baden-Würtemberg, Tyskland. Då gjordes en helt ny klocka som var tyngre än klockan från 1953 (se ovan).[13]
  181. Den under andra världskriget konfiskerade klockan ”Gratia Dei”' i Mariakyrkan i Gdansk vägde 6,8 ton och göts 1453. Den var föregångare till dagens ”Gratia Dei” som väger över 7,8 ton (mer uppgifter om den nya större klockan och om källor och övriga klockors öde med mera, se ovan).
  182. Elisabeth på 6,8 ton, var storklockan i klosterkyrkan i Maredsous och göts i december 1923 och namngavs efter drottning Elisabeth av Belgien. Den beslagtogs av tyskarna 1944 och en ny klocka Elisabeth göts 1948 (7,1 ton), vilken göts om 1952 på grund av felaktigheter i godset och fick då vikten 8 ton (se ovan).[70]
  183. ”Propst- und Pfarrglocke” (’prost- och kyrkoherdeklockan’) i Sankt Martinskyrkan i Landshut väger 6,75 ton och har diametern 2,1 meter och göts 1767 av J. L. Kraus från München.[95] [128]
  184. Den näst största klockan ”Mittagsglocke” (’middagsklockan’), i domen i Bern, Berner Münster, i Schweiz, väger 6,75 ton och har slagtonen giss°. Den göts av Franz Sermond 1583. Domens största klocka väger 10,5 ton (se ovan).[41] [129]
  185. Weltjugendtagsglocke
    ”Weltjugendtagsglocke” (’världsungdomsdagens klocka’), ”Johannes Paul II.” (’Johannes Paulus II’) eller ”Papstglocke” (’påveklockan’) är den fjärde tyngsta klockan i Köln och hänger i den romanska kyrkan Sankt Aposteln (officiellt: Basilika Sankt Aposteln). Den väger 6,7 ton och har en diameter på 2,18 meter och slagtonen g0–7/16. Papstglocke göts 2005 av Hans Hüesker i Gescher (Enligt annan uppgift väger den 6 165 kg[13], möjligen utan kläppen). Övriga källor talar dock om 6.7 ton. Den monterades på en plattform på marken framför kyrkan innan den hissades upp i tornet.[96] [130]
  186. Största klockan i katedralen i Santiago de Compostela i Spanien är katedralens timklocka, väger 6,66 ton och har slagtonen g0. Den göts av Eijsbouts 1989 efter en modell från 1700-talet.[90]
  187. Den näst största klockan i katedralen Grote Kerk i Dordrecht i Nederländerna väger 6,62 ton och har diametern 2,21 meter och slagtonen fiss. Den göts av klockgjuteriet Eijsbouts 1999 och är den åttonde största klockan i Nederländerna.[48]
  188. "Salvator" Sint-Michielskathedraal ”Sankt Mikaelskatedralen” i Bryssel, Belgien, väger cirka 6,6 ton och göts 1638 av P. de Clerck & P. van den Ghein.[90]
  189. "Le bourdon Marie Madeleine" i katedralen i Lausanne i Lausanne i Schweiz, göts 1582 av Franz (eller François) Sermond från Bern. Den har en diameter på 2,08 meter och väger 6,6 ton.[97] [131] [132]
  190. Största klockspelsklockan (basklockan) i 52-klockors-klockspelet i Sankt Martinidomen i Groningen Nederländerna, väger ~6,6 ton och har slagtonen fiss, Den göts av Eijsbouts klockgjuteri 1984.[90][74]
  191. Subbordunen (sub-basklockan) i klockspelet med 50 klockor i domen i Utrecht väger ~6,6 ton och har slagtonen fiss. Den göts av Eijsbouts klockgjuteri 1974.[90][67]
  192. Den näst största klockan i ett klockspel med 68 klockor i kongresshallen Haus der Kulturen der Welt ”världens kulturers hus” eller Kongresshalle i Berlin väger 6,56 ton och har slagtonen fiss. Den göts av klockgjuteriet Eijsbouts 1987.[90]
  193. ”Pummerin” hänger i klocktornet vid Liebfrauenmünster (”Vårfru [Jungfru Marie] domkyrka”) i Donauwörth. Den kan härledas till år 1512 och anses som Schwabens största klocka, då den väger 6,55 ton.[98]
  194. Föregångaren Great Abel till dagens klocka ”Great Abel” (se ovan) i Manchesters stadshus hade slagtonen fiss och vägde 6,55 ton. Den var stadshusets timklocka och göts av Taylor 1876, men göts alltså om sex år senare. – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.
  195. En klocka i ett kommunalt (rådhus)torn i Bergamo väger 6,5 ton och göts i Verona 1653.
  196. Den största klockan i den katolska katedralen Sankt-Hedwigs-Kathedrale eller Sankt Blasien-Dom i Berlin väger 6,5 ton.[99] [133].
  197. Den största klockan av sammanlagt åtta klockor i katedralen Saint John's Co-Cathedral i Valletta på Malta uppskattas väga 6,5 ton och göts lokalt på Malta mellan åren 1660 och 1759.[90]
  198. Katedralen i Antwerpen
    Den största kyrkklockan ”Karolus” i Onze-Lieve-Vrouwekathedraal (flamländska för ”Vårfrukatedralen”) i Antwerpen väger 6,43 ton (6 434 kg) och göts på kyrkplatsen framför domen 1507 av Wilem und Gaspar Moer från ’s-Hertogenbusch. I katedralen finns också åtta ringklockor/kyrkklockor för klockringning, samt ett klockspel med 49 klockor som spänner över fyra oktaver. Totalvikten för alla dessa 57 klockor är 27 648 kg och slagtonerna hos de åtta ringklockorna är ass° –cess′–c′–dess′–d′–ess′–ass′– b♭′.[100][90]
  199. "Agueda-martillo" är den största klockan i katedralen Catedral de Santa María i Murcia i Spanien. Den har diametern 2,23 meter, väger 6,42 ton (6421 kg) och göts 1790 av Fernando Verona.[27]
  200. Den största klockan, "subbourdon" "subbordunen" eller "underbasklockan" i Eglise Notre-Dame-des-sept-douleurs ”De sju smärtornas Vårfrukyrka” i Flanthey i Valais i Schweiz, väger ~6,4 ton och har slagtonen fiss. Vikten är beräknad.[90]
  201. Klockan "Willibrord", som deponerats till och står utanför klockmuseet i Herrenberg i Baden-Würtemberg i södra Tyskland, väger 6,37 ton och göts av klockgjuteriet Mark i Brockscheid år 2000. Den skulle ha ersatt en sprucken klocka från år 1953 i Sankt Willibrords basilika i Echternach i Luxemburg. Men denna nygjutna klocka stämde inte med övriga klockor, så klockgjuteriet fick gjuta en ny (tyngre) klocka, som också listas här ovan. Det misslyckade exemplaret gavs till museet.[90]
  202. Storklockan ”Grameer” eller ”Grandmère” (dialektalt i nederländskan från franskan för ’farmor’ eller ’mormor’) i Sint-Servaaskerk i Maastricht i Nederländerna väger 6,35 ton och har diametern 2,19 meter och är sedan ett tiotal år tillbaka den nionde största klockan i landet, sedan större klockor gjutits. Grameer fick en stor spricka 1850 och har ännu inte kunnat repareras och står idag den på marken utanför kyrkan (se bilden vid Nederländernas tabell nedan). Den hade slagtonen g° och göts 1515 av Willem en Jaspar Moer och. Den ersattes i tornet 1983 av en ny, nästan lika stor, klocka (se strax här nedan).[101][48]
  203. ”Mariahilfglocke” eller ”Große Pfarrglocke” är storklockan (”basklockan”) i Sankt Jakobsdomens norra torn i Innsbruck (övriga klockor hänger i sydtornet). Den väger 6,34 ton (6 342 kg), har slagtonen g0 och är 2,21 meter i diameter. Den göts 1846 av Johann Grassmayr i Innsbruck. Enligt annan uppgift väger klockan 7,17 ton (7 168 kg).[102]
  204. "La Santamaría" eller "La Gorda" är den största klockan i Catedral de la Encarnación i Granada i Spanien och väger 6,34 (6 335kg). Dess diameter är 2,22 meter och den göts 1778 av Bernardo Granada Venero.[27]
  205. ”Great Tom” (’Store Tom’) väger 6,32 ton och hänger i det tidigare porttornet Tom Tower ”Tom-tornet”, vid Christ Church College vid Oxfords universitet i Oxford (se engelska Wikipedia: en:Great Tom). Great Tom har slagtonen a/aiss och göts om 1680 av Christopher Hodson ur metallen från en stor medeltida klocka från Oseneys kloster Oseney Abbey (se ovan). Den sägs ha vägt 152 cwt, det vill säga 7,72 ton.
    Biserica Neagra "Svarta kyrkan" i Braşov, Rumänien
    Great Tom hängdes ursprungligen upp för att ringas traditionellt, men det skedde sällan. 1953 installerades balanserande motvikter på klockan så att den skulle kunna ringas för hand genom så kallad slow swinging. Den rings 101 gånger klockan 21:05 varje kväll till åminnelse av de 101 första studenterna vid Christ Church College vid Oxfords universitet. – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.
  206. Den största klockan i Biserica Neagră ”Svarta kyrkan” i Braşov väger 6,3 ton och är Rumäniens största klocka.[103]
  207. Största klockan i katedralen i Gniezno i Polen väger 6,28 ton och är den sjätte största i Polen sedan 2004.[104] [134]
  208. Den nya storklockan ”Grameer” eller ”Grandmère” (se om den gamla Grameer och om namnet här strax ovan) i Sint-Servaaskerk i Maastricht i Nederländerna väger 6,27 ton, har diametern 2,20 meter och har slagtonen g. Den göts av Eijsbouts klockgjuteri 1983.[48][101]
  209. ”Herz Jesu-glocke” i Pfarrkirche Heilig Kreuz ”Sockenkyrkan Heliga Kors”, i byn Lana i Sydtyrolen, väger 6,24 ton (6 248 kg) och göts 1996 av Grassmayrs klockgjuteri i Innsbruck. Klockan rings enligt sydtyrolsk tradition genom hög svängning och med kläppfångare (se Kyrkklocka), vilket gör att klockan ljuder långsammareoch att kläppen kan släppas iväg först när klockan kommit upp i en viss svängning och sedan fåmgas in och ljuda under olika långa intervall.[105] [135]
  210. ”La Clémence” är den största klockan i katedralen i Geneve Cathédrale St.Pierre (”Sankt Peters katedral” eller ”Sankte Pers katedral”) väger 6,2 ton (6 238 kg). Den göts första gången 1407 och göts om 1902 och har höjden 2,14 meter och diametern 2,19 meter. Dess slagton är fiss. Den är basklocka bland katedralens sammanlagt åtta klockor.[90][106]
    Katedralen i Santiago de Compostela
  211. ”Berenguela” i katedralen i Santiago de Compostela i Spanien väger cirka 6,2 ton (cirka 6 211 kg, beräknad vikt utifrån klockans diameter). Den har också beräknats väga 9,6, 11 och 15 ton. Den göts 1729 av Pedro Güemes och har en diameter på 2,55 meter och är den tredje största äldre klockan i Spanien.[90][27][26]
  212. Den gamla Klokke Roeland, 6,2 ton, gjuten 1647 (sprack 1913)(se nästa punkt).[90]
  213. ”Roeland” eller ”Klokke Roeland” hänger i rådhustornet i (en beffroi) i Gent i Belgien och väger 6,2 ton. Den göts 1948 av klockgjuteriet Michiels och går tillbaka på en legendarisk klocka, som göts som stormklocka 1314 och smältes ner 1647 och göts om till en stor klocka som sprack 1913 och mindre klockspelsklockor i tornet.[90][107]
  214. Den största klockan i Sankt Savakatedralen i Belgrad väger 6,2 ton och göts 2001 av Grassmayrs klockgjuteri i Innsbruck.[108]
  215. ”Big Joe” eller “Big Brum” hänger i klocktornet The Chamberlain Clock Tower i Birmingham University vid University Square i Birmingham och väger 6,18 ton. Den har slagtonen g (401 Hz) och göts 1908 av klockgjuteriet Taylor. – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.
  216. "La Campana de los Sitios" är den största klockan i katedralen Catedral de El Pilar i Zaragoza och väger 6,17 (6 165 kg) och har diametern 2,2 meter. Den göts 1715 av Andrés de Asín.[27]
  217. En stor klocka i det 90,5 meter höga Abdijtoren ”Klostertornet” i Middelburg i Nederländerna väger 6,15 ton har diametern 2,13 meter. Den har slagtonen g, göts 1715 av Claes Noorden och Jan de Grave och är den elfte största klockan i Nederländerna. Tornet kallas också Lange Jan ”Långe Jan.”[48][109]
  218. Storklockan i Heliga korsets kyrka (italienska chiesa di Santa Croce) i Lana d'Adige, väger 6,15  ton (6 148 kg), har slagtonen g° och har gjutits av familjen Grassmayr i Innsbruck.
  219. Den största klockan i kyrkan Eusebiuskerk i Arnhem i Nederländerna väger 6,1 ton (6 108 kg) och har diametern 2,19 meter och slagtonen fiss. Den göts 1994 av klockgjuteriet Petit & Fritsen och den är den tolfte största klockan i landet.
  220. ”Marienglocke” i Aachens katedral väger 6,05 ton (6 045 kg) och har diametern 2 meter och slagtonen g. Den göts 1958 av företaget Petit och Edelbrock i Gescher.[110] [136]
  221. Klockan ”Major” i den anglikanska katedralen i Newcastle upon Tyne väger 6,02 ton och har slagtonen ass. Den göts 1891 av klockgjuteriet Taylor och var då efter gjutningen den sjätte största i landet. Den ersatte då en äldre klocka som vägde 3,3 ton (= 65 cwt) och som gjutits 1833 av James Harrison. Den är timklocka och rings även genom så kallad slow swinging sedan 1990-talet, genom att motbalanser och mekanismer installerades för det av klockgjuteriet Taylor. – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.
  222. ”Bistumsglocke” (’stiftsklockan’) i Basilika Sankt Jakob i Straubing väger 6,01 ton och har diametern 2,14 meter och slagtonen g°. Den göts 2001 av klockgjutarna Schilling i Apolda.[111] [137]
  223. Näst största klockan ”Misericordia” i domen i Passau väger 6 ton och har en diameter på 2,18 meter och slagtonen g°. Den göts 1999 och hänger ensam i en av klockvåningarna i norra tornet. Såsom Mariaklocka rings den i varje dag klockan 12 (utom under Stilla veckan). Mer om klockorna i domen i Passau finns i punkten om domens största klocka ovan. [112]
  224. Största klockan (den så kallade blagovestnik) i Blagovesjtjenskij sobor "Bebådelsekatedralen", i Voronezj, väger 6 ton.[113]
    Beffroin i Brygge
    Katedralen i Esztergom
    Katedralen i 's Hertogenbosch
  225. En tidigare storklocka i Göteborgs domkyrka gjuten och som sprack 1907 vägde 6 ton (se mer nedan om den nya storklockan på 5,5 ton).[114]. Den göts 1815 av Charles Apelquist hos ”Kongl. Styckgjuteriet, Marieberg”.[84]
  226. "Zegeklok", "Triomfklok" (’Segerklockan, Triumfklockan’) eller "Maria"hänger under klockspelet i beffroin i Brygge, Västflandern i Belgien och rings på vanligt sätt genom att klockan svängs. Den väger ~6 ton och göts 1680 av Melchior de Haze från Antwerpen. Den gjordes ursprungligen för Vårfrukatedralen i samma stad, men flyttades år 1800.[90]
  227. Näst största (andra) klockan, i klockspelet i övre klockkammaren av beffroin Sint-Romboutstoren ”Sankt Romboutstornet” i Mechelen, har slagtonen g och väger ~6 ton. Den göts av Eijsbouts klockgjuteri, Aalst 1981.[90]
  228. ”Guldenglocke” eller ”Osanna” i Stiftskirche (klosterkyrkan) i, hänger ensam i västtornet, och är högtidsklocka (så kallad Gloriosa) och är också timklocka för heltimmar. Den väger cirka 6 ton har diametern 2,01 meter och slagtonen a° ±0. Den göts 1520 av Martin Kissling i Biberach an der Riß.[115] [138]
  229. Den största klockan i Oldenhove i Leeuwarden är den trettonde största klockan i Nederländerna och väger cirka 6 ton och har diametern cirka 2 meter och slagtonen giss. Den göts av Hans Falck från Nürnberg 1633.[48]
  230. ”Maria” är sedan ett fåtal år tillbaka den fjortonde största klockan i Nederländerna och hänger i domen i Utrecht. Den väger 5,9 ton (5  915 kg) och har diametern 2,03 och slagtonen giss. Den göts 1505 av Gerhard van Wou.[48][67]
  231. ”Osanna” i norra tornet i domen i Fulda väger 5,85 ton, har diametern 2,03 meter och slagtonen giss° +1. Den göts 1953 av Friedrich Wilhelm Schilling i Heidelberg.[116]
  232. ”Patrokliglocke” i Sankt Patrokli Dom i Soest i Nordrhein-Westfalen väger 5,84 ton, har diametern 2,05 meter och slagtonen ass°. Den göts 1991. I kyrkan finns också klockor från 1180, 1200, ca 1200, 1220, 1469, 1577.[117]
  233. Klockan "San Sebastián" i katedralen Catedral Primada i Toledo väger 5,84 ton (5 835 kg) och har diametern 2,16 meter. Den göts av Gregorio de Barcia 1681.[27]
  234. Den största klockan i domen i Esztergom i Ungern väger 5,8 ton (5  827 kg) och har en diameter på 2,2 meter (2 185 mm), Den göts av Szlezák László 1938. Den näst största klockan i kyrkan väger 5,5 ton (5 467 kg) och göts 1930 av Schaudt András.[118]
  235. Den största klockan ”Pulsglocke” i Mariakyrkan i Lübeck väger 5,8 ton (5 817 kg), har diametern 2,1 meter och slagtonen gess° +8. Den göts 1951 av Friedrich Wilhelm Schilling i Heidelberg.[119] [139]
  236. Den största klockan i Sint-Janskathedraal ”Sankt Johanneskatedralen” i 's-Hertogenbosch är sedan ett fåtal år tillbaka den femtonde största klockan i Nederländerna och väger 5,75 ton har diametern 2,1 meter och slagtonen g. Den göts 1641 av Jacob Noteman.
  237. ”Stephanus” i Stephansdomen i Wien i Österrike är den näst största klockan i denna kyrka och väger 5,7 ton och har slagtonen g0. Den hänger i kyrkans sydtorn med elva andra klockor och fungerar som dessa elva klockors basklocka och storklocka, alla rings med motorer. Den har slagtonen giss och göts av Pfundner 1960. Kyrkans största klocka på 21 ton hänger i kyrkans lägre norra torn och rings aldrig samtidigt med de andra klockorna (se ovan).[17][90] [140]
  238. Största klockan, basklockan (bourdon) i stadshuset i Rotterdam har slagtonen g° och diametern 2,10 och väger 5,7 ton. Den göts av Petit & Fritsen 1948 Klockspelet har sammanlagt 63 klockor.[90]
  239. ”Salvatorglocke” i Mariahilfkirche i München är näst lägst i tonhöjd i München med slagtonen fiss0 (den lägsta i tonhöjd finns i Sankt Peterskirche i staden, se ovan). Den väger 5,65 ton och göts av Carl Czudnochowsky på klockgjuteriet Erdinger Glockengießerei i Erding.[120]
  240. Den tidigare största klockan (nu den tredje största, sedan det kombinerade klockspelet och kyrkklockorna kraftigt utökades 1999) i Grote Kerk i Dordrecht har slagtonen g° och diametern 2,09 meter. Den väger 5,608 ton och den göts av Eijsbouts klockgjuteri 1965. Klockspelet har sammanlagt 67 klockor.
  241. ”Speciosa” är sedan ett tiotal år tillbaka den femte största klockan i Köln och den tredje största i Kölnerdomen efter Kölns två största klockor i domen (se ovan). Den väger 5,6 ton har diametern 2,03 meter och göts 1449 av Johannes (Hoer[n]ken) de Vechel i Köln. Klockans slagton är a0 −2.[121][90]
  242. Storklockan i nya Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche väger 5,6 ton.[122]
  243. ”Dzwon Piotr”, ’Petersklockan’, i Stary Lichen väger 5,6 ton (om de två större klockorna, vilka väger 14 ton och över 11 ton, se ovan). Den göts av klockgjuteriet Felczyńskich i Przemyśl.[123] Kan höras lite i bakgrunden på detta klipp
    Tyska kyrkan, Stockholm
    Göteborgs domkyrka från väster
  244. Näst största klockan "Benedikt" av sammanlagt nio kyrkklockor i Sankt Willibrords basilika i Echternach, Luxemburg, väger 5,53 ton och göts 1999 av klockgjuteriet Mark. Benedikt har en diameter på 2 meter och slagtonen giss. Den hänger i kyrkans nordvästra torn tillsammans med storklockan Willibrord (om den, se ovan).[90]
  245. Klockspelets basklocka i Chambéry i Savojen i Frankrike ävger ~5,5&nbspton och göts 1992 av klockgjuteriet Paccard.[90]
  246. Största klockan i St. Eusebiustoren "Sankt Eusebiustornet" i Grote Kerk i Arnhem väger 5,5 ton har diametern 2,09 meter och slagtonen g°. Den göts av Petit & Fritsen 1964 och blev då basklocka i ett 49-klockors klockspel, men är nu vanlig kyrkklocka.[90]
  247. Basklockan i ett 49-klockors klockspel i Abdijtoren "klostertornet" (vid ett kloster) också kallat "Lange Jan" "långe Jan" i Middelburg, Nederländerna väger 5,5 ton och har diametern 2,09 meter och slagtonen g°. Den göts av Van Bergen 1955.[90][109]
  248. Näst största (andra) klockan, i klockspelet i universitetsbiblioteket i Leuven i Brabant, Belgien, väger ~5,5 ton. Den göts 1928 av Gillett & Johnston.[90]
  249. Storklockan "Bavo" i Sankt Baafskatedralen (Sint-Baafskathedraal) i Gent i Belgien, väger ~5,5 ton och göts 1636. Den har tidigare också varit ett klockspels basklocka, nu enbart en vanlig kyrkklocka, den största av sammanlagt sju sådana i kyrkan.[90]
  250. Storklockan i Tyska kyrkan i Stockholm väger cirka 5,5 ton[85][82] (troligen förutom kläppen) och har diametern 2,08 meter.[84] Den är den näst största klockan i Sverige och något större än storklockan i Göteborgs domkyrka här nedan.
  251. En 1924 sprucken storklocka i Göteborgs domkyrka på 5,38 ton utan kläpp göts 1923 och ersattes strax därefter (se nedan).[84][124]
  252. Storklockan i Göteborgs domkyrka väger 5,55 ton (inklusive kläppen på 270 kg, utan kläpp väger den 5,28 ton) och har diametern 2,01 meter, höjden 2,05 meter och har slagtonen giss.[125][85] Den göts 1925 av M & O Ohlssons klockgjuteri i Ystad och ersatte då en klocka som göts av samma klockgjuteri 1923 och som sprack och vägde 5,38 ton utan kläpp. Denna ersatte i sin tur en storklocka på 6 ton från år 1815 och som sprack 1907 (listas ovan). I mellanperioden mellan 1907 förekom också ett misslyckat exemplar som fick kasseras och där metallen sedan såldes.[124][126]
  253. Den näst största klockan i domen i Esztergom väger 5,5 ton (5 467 kg) och göts 1930 av Schaudt András (om den största se ovan).[127]
  254. "Große Glocke" "Stora klockan" i Stadtkirche (Marienkirche) i Wittenberg i Sachsen-Anhalt, Tyskland väger ~5,5 ton och har diametern 2 meter och slagtonen h0–5. Den göts 1635 av Jacob König från Erfurt och hänger ensam i kyrkans norra torn, medan övriga tre klockor hänger i sydtornet.[128] [141]
  255. ”Great Tom” i mittornet i katedralen i Lincoln väger idag 5,49 ton och kan vara namngiven efter klockan i Oxford (se ovan, Oxford tillhörde en gång Lincolns biskopsstift). Den har den slagtonen a och en största diameter på 6,55 meter (6 553,2 mm omräknat till metersystemet) och höjden 1,83 meter (1828,8 mm). Den låga höjden i förhållande till diametern är typisk för slagklockor som inte rings som ringklockor vid klockringningar. Great Tom hänger tillsammans med fyra mindre slagklockor i tornet och göts om av Thomas Hears på klockgjuteriet Whitechapel Bell foundry 1834. Ursprungligen hängdes den upp för att ringas, men blev efter omgjutningen slagklocka istället, på grund av skakningarna och påfrestningarna på tornet av ringningen. Great Toms föregångare var ursprungligen medeltida, men den göts 1610 och hängdes då upp 1611. Den vägde någonstans mellan 3965,7581 kg och 4 488 kg enligt en äldre uppgift – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien. [142]
  256. ”Frieden-Christi-Glocke” ’Kristi frids- (eller freds-)klockan’ är den största klockan i domen i Minden och är gjuten 1993 av Hans August Mark i Brockscheid. Den väger 5,5 ton (5 495 kg) och 2 meter (2003 mm) i diameter och har slagtonen giss0+2.[129]
  257. Den tredje största klockan i klockspelet i Kongresshalle i Berlin väger 5,44 ton och göts 1987 av Eijsbouts.[90]
  258. ”Great Bede”, sedan 1901 uppkallad efter helgonet Beda venerabilis, finns i klosterkyrkan Basilica of Saint Gregory the Great i det katolska benediktinerklostret Downside Abbey (se en:Downside Abbey), som ligger i Stratton-on-the-Fosse i grevskapet Somerset, sydväst om staden Bath. Great Bede väger 5,4 ton, har slagtonen g och köptes och installerades 1901 från Beverley Minster (se om Beverley Minsters klocka ”Great John” ovan), där den fått namnet Great Bell och gjutits år 1900 av klockgjuteriet Taylor. Great Bell, vägde antagligen 5,74 ton (enligt andra uppgifter mer) och klockans reducering i vikt kan bero på en kraftig omstämning av klockan då ett par hundra kg svarvades bort. Den hade tidigare slagtonen giss (420,5 Hz). En betydligt mindre klocka ringer ofta tillsammans med Great Bede i klosterkyrkans torn och båda rings med elektrisk motor. – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.
  259. Klockspelets basklocka, i beffroin i Brygge i Västflandern, Belgien, väger 5,38 ton (5 381 kg) och göts 1742-1748 av J. du Mery.[90]
  260. Den näst största klockan "Frauen- oder Dechantglocke" i klostret Stift Sankt Florian i Sankt Florian i Oberösterreich, Österrike, väger 5,4 ton (5 376 kg), är 1,65 meter (1648 mm) i diameter och göts 1810 av Martin Fitler. Den har slagtonen h°.[130]
  261. "Santa Maria", "la Mayor", "la Gorda" eller "de golpe" är största klockan i Sevilla och hänger i katedralen i Sevilla Catedral de Santa María de la Sede. Den väger 5,36 ton (5 362 kg) och har diametern 2,1 meter. Den göts 1588 av klockgjutaren Balavarca.[90][27]
  262. ”Maximilianus Josephus” eller ”Kaiserglocke” ’kejsarklockan’ i domen i Speyer väger 5,35 ton, är 2,08 meter i diameter och har slagtonen g0. Tillsammans med de tre övriga största klockorna av totalt nio i kyrkans klocktorn är denna storklocka gjuten 1822 av Peter Lindemann från Zweibrücken.[131] [143]
  263. ”Dreifaltigkeitsglocke” ’Trefaldighetsklockan’ i Eichstätter Dom i Eichstätt väger 5,3 ton och har diametern 1,93 meter och slagtonen a° +1. Den göts 1976 av klockgjutaren Stumpf, i klockgjuteriet i Heidelberg.[132]
  264. Den tredje största klockan ”Stürmerin” i domen i Passau väger 5,3 ton, göts 1733, och har slagtonen a°. Den hänger ensam i en av de två klockvåningarna i sydtornet (i den andra hänger domens största klocka) övriga klockor hänger i det norra tornet. Mer om klockorna i domen i Passau finns i punkten om domens största klocka ovan. Domens näst största klocka listas också ovan.[133] [144] och [145]
  265. Största klockspelsklockan, basklockan ”Gabriel” i katedralen i Antwerpen väger 5,3 ton och göts 1459 av J.W.Hoerken.[90]
    Bamberger Dom i Bamberg, Tyskland
  266. ”Hosanna” eller ”Salvatorglocke” är den största av sammanlagt åtta klockor klostret Erzabtei Sankt Ottiliten ”Ärkeabbotdömet Sankt Ottiliten”. Den väger 5,25 ton och har diametern 2,18 meter och slagtonen fiss0 +1. Denna stora klockensembles större klockor räknas som lägst i tonhöjd i hela Sydtyskland och också i Augsburgs stift. De göts allihop av Karl Czudnochowsky från Erding. Sju av klockorna är på vanligt vis gjutna av brons 1950, medan storklockan Hosanna är gjuten av 1949 av euphon, en koppar- och zinklegering, som ger extra bra klang och hållbarhet (uppfinning under 1900-talet). Alla klockorna hänger i klockstolar av stål på raka stålklockstockar.[134] [146]
  267. ”Great Tom” är Sankt Pauls-katedralens näst största klocka efter Storbritanniens största klocka ”Great Paul” (se ovan) och hänger också i samma torn som Great Paul, i katedralens nordvästra torn. Innan Great Paul göts 1881 var den katedralens största klocka. Great Tom fungerar idag som timklocka och hänger därför idag orörlig. Den gavs 1698 åt katedralen av kung Vilhelm III av England och hängde tidigare i det medeltida Westminsterpalatset. Great Tom göts om 1716 och av Richard Phelps och göts även om åren 1708 och 1709 1710? och har slagtonen aiss. Den väger sedan omgjutningen 5,2 ton och vägde tidigare mindre än fem ton, eftersom mer metall tillfördes 1716. – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.
  268. Storklockan ”Heinrich”, i Bamberger Dom, väger 5,2 ton, har diametern 1,8 meter (1799 mm) och slagtonen ciss1+9. När den göts är okänt men inskriften på klockan är från 13 augusti 1311. Klockan Kunigunde i domen väger cirka 3,6 ton, har diametern 1,59 meter och kan vara så gammal som från år 1185.[135] [147]
  269. ”Korbiniansglocke” i domen i Freising väger cirka 5,2 ton och har diametern meter och slagtonen 0. Den göts 1724 av hovklockgjutarna Johann Matthias Langenegger och Anton Benedikt Ernst från München.[136] [148], [149], [150] och [151].
  270. Den tidigare näst största klockspelsklockan i Manchesters stadshus vägde omkring 5,08 ton (~11 200 +/-56 skålpund, 11 200 skålpund = 5 080,2 kg). Den göts av klockgjuteriet Taylor och skrotningsvikten 1936 var 11 193 skålpund. Metallen användes för att gjuta det nya klockspelet i samma hus. I Manchesters stadshus finns idag en större klocka, ”Great Abel” (se ovan). – Se vidare i artikeln De största klockorna i Storbritannien.
  271. ”Kaiserglocke”, i klosterkyrkan i stadsdelen Gries i Bozen (Bolzano), väger 5,028 ton och har slagtonen ass.[137]
  272. Den största klockan ”Benno- und Marienglocke” i Sankt Bennokirche i München väger över 5 ton och hänger ensam i kyrkans sydvästra torn, medan övriga sex klockor hänger i det nordvästra tornet. De tre största och de båda minsta göts av Johann Hahn i Landshut på 1950-talet, de övriga två göts av Ulrich Kortler 1894.[138] [152]
    Storkyrkan i Stockholm
    Santa Maria del Fiore i Florens
  273. Näst största klockan i kyrkan Hauptkirche Sankt Nikolai (”Sankt Nikolai huvudkyrka) i Hamburg väger 5 ton och har diametern 1,9 meter och slagtonen a°. Den är tillsammans med den största klockan i kyrkan (se ovan) gjuten 1962 av Friedrich Wilhelm Schilling in Heidelberg.[139] [153]
  274. Storklockan i Storkyrkan i Stockholm väger 5 ton enligt Nordisk Familjebok.[140] och har slagtonen a°.[86] Denna klocka kan vara medeltida, eftersom många klockor göts i Sverige på 1400-talet före reformationen, då duktiga klockgjutare fanns i landet, se Kyrkklockans historia (avsnitt).[140] Enligt en källa väger den 6 ton,[141] Tre källor talar emot det. Ingvar Rohr och Eric Larsson talar om att Tyska kyrkans storklocka på 5,5 ton är näst största klocka i landet och Ingvar Rohr anger diameter på klockan i Tyska kyrkan. Båda anger också Göteborgs domkyrkas storklocka på 5,5 ton (inklusive kläppen) som tredje största klocka i landet.[84][85] Nordisk Familjebok anger också vikten på Storkyrkans storklocka (5 ton, som angetts ovan).[140]
  275. ”Campanone” eller ”Santa Reparata” i kampanilen vid katedralen Santa Maria del Fiore i Florens väger 5 ton och har diametern 2 meter och slagtonen a°. Den göts 1705 av Antonio Petri.[142][154], [155], [156], [157], [158], [159], [160]

De största klockorna land för land i Europa

Härefter följer klockorna ordnade i storleksordning (efter vikt) land för land i Europa. Förstörda, omgjutna eller försvunna klockors namn är markerade med grönt.

Balkanhalvön och Grekland

Nr. Kyrka Stad eller plats Vikt (ton) Klockgjutare och gjutningsplats Gjutningsår
1 Sankt Panteleimons (ryska) kloster Aghios Panteleimon; ryska: Пантелеймонов Athos, Grekland 13 - 1800-talet
2 Alexander Nevskij-katedralen, Sofia Sofia, Bulgarien 12 - mellan 1904 och 1912
3 Biserica Neagra ”Svarta kyrkan” Brasov, Rumänien 6,3 - -
4 Sankt Savakatedralen Belgrad, Serbien 6,2 Grassmayrs klockgjuteri, Innsbruck 2001

Frankrike

Nr. Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår (förstörelseår)
1 Katedralen i Rouen, ”smörtornet” tour de beurre Rouen Jeanne d'Arc - - 20 - 1914 (1944)
2 Sacré-Coeur de Montmartre Paris la Savoyarde ciss° 3,03 18,84 Georg Paccard (Paccards klockgjuteri) 1891
3 Cathedrale St.Étienne Sens la Savinienne ass° 2,69 16,2 (16 230 kg) Gaspard Mongin-Viard, Auxerre 1563
4 Cathedrale St.Étienne Sens la Potentienne b♭° 2,33 13,6 (13 660 kg) Gaspard Mongin-Viard, Auxerre 1560
5 Notre Dame Paris Emmanuel f° - 12,8 Nicholas Chappelle, I. Gillot och E. Moreau 1685
6 la tour de Mutte ”la Mutte-tornet” vid katedralen i Metz, Cathédrale Saint-Étienne de Metz ”Sankt Stefans katedral i Metz” Metz la Mutte a° 2,32 10,5 - 1605
7 Katedralen i Reims, Cathedrale Notre Dame Reims Charlotte e° 2,44 10,4 (10 435 kg) - 1570
8 Cathédrale Sainte-Marie d'Auch Auch (Gers, Midi-Pyrénées, Gascogne) Största klockan - - 10 - 1800-talet
9 Katedralen i Rouen Rouen Nya Jeanne d'Arc - - 10,4 (10 435 kg) klockgjuteriet Paccard 1951
10 Katedralen i Strasbourg Cathedrale Notre Dame Strasbourg Största klockan giss ° 2,22 8,9 - 1427
11 Torn med modernt klockspel Dunkerque (Gers, Midi-Pyrénées, Gascogne) subbasklockan Jean Bart g 2,16 7,2 - 1900-talet
12 Klosterkyrkan Saint-Denis Saint-Denis (förort i Paris) Louise e° - 7 - 1738
13 - Chambéry, Savojen Basklocka i ett klockspel e° - 5,5 Paccards klockgjuteri 1992

Italien, Malta och Vatikanstaten

Italien och Vatikanstaten

Nr. Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår (förstörelseår)
1 På Miravellekullen nära minnesmärket Castel Dante Rovereto Maria Dolens eller Campana dei Caduti h° 3,21 22,6 ton (22 639 kg) Paolo Capanni, Castelnuovo nei Monti i Emilia Romagna 1964
2 På en bergstopp, Alperna Kronplatz, Bolzano i Sydtyrolen Concordia ciss 3,11 18 Oberascher, Salzburg 2002
3 På Miravellekullen nära minnesmärket Castel Dante Rovereto Maria Dolens eller Campana dei Caduti - 3 17 Luigi Cavadini e Figli 1939 (sprack 1960, göts om 1964)
4 I oktogonala tornet Torre Guelfonia i kyrkan basilica di Cristo Re ”Kristus Konungens basilika” Messina, Sicilien Campana di Cristo Re, ”Kristus Konungens klocka” (största klockan som rings enligt Sistema Veronese, dvs. i skalor med klockorna hållna uppochnervända) - 2,66 13,2 Daciano Colbachini, Padua 1934
5 På Miravellekullen nära minnesmärket Castel Dante Rovereto Maria Dolens eller Campana dei Caduti - 2,5 11,5 Luigi Colbachini, Trento 1924
6 Peterskyrkan Vatikanstaten i Rom Campanone e° 2,32 (2316 mm) 8,95 (~9) Luigi Valadier, Rom 1786
7 En kyrka Campidoglio La patarina e° 2,44 8,7 Spagno e Casini 1803
8 Domen i Milano Milano Maria Nascenta - - 8,6 Giovanni Battista Busca 1582
9 En kyrka Belpasso, Catanisa på Sicilien Största klockan - 2,04 8 klockgjuteriet Paccard 1815
10 En församlingskyrka Limatola Största slagklockan? (diametern) e ° 2,3 8 klockgjuteriet Capanni, Castelnuovo Monti i Emilia Romagna 2000
11 Domen Catania, Sicilien Största klockan - - 7,6 (7616 kg) Giacomo Sanfilippo e Figli 1614
12 En kyrka, möjl. Basilica del Santuario Loreto Loreta e° 2,44 7 Bernardino, Rimini 1515
13 Domen i Milano Milano Största klockan - - 8,6 Giovanni Battista Busca 1582
14 ”Mangiatornet” torre del Mangia Siena - - - 7 - 1665
15 kommunalt (rådhus)torn Bergamo En klocka - - 6,5 ett klockgjuteri i Verona 1653
16 Pfarrkirche Heilig Kreuz ”Sockenkyrkan Heliga Kors” Lana, Sydtyrolen Herz Jesu-glocke - - 6,24 (6248 kg) Grassmayrs klockgjuteri, Innsbruck 1996
17 Heliga korsets kyrka, chiesa di Santa Croce Lana d'Adige Största klockan g° 2,04 6,15 (6148 kg) Grassmayrs klockgjuteri, Innsbruck -
18 Kampanilen vid katedralen Santa Maria del Fiore Florens Campanone eller Santa Reparata a° 2 5 Antonio Petri 1705

Malta

Nr. Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår (förstörelseår)
1 Minnesmärket över segern och de döda i andra världskriget: Siege Bell Memorial Valletta Memorial Siege Bell "Minnesmärket belägringsklockan" e° 2,64 10,9 eller 10,7 Klockgjuteriet Taylor 1992
2 Katedralen Saint John's Co-Cathedral Valletta Största klockan - - 6,5 på Malta mellan åren 1660 and 1759

Nederländerna, Belgien och Luxemburg (Benelux)

Gamla klockan Grameer på marken framför kyrkan Sint-Servaaskerk i Maastricht

Nederländerna

Nr. Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår
1 Grote Kerk Dordrecht - e° 2,52 9,83 Eijsbouts klockgjuteri 1999*+
2 Eusebiuskerk (Grote Kerk) Arnhem - e° 2,47 9,2 Petit & Fritsen 1994*+
3 Oude Kerk Delft Bourdon f 2,3 8,75 Hendrick van Trier (Henrik eller Heinrich från Trier) 1570*+
4 Domen i Utrecht Utrecht Salvator fiss 2,27 8,095 Gerhard van Wou 1505*
5 Sankt Martinidomen (Sankt Martinsdomen) Groningen Salvator fiss 2,22 7,85 Hendrick van Trier 1577*
6 Westerkerk Amsterdam - (slagklocka för tornuret) f 2,27 7,509 Assuerus Koster 1636*
7 Domen i Utrecht Utrecht - (slagklocka för tornuret) fiss 2,25 6,95 Eijsbouts klockgjuteri 1972*
8 Grote Kerk Dordrecht - fiss 2,21 6,62 Eijsbouts klockgjuteri 1999*
9 Sankt Martinidomen Groningen Basklocka i ett 52-klockors klockspel fiss - ~6,6 Eijsbouts klockgjuteri 1984+
10 Domen i Utrecht Utrecht Subbasklocka i ett 50-klockors klockspel fiss - ~6,6 Eijsbouts klockgjuteri 1974+
11 Sint-Servaaskerk Maastricht Grameer g° 2,19 6,35 Willem en Jaspar Moer 1515*
12 Sint-Servaaskerk Maastricht Grameer g° 2,20 6,270 Eijsbouts klockgjuteri 1983*
13 Abdijtoren, "Lange Jan" Middelburg - g° 2,13 6,15 Claes Noorden en Jan de Grave 1715*
14 Eusebiuskerk Arnhem - fiss 2,19 6,108 Petit & Fritsen 1994*
15 Oldenhove Leeuwarden - giss ca 2 ca 6 Hans Falck, Nürnberg 1633*
16 Grote Kerk, St. Jakobstoren ("Sankt Jakobstornet") Haag Jhesus, basklocka i ett 51-klockors klockspel g - ca 6 Jasper & Jan Moer 1514+
17 Domen i Utrecht Utrecht Maria giss 2,03 5,915 Gerhard van Wou 1505*
18 Sint-Janskathedraal 's-Hertogenbosch - g° 2,10 5,75 Jacob Noteman 1641*
19 Stadshuset Rotterdam - g° 2,10 5,7 Petit & Fritsen 1948+
20 Grote Kerk Dordrecht - g° 2,09 5,608 Eijsbouts klockgjuteri 1965+
21 Eusebiuskerk Arnhem - g° 2,09 5,5 Petit & Fritsen 1964+
22 Abdijtoren, "Lange Jan" Middelburg - g° 2,09 5,5 Van Bergen 1955+
23 Nieuwetoren Kampen basklocka, bourdon i ett klockspel g° 14,81 4,7 Gerhard van Wou 1481+
24 Grote Kerk Dordrecht Fjärde klockan i klockspelet g° 1,98 4,61 Eijsbouts klockgjuteri 1999+
25 Grote Kerk Dordrecht Femte klockan i klockspelet a° 1,86 4,033 Eijsbouts klockgjuteri 1965+

I de fall gjutningsåret är markerat med en stjärna (*) finns uppgifterna enbart på nederländska Wikipedia, i listan där nl:Lijst van zwaarste klokken in Nederland[48] eller i vissa fall i andra artiklar (se dessa noter [67][74][101][109]). I de fall gjutningsåret istället är markerat med ett plus (+) finns källuppgiften i webbsidan http://www.gcna.org (adressen: http://www.gcna.org/data/EUGreatBellsByCountry.html#NL).[90] Är det markerat med båda finns källuppgifterna på båda ställena.

Belgien

Nr. Kyrka Stad Klockans namn Slagton Vikt (ton) Klockgjutare, klockgjuteriets hemstad Gjutningsår (inom parentes, år då klockan skadats)
1 Lägre delen av beffroin Sint-Romboutstoren Mechelen Subbasklocka i ett historiskt klockspel med 49 klockor fiss 8,88 (8 884 kg)  ?  ?
2 Övre delen av Sint-Romboutstoren Mechelen Basklocka i ett 49-klockors modernt klockspel f 8,16 Eijsbouts klockgjuteri, Aalst 1981
3 Klosterkyrkan i ett benediktinerkloster Maredsous Elizabeth g 8 Klockgjuteriet Causard eller Slegers-Causard, Tellin 1952
4 Klosterkyrkan i ett benediktinerkloster Maredsous Elizabeth - 7,1 Klockgjuteriet Causard eller Slegers-Causard, Tellin 1948
5 Universitetsbiblioteket Leuven Basklocka i ett 63-klockors klockspel fiss 7,096 Gillett & Johnston 1928
6 Klosterkyrkan i ett benediktinerkloster Maredsous Elizabeth - 6,8 Klockgjuteriet Causard eller Slegers-Causard, Tellin 1948
7 Katedralen Sint-Michielskathedraal, norra tornet Bryssel Salvator fiss 6,6 P. de Clerck & P. vanden Ghein 1638
8 Katedralen Onze-Lieve-Vrouwekathedraal, ”Vårfrukatedralen” Antwerpen Karolus ass° 6,43 (6 434 kg) Wilem och Gaspar Moer från ’s-Hertogenbusch (göts på platsen framför domen i Antwerpen) 1507
9 På platsen framför rådhustornet (en beffroi) Gent Roeland eller Klokke Roeland g 6,2 P. Hemony 1660 (1913)
10 Rådhustornet (en beffroi)(tidigare i tornet) Gent Roeland eller Klokke Roeland g 6,2 Klockgjuteriet Michiels 1948
11 Under klockspelet i stadens beffroi (ursprungligen gjord för stadens Vårfrukatedral) Brygge Zegeklok, Triomfklok eller Maria[143] g? ~6 Melchior de Haze, Antwerpen 1680
12 Övre delen av beffroin Sint-Romboutstoren Mechelen Näst största (andra) klockan i klockspelet g ~6 Eijsbouts klockgjuteri, Aalst 1981
13 Universitetsbiblioteket Leuven Näst största (andra) klockan i klockspelet giss ~5,5 Gillett & Johnston 1928
14 Katedralen Sint-Baafskathedraal Gent Bavo (kan tidigare varit ett klockspels basklocka, nu en av sju kyrkklockor) - ~5,5 - -
15 Stadens beffroi Brygge Klockspelets basklocka g 5,38 (5 381 kg) J. du Mery 1742-1748
16 Katedralen Onze-Lieve-Vrouwekathedraal Antwerpen Gabriel, klockspelets basklocka g 5,3 J.W. Hoerken 1459

Ytterligare fem klockor (lättare än fem ton) finns listade på adressen http://www.gcna.org/data/EUGreatBellsByCountry.html#BE, en av källorna till denna artikel.[90]

Luxemburg

Nr. Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår (förstörelseår)
1 Sankt Willibrords basilika, nordvästra tornet Echternach Willibrord f 2,22 (2 215 mm) 6,99 (6 985 kg) Klockgjuteriet Mark, Brocksheid 2000
2 Sankt Willibrords basilika, nordvästra tornet Echternach Okänt namn fiss - 6,2 Eijsbouts klockgjuteri, Aalst 1953 (2000, omgjutning)
3 Sankt Willibrords basilika, nordvästra tornet Echternach Benedikt giss 2 5,53 Klockgjuteriet Mark, Brocksheid 1999

En något lättare klocka Willibrord, som väger 6,37 ton och som givits till klockmuseet i Herrenberg i Baden-Würtemberg i Sydtyskland står idag utanför detta museum och listas nedan i tabellen över Tysklands tyngsta klockor (liksom ovan i huvudlistan). Denna klocka göts också av klockgjuteriet Mark och gjordes för Sankt Willibrords basilika i Echternach, men den stämde inte med de övriga klockorna i kyrkan, varför den nya något tyngre klockan Willibrord ovan göts.

Norden

Danmark, Norge och Island

Nr. Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår
1 Vor Frue Kirke, Köpenhamn Köpenhamn Stormklokken (Danmarks största klocka)[144] giss° 1,94 (1943 mm)[144] drygt 4[145] Søren Hansen Hornhaver 1828
2 Oslo rådhus Oslo basklocka i rådhusets klockspel (Norges största klocka)[146] e° 1,88 3,9 Olsen Nauen, Tønsberg 1952
3 Nidarosdomen Trondheim Holst-klokka (Norges största kyrkklocka)[147]
- -
4 Hallgrímskirkja Reykjavik Hallgrímur (Islands största klocka)[148] g - 2,5 - efter 1960

Finland och Estland

Nr. Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår
1 Valamo kloster Valamo kloster, Ladoga, Karelen, Ryssland (tidigare Finland) - - - 16 - -
2 Alexander Nevskijkatedralen Tallinn, Estland - - - 15,7 (15 665 kg) Vassilij Orlov, Sankt Petersburg 1898
3 Klockmuseet Vaskikello utanför Pyhäsalmi, Finland Stålklocka, gjord för en kyrka i Tutzing, Tyskland, senare överlåten åt museet a° 2,47 8 Schilling & Lattermann i Apolda-Morgenrothe 1928
4 Uspenskijkatedralen Helsingfors, Finland - - - 4 - -
5 Ortodoxa kyrkan Tammerfors, Finland - - - 4 - -
6 Åbo domkyrka Åbo, Finland Birckstedts klocka[149] c°[149] - 3,6[149] Birckstedt? Efter Åbo brand 1827, möjl. omkr. år 1834[149]
7 Tammerfors domkyrka Tammerfors, Finland - h°[150] 1,66[150] 2,7[150] Franz Schilling, Apolda[150] 1905

Om klockorna i Helsingfors domkyrka finns inga uppgifter på nätet.

Sverige

Nr. Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår (förstörelseår)
1 Uppsala domkyrka Uppsala Storan b♭ 2,23 7,37 (7 367 kg) - 1702
2 Göteborgs domkyrka Göteborg Storklockan - - 6 Charles Apelquist, ”Kongl. Styckgjuteriet, Marieberg”, Stockholm 1815 (1907, omgjuten 1912, se nr. 7 nedan)]]
3 Göteborgs domkyrka Göteborg Storklockan giss° ca 2 5,38 (utan kläpp), med den gamla kläppen från 1815 drygt 5,65 ton M & O Ohlsson, Ystad 1923 (sprack 1924)
4 Tyska kyrkan Stockholm Storklockan - 2,08 5,5 - -
5 Göteborgs domkyrka Göteborg Storklockan giss° 2,01 5,55 ton (inkl. kläppen på 270 kg. Utan kläpp: 5,28 ton) M & O Ohlsson, Ystad 1925
6 Storkyrkan Stockholm Storklockan a° - 5 - möjligen före reformationen, 1400-talet, då duktiga klockgjutare fanns i landet, se Kyrkklockans historia (avsnitt)[140]
7 Göteborgs domkyrka Göteborg Storklockan[151] - - 4,8[151] Bergholtz klockgjuteri, Stockholm[151] 1912 (1918)[151]
8 Stora Kopparbergs kyrka Falun Storklockan ass[86] - 4,5[152]  ? 1598 (omgjuten 1744)[152]

Polen och Tjeckien

Polen

Nr. Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår
1 Matki Bozej Lichenskiej Basilica (”Vårfrubasilikan i Lichen”), Polens största kyrka Stary Lichen Maryja Bogurodzica "Maria Gudsföderskan” f0 3,12 15 klockgjuteriet Felczynskich, Przemysl någon gång under åren 1994-2004
2 Matki Bozej Lichenskiej Basilica (”Vårfrubasilikan i Lichen”) Stary Lichen Josef - - 11,6 klockgjuteriet Felczynskich, Przemysl någon gång under åren 1994-2004
3 Wawelkatedralen Kraków Sigismundklockan g° 2,42 (2424 mm) 10,98 Hans Beham, Nürnberg 1520
4 Mariakyrkan i Gdansk Gdansk Gratia Dei (latin: ”Guds nåd”) fiss° - 7,85 Felczynski, Przemysl 1970
5 Toruns katedral Torun Tuba Dei ass° 2,01 7,24 (7238 kg, inklusive kläppen, som väger 200 kg) - 1500
6 Mariakyrkan i Gdansk Gdansk Gratia Dei a° - 6,8 - 1453 (andra världskriget)
7 Katedralen i Gniezno Gniezno - a° - 6,28 - -
8 Matki Bozej Lichenskiej Basilica (”Vårfrubasilikan i Lichen”) Stary Lichen Dzwon Piotr (”Petersklockan”) - - 5,6 klockgjuteriet Felczynskich, Przemysl någon gång under åren 1994-2004

Tjeckien

Nr. Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår (förstörelseår)
1 Katedrála svatého Vita "Sankt Vitus katedral", Hradcany Prag Zvon Zikmund (”Sigismundklockan”) f0 2,56 13,5 - 1702
2 Katedrála svatého Václava Olomouc Svatý Václav ”Sankt Vaclav” e° +3 2,42 8,16 ton (8 156 kg) F. Seltenhoffer, Víden 1827

Ryssland och Ukraina

Ryssland

Nr. Kyrka eller plats Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare eller gjutningsplats Gjutningsår (förstörelseår)
1 Kreml (vid klocktornet Ivan Velikij) Moskva Tsar Kolokol (III) defekt (sprucken) 6,82 196,6 (196 567 kg) Motorin 1736
2 Den stora klockans torn vid tornet Ivan Velikij (Kreml) Moskva Tsar Kolokol II - - 130 - - (förstörd i en brand 1701)
3 Treenighetens och Sankt Sergius lavra (klocktornet) Sergijev Posad Tsar eller Tsarskij Kolokol - - 72 Sankt Petersburg 2003
4 Treenighetens och Sankt Sergius lavra (klocktornet) Sergijev Posad Tsar, Tsarskij Kolokol eller Trotzkoi - - 65,5 Sankt Petersburg 1748? (smältes ner 1930)
5 Den stora klockans torn vid tornet Ivan Velikij (Kreml) Moskva Uspenskij eller Velikij Uspenskij Kolokol "Stora bebådelseklockan" - - 65,5 - 1817
6 Savvino-Storozjevskijs kloster Zvenigorod den mest sonorusa (”högt ljudande, välklingande”) klockan b♭ 3,65 35 Vera LLC, Voronezj ca 2001
7 Savvino-Storozjevskijs kloster Zvenigorod den mest sonorusa (”högt ljudande, välklingande”) klockan - - 34,8 - 1667 (1941)
8 Jurevs kloster i närheten av Novgorod - - - 32,76 - -
9 Kirillo-Belozerskijs kloster Vologda oblast - - - 32,76 - -
10 Kreml Moskva Reut - - 32,76 - 1622
11 En kyrka/katedral Rostov (Rostov Velikij ”Stora Rostov”) Sysoj - - 32,76 - 1689
12 Isakskatedralen Sankt Petersburg - - - 30,5 - mitten av 1800-talet
13 Treenighetens och Sankt Sergius lavra Sergijev Posad Godunov-klockan - - 30,3 - 1600
14 Frälsarkatedralen Moskva Torzhestvennyj-klockan - - 35 Moskva 1878
15 Novgorods kreml Novgorod - - - 26,44 - 1659
16 Treenighetens och Sankt Sergius lavra (klocktornet) Sergijev Posad Pervenets - - 24,49 Moskva 2002
17 Kreml Moskva Pervenets - - 25,99 - 1878
18 Treenighetens och Sankt Sergius lavra (klocktornet) Sergijev Posad - - - 20,9 Moskva 2002
19 Nikolo-Ugresjskijklostret i närheten av Moskva - - - 20,15 - -
20 Jurevs kloster i närheten av Novgorod - - - 18,67 - 1878
21 Znamenskijs kloster Kursk - - - 17,1 - -
22 En kyrka byn Miskovo, Kostroma oblast - - - 16,97 - -
23 En kyrka Ozjory, Moskva oblast - - - 16,87 - -
24 Heliga Trefaldighets kloster Belgorod, Kursks oblast - - - 16,7 - -
25 Heliga Trefaldighets kloster Belgorod, Kursks oblast - - - 16,7 - -
26 Ivan Velikijs klocktorn vid Uspenskijkatedralen i Kreml Moskva - - - 16,66 - -
27 En kyrka Tobolsk, Sibirien (noga räknat inte i Europa) Sibiriens största klocka (troligen förstörd) - - 16,57 - 1738
28 Vlasjevskijs kyrka Jaroslavl - - - 16,5 - -
29 Spaso-Simonovs kloster Moskva - - - 16,38 - -
30 Nikolo-Berliukovskaiaeremitaget Bogorodskij distrikt, Moskva oblast - - - 16,38 - -
31 Jerusalemkyrkan Bronnitsij, Moskva oblast - - - 16,38 - -
32 Voskresenskijs kyrka Pavlovo Posad, Moskva oblast - - - 16,38 - -
33 Dorofivaialugskajaeremitaget Rybinsk, Jaroslavl oblast - - - 16,38 - -
34 Uspenskijkatedralen Rostov (Rostov Velikij ”Stora Rostov”) Polielejnyj - - 16,38 - -
34 Marie bebådelsekatedralen, Blagovesjtjenskij sobor (”bebådelsekatedralen”) Kazan - - - 16,38 - -
35 En kyrka/katedral Ivanovo - - - 16,38 - -
36 En kyrka byn Kimrij, Tver oblast - - - 16,38 - -
37 En kyrka Pavlovo, Nizjnij Novgorod oblast - - - 16,38 - -
38 Katedralen i Tver Tver - - - 16,38 - -
39 Gamla Valamo kloster på en ö i sjön Ladoga - - - 16 - -
40 Bebådelsekatedralen, Blagovesjtjenskij sobor Voronezj - - - 6 - -

Ukraina

Nr. Kyrka eller plats Stad Vikt (ton) Klockgjutare eller gjutningsplats
1 Uspenskijkatedralen Charkiv 16,46
2 Kjevo-Pecherska lavra (Kievs grottkloster) Kiev 16,38
3 Katedralen i Odessa Odessa 16,38
4 Sankt Mikaels katedral Kiev 8 Ett klockgjuteri i Ukraina

Schweiz

Nr. Ort eller kyrka Klockans namn Slagton (tonhöjd) Vikt (ton) Diameter (meter) Klockgjutare Gjutningsår
1 Domen i Bern, Berner Münster Grosse Glocke (”stora klockan”) e° 10,55 - A. Zehnder Bern / P. Füssli Zürich 1611
2 Berneck, katolska kyrkan - f° 9,1 - Giesserei Staad SG 1938
3 Gossau, katolska kyrkan - f° 8,695 - Rüetschi AG, Aarau 1904
4 Rorschach, reformerta kyrkan - f° 8,137 - H.Ruetschi, Aarau 1904
5 Stiftskirche Sankt Gallen - e° 7,8 - Keiser Peter Ludwig, Zug 1768
6 Herisau, reformerta kyrkan - gess° 7,5 - Grieshaber Franz Anton, Waldshut 1756
7 Fribourg, katolska katedralen "Cathedrale de Saint Nicolas" Cloche de Notre Dame Marie, ”Vårfru Mariaklockan” g° 7,3 2,2 Monturiolis Petrus, Besançon 1505
8 Pfäffikon, katolska kyrkan - gess° 7,04 - Rüetschi AG, Aarau 1965
9 Niedergösgen, katolska kyrkan - gess° 7,02 - Rüetschi AG, Aarau 1960
10 Aarau, katolska kyrkan - gess° 6,97 - Rüetschi AG, Aarau 1960
11 Domen i Bern, Berner Münster Mittagsglocke (“Middagsklockan”) giss° 6,75 - Franz Sermond, Bern 1583
12 Domen i Lausanne Marie Madeleine giss° 6,6 - Franz (François) Sermond, Bern 1582
13 Eglise Notre-Dame-des-sept-douleurs ”De sju smärtornas Vårfrukyrka”, Flanthey, Valais ”subbourdon” “subbordunen” eller ”underbasklockan” fiss° ~6,4 (beräknad vikt) - - -
14 (Katolska) katedralen i Geneve, Cathédrale St.Pierre La Clémence fiss° 6,2 (6238 kg) 2,19 Rüetschi AG, Aarau 1407, omgjuten 1902

Uppgifterna i tabellen är hämtade från en tabell i en artikel på tyska Wikipedia.[42]

Spanien och Portugal

Spanien

Nr. Kyrka eller plats Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår (förstörelseår)
1 Katedralen i Toledo (Catedral Primada) Toledo San Eugenio La Gorda eller Campana Gorda d 2,93 14,6 (ca 14 564 kg) Alejandro Gargollo 1753
2 Catedral de Santa María la Real Pamplona María eller La Mayor, - 2,59 ca 10,06 Pedro de Villanueva 1584
3 Klocktornet Micalet vid Catedral de Santa Maria Valencia El Micalet eller La Micalet (timklocka) - 2,1 ca 7,5 (ca 7514 kg) Lluís Trilles 1539
4 Catedral de la Santa Cruz y Santa Eulalia Barcelona Campana de les hores (timklockan) eller Eulàlia, Alfonsa eller Maria de les Mercès - 2,32 7,23 Francesc Calbetó 1865
5 Katedralen i Santiago de Compostela Santiago de Compostela Timklocka, katedralens största klocka g0 - 6,66 Eijsbouts klockgjuteri 1989 (efter en modell från 1700-talet)
6 Catedral de Santa María Murcia Agueda-martillo - 2,23 6,42 (6 421 kg) Fernando Verona 1790
7 Catedral de la Encarnación Granada La Santamaría o La Gorda - 2,22 6,34 (6 335 kg) Bernardo Venero 1778
8 Katedralen i Santiago de Compostela Santiago de Compostela Berenguela - 2,55 6,2 (6 211 kg) Pedro Güemes 1729
9 Catedral de El Pilar Zaragoza La Campana de los Sitios - 2,2 6,17 (6 165& kg) Andrés de Asín 1715
10 Katedralen i Toledo (Catedral Primada) Toledo San Sebastián - 2,16 5,84 (5 835 kg) Gregorio de Barcia 1681
11 Catedral de Santa María de la Sede Sevilla Santa Maria, la Mayor, la Gorda eller de golpe - 2,1 5,36 (5 362 kg) Balavarca 1588

Portugal

Nr. Kyrka eller plats Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare eller gjutningsplats Gjutningsår (förstörelseår)
1 Katedralen i Lissabon Lissabon Största klockan d - 20 - 1556
2 Palatskyrkan Mafra Timklockan - - 10,5 - -
3 Palatskyrkan Mafra Bourdon (basklocka) i klockspelet f - 9,64 Willem Witlockx, Antwerpen 1730
4 Palatskyrkan Mafra Den andra storklockan fiss - 9 (9025 kg) Willem Witlockx, Antwerpen 1730

I klockspelet i palatskyrkan i Mafra finns en basklocka stämd i giss, vilken också kan kvalificera sig som en av Europas största klockor, den har källan dock inga uppgifter om och har alltså inte kunnat listas här eller i källans lista.

Storbritannien

Nr. Kyrka eller plats Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjuteri och gjuteriort Gjutningsår
1 Sankt Pauls-katedralen London Great Paul g° - 17 klockgjuteriet Warner 1881
2 Storbritanniens parlamentshus (Westminsterpalatset) London Gamla Big Ben (se Big Ben) g° - 16,2 Klockgjuteriet Taylor i Loughborough 1856
3 Liverpool Cathedral Liverpool Great George ciss - 15,01 Klockgjuteriet Taylor 1940
4 Storbritanniens parlamentshus (Westminsterpalatset) London Dagens Big Ben - 2,1 13,76 G. Mears & Co. (klockgjuteriet Whitechapel Bell Foundry) 1858
5 York Minster York Great Peter - 11 Whitechapel bell foundry 1927
6 York Minster York Gamla Great Peter - - 10,92 C & G Mears (detsamma som Whitechapel bell foundry) 1845
7 Council House (fullmäktigehuset, stadshuset) Nottingham Little John ess - 10,53 Klockgjuteriet Taylor 1928
8 Tornet Wills Tower, i Bristols universitets huvudbyggnad Bristol Great George diss (321 Hz) - 9,72 Klockgjuteriet Taylor 1925
9 Tornet Highmoor Bell Tower på ett privat gods Wigton i Cumbria, Joe o'Highmoor giss (427 Hz) - 8,94 Klockgjuteriet Taylor 1884 (1920)
10 Stadshuset (town hall) Manchester, Great Abel (timklocka) fiss - mellan 8,23 och 8,27 Klockgjuteriet Taylor 1882
11 Oseneys kloster (en:Oseney Abbey), senare Tom Tower, (en:Tom Tower) i Oxford väster om Oxford, Efter reformationen kallad Great Tom - 7,72 Klockgjuteriet Taylor medeltiden (1680, göts om se Great Tom, Oxford, nedan)
12 Saint Mary’s klosterkyrka i Buckfast Abbey Buckfastleigh i grevskapet Devon vid Cornwall Hosanna - - 7,57 Klockgjuteriet Taylor 1936
13 Beverley Minster Beverley, East Riding of Yorkshire Great John g (395 Hz) - 7,15 Klockgjuteriet Taylor 1901
14 Stadshuset (town hall) Manchester Great Abel fiss - 6,55 Klockgjuteriet Taylor 1876 (1882, göts om)
15 Tom Tower ”Tom-tornet”, vid Christ Church College Oxford Great Tom a/aiss - 6,32 Christopher Hodson 1680 (göts om, se ovan)
16 Klocktornet The Chamberlain Clock Tower i Birmingham University Birmingham Big Joe eller Big Brum g (401 Hz) - 6,18 Klockgjuteriet Taylor 1908
17 Newcastles anglikanska katedral Newcastle upon Tyne Major - - 6,02 Klockgjuteriet Taylor 1891
18 Katedralen i Lincoln Lincoln Great Tom g (401 Hz) 6,55 meter (6 553,2 mm) 5,49 Thomas Hears på klockgjuteriet Whitechapel Bell foundry 1834 (omgjuten och kraftigt förstorad, liksom även 1610)
19 Basilica of Saint Gregory the Great i det katolska benediktinerklostret Downside Abbey (en:Downside Abbey) Lincoln Great Bede (sedan 1901) g (före omstämningen 1901 var tonen giss, 420,5 Hz) - 5,4 Klockgjuteriet Taylor 1900 (inköpt av Beverley Minster 1610)
20 Sankt Pauls-katedralen London Great Tom (idag timklocka), gåva av Vilhelm III av England 1698, hängde tidigare i Westminsterpalatset aiss - 5,49 Richard Phelps 1716 (omgjuten och vägde därefter över 5 ton, göts även om 1610, 1708, 1709, och 1710)
21 Stadshuset (town hall) Manchester tidigare näst största klockspelsklockan - - 5,08 Klockgjuteriet Taylor 1834 (göts om till klockspelsklockor 1936)

Tyskland

Nr. Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare och gjutningsplats Gjutningsår (förstörelseår)
1 Kölnerdomen Köln Kaiserglocke ciss+90 3,42 27,8 Andreas Hamm, Frankenthal 1870 (1918)
2 Kölnerdomen Köln Sankt Petersglocke c° 3,22 24,2 Heinrich Ulrich, Apolda 1923
3 På rådhusplatsen Bochum - fungerar inte längre på grund av krigsskada 3,13 15 Bochumer Verein, Bochum 1867
4 Stiftskirche (klosterkyrkan) Neustadt an der Weinstraße Kaiser Ruprechtsglocke es0 3,2 14 Bochumer Verein, Bochum 1817
5 Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche Berlin Königin Luise - Kaiser Wilhelm I. e0 - 13,8 Firma Franz Schilling (Apolda) 1895 (1943)
6 Domen i Frankfurt Frankfurt Gloriosa e0 +2 2,59 11,95 J. G. Grosse, Dresden 1877
7 Kreuzkirche Dresden Kreuzglocke e0 +5 2,58 (2583 mm) 11,5 (11 511 kg) Franz Schilling, Apolda 1899
8 domen i Erfurt Erfurt Maria Gloriosa e0 +3 2,58 11,45 Gerhard van Wou från Kampen på domberget i Erfurt 1497
9 Kölnerdomen Köln Pretiosa g0 +1 2,4 10,5 Heinrich Brodermann & Christian Cloit, Köln 1448 (omgjuten)
10 Marktkirche Hannover Christus- und Friedensglocke ”Kristus- och fredsklockan” e° +2 2,46 10,36 Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1960
11 Schönebergs rådhus Berlin ’‘Freiheitsglocke’‘ ”Frihetsklockan”  e° - 10,2 Gillett & Johnstons klockgjuteri, Croydon 1950
12 Ett friluftsområde Schwarzach Schwarzacher Mörserglocke e/0 2,46 9,82 Grassmayrs klockgjuteri, Innsbruck 2000
13 Glockenturm, Berlins Olympiastadion Berlin Olympiaglocke e/0 2,8 9,6 (en annan uppgift 9,365 kg, troligen då utan kläpp) Bochumer Verein, Bochum 1936
14 Deutsches Museum München Utställningsklocka Es/0 +5 1,902 9,6 Bochumer Verein, Bochum 1990
15 Sankt Kuniberts kyrka Köln Bourdon eller Engelglocke f0 2,47 9,38 Klockgjuteriet Eijsbouts, Asten 1990
16 Christuskirche Karlsruhe Friedensglocke (”Fredsklockan”) f° 2,41 9,16 - 2004
17 Sankt Kiliansdom Würzburg Salvatorglocke (”Frälsarklockan”) g0 ±0 2,3 (2318 mm) 9,08 Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1965
18 domen i Magdeburg Magdeburg Susanne e° +6 2,47 meter 8,8 Johannes Jacobi , Berlin 1702
19 Hildesheims domkyrka Hildesheim Canta Bona f° +4 2,3 8,7 ton (8686 kg) Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1960
20 Paulskirche Frankfurt am Main Bürgerglocke fiss°+1 2,27 (2266 mm) 8,59 Glocken- und Kunstgießerei (”Klock- och konstgjuteriet”), Karlsruhe 2002
21 Konstanzer Münster Konstanz Sancta Maria giss0 –7 2,27 8,35 (8349 kg) Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1966
22 Halberstädter Dom Halberstadt Domina eller Dunna g0 +6 2,27 8,32 Kunst- und Glockengießerei (”Konst- och klockgjuteriet”), Lauchhammer 1999
23 Frauenkirche München Sussanna eller Salveglocke a0 +5 2,06 8 Hanns Ernst, Regensburg 1490
24 Domen i Trier Trier Christus und Helena fiss°+7 2,27 (2273 mm) 7,97 Friedrich Otto, Hemelingen i södra Bremen 1951
25 Stadtkirche ("stadskyrkan") Freudenstadt, Baden-Würtemberg Gloriosa eller Christusglocke fiss° - 7,96 Bachert, Heilbronn 1999
26 Haus der Kulturen der Welt ”världens kulturers hus” eller Kongresshalle Berlin f - - 7,82 klockgjuteriet Eijsbouts, Asten 1987
27 Domen i Meissen Meissen Johannesglocke - - 7,8 Emil Börner, Meissen 1929
28 Sankt Paulusdomen Münster Kardinalsglocke fiss0 –7 2,27 (2273 mm) 7,6 ton (7604 kg) klockgjuteriet Glockengießerei Feldmann & Marschel, Münster 1956
29 Dom Sankt Stephan Passau Pummerin fiss° 2,32 7,54 Glockengießerei Rudolf Perner 1952
30 Sankt Michaeliskirche Hamburg Jahrtausendglocke (”årtusendeklockan”) f° 2,34 7,55 (7542 kg) klockgjuteriet A. Bachert, Heilbronn 2000
31 Hauptkirche Sankt Nikolai Hamburg Friedensglocke ”Fredsklockan” g° 2,17 7,35 (7354 kg) Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1962
32 Stiftskirche (före detta klosterkyrkan) Neustadt an der Weinstraße Kurfürstenglocke (”Kurfursteklockan”) fiss° 2,5 7,3 Bochumer Verein, Bochum 1952
33 Konstanzer Münster Konstanz Ursulaglocke h0 –6 2,1 7 Christoff Löffler, Konstanz 1584
34 Sankt Peterskirche München Jubiläumsglocke (”Jubileumsklockan”) f0 2,32 7 Karl Czudnochowsky, Erdinger Glockengießerei (”Erdings klockgjuteri”), Erding 1958
35 Bremer Dom Bremen Brema g° - 7 Glockengießerei Gebrüder Otto (”Bröderna Ottos klockgjuteri”) i stadsdelen Hemelingen i södra Bremen 1962
36 Kreuzkirche Dresden Näst största klockan g0 +12 2,16 (2155 mm) 6,83 (6825 kg) Franz Schilling, Apolda 1899
37 Freiburger Münster Freiburg im Breisgau Christusglocke g° ±0 2,13 (2133 mm) 6,86 (6856 kg) Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1959
38 Sankt Martinskyrkan Landshut Propst- und Pfarrglocke (”prost- och kyrkoherdeklockan”) fiss° 2,1 6,75 J. L. Kraus, München 1767
39 Basilika Sankt Aposteln Köln Weltjugendtagsglocke (”världsungdomsdagens klocka”), Johannes Paul II. (”Johannes Paulus II”) eller Papstglocke (”påveklockan”) g0–7/16 2,18 6,7 Hans Hüesker, Gescher 2005
40 Haus der Kulturen der Welt, ”världens kulturers hus” eller Kongresshalle Berlin Näst största klockspelsklockan fiss° 2,32 6,56 klockgjuteriet Eijsbouts, Asten 1987
41 Liebfrauenmünster (”Vårfru [Jungfru Marie] domkyrka”) Donauwörth Pummerin - - 6,55 - 1512
42 Sankt-Hedwigs-Kathedrale, Sankt Blasien Dom Berlin Största klockan - - 6,5 - efterkrigstiden
43 Klockmuseet i Herrenberg Herrenberg i Baden-Würtemberg En klocka, som inte stämde klangmässigt med övriga klockor i Sankt Willibrords basilika i Echternach i Luxemburg och som annars skulle ha ersatt en äldre sprucken klocka - - 6,37 klockgjuteriet Mark, Brockscheid 2000
44 Aachens katedral Aachen Marienglocke g° 2 6,05 ton (6045 kg) Petit och Edelbrock, Gescher 1958
45 Basilika Sankt Jakob Straubing Bistumsglocke (”stiftsklockan”) g° 2,14 6,01 Schilling, Apolda 2001
46 Dom Sankt Stephan Passau Misericordia g° 2,18 6 Glockengießerei Rudolf Perner 1999
47 Stiftskirche (klosterkyrkan) Stuttgart ’’Guldenglocke’’ eller ’’Osanna’’ a° ±0 2,01 ca 6 Martin Kissling, Biberach an der Riß 1520
48 Domen i Fulda Fulda ’’Osanna’’ giss° +1 2,03 5,85 Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1953
49 Sankt Patrokli Dom Soest ’’Patrokliglocke ’’ ass° 2,05 5,84 - 1991
50 Mariakyrkan Lübeck Pulsglocke gess° +8 2,1 5,8 ton (5817 kg) Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1951
51 Mariahilfkirche München Salvatorglocke (”frälsarklockan”) fiss0 2,1 5,65 Carl Czudnochowsky, klockgjuteriet Erdinger Glockengießerei, Erding omkring 1950-1975
52 Kölnerdomen Köln Speciosa a0 -2 2,03 5,6 Johannes (Hoer[n]ken) de Vechel, Köln 1449
53 Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche Berlin - - - 5,6 - 1952
54 Domen i Minden Minden Frieden-Christi-Glocke (”Kristi freds-klockan”) giss0 +2 2 (2003 mm) 5,5 (5495 kg) Hans August Mark, Brockscheid 1993
55 Stadtkirche (Marienkirche) (norra tornet) Wittenberg Große Glocke (”Stora klockan”) h0–5 2 ~5,5 Jacob König, Erfurt 1635
56 Domen i Speyer Speyer Maximilianus Josephuseller Kaiserglocke g0 2,08 5,35 Peter Lindemann, Zweibrücken 1822
57 Eichstätter Dom Eichstätt Dreifaltigkeitsglocke a° +1 1,93 5,3 klockgjutaren Stumpf, Heidelberg 1976
58 Dom Sankt Stephan Passau Stürmerin a0 - 5,3 - 1733
59 Kölnerdomen Köln Speciosa a0 -2 2,03 5,6 Johannes (Hoer[n]ken) de Vechel, Köln 1449
60 Klostret Erzabtei Sankt Ottilien ”Ärkeabbotklostret Sankt Ottilien” Köln Hosanna eller Salvatorglocke, gjuten av av euphon, en koppar- och zinklegering fiss0 +1 2,18 5,25 Karl Czudnochowsky, Erding 1949
61 Bamberger Dom Bamberg Heinrich ciss1 +9 1,8 (1799mm) 5,2 Karl Czudnochowsky, Erding okänt, inskrift på klockan från 13 augusti 1311
62 Domen i Freising Freising Korbiniansglocke g° ±0 2,1 ca 5,2 ton hovklockgjutarna Johann Matthias Langenegger och Anton Benedikt Ernst, München 1724
63 Sankt Bennokirche München Benno- und Marienglocke gess° - över 5 Johann Hahn, Landshut 1950-talet
64 Hauptkirche Sankt Nikolai Hamburg Friedensglocke a° 1,9 5 Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1962

Ungern

Nr. Kyrka eller plats Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare eller gjutningsplats Gjutningsår (förstörelseår)
1 Sankt Stefansdomen Budapest Största klockan - 2,4 9,25 klockgjuteriet Perner (de:Glockengießerei Rudolf Perner)) i Passau i Bayern 1990
2 Sankt Stefansdomen Budapest Största klockan - - 7,9 ton (7945 kg) - 1930 (1944)
3 Domen i Szeged Szeged ”Hjälteklockan” f° - 8,54 ton (8537 kg) - omkr. 1918-1930
4 Domen i Esztergom Esztergom Största klockan - 2,2 meter (2185 mm) 5,8 ton (5827 kg) Szlezák László 1938
5 Domen i Esztergom Esztergom Näst största klockan - - 5,5 ton (5467 kg) Schaudt András 1930

Österrike

Nr. Kyrka eller plats Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare eller gjutningsplats Gjutningsår (förstörelseår)
1 Stephansdomen Wien Gamla Die Pummerin h° 3,16 22,5 Johannes Achamer. 1711
2 Stephansdomen Wien Die Pummerin c0 +4/16 3,14 20,132 Karl Geisz, Sankt Florian 1951
3 Domen i Salzburg Salzburg Salvatorglocke, ”Frälsarklockan”, Dreifaltigkeitsglocke, ”Trefaldighetsklockan”, officiellt på latin: Salvator Mundi (”Världens frälsare”) ess0 2,8 14,3 ton (14 256 kg) Klockgjuteriet Oberascher, Salzburg 1961
4 På en höjd vid byn Mösern Mösern, Tyrolen Friedensglocke des Alpenraumes (”fredsklockan i Alpernas region”), Friedensglocke Mösern eller Mörserglocke diss° 2,54 10,18 Klockgjuteriet Grassmayr, Innsbruck 1997
5 Jesuitenkirche (”Jesuitkyrkan”) Innsbruck Schützenglocke (”Skyddsklockan“) - 2,48 9,2 Grassmayrs klockgjuteri, Innsbruck 1959
6 Klostret Stift Sankt Florian Sankt Florian, Oberösterreich Angstglocke (”rädsloklockan”) f° 2,44 8,6 (8643 kg) Mats Prininger 1717
7 Domen i Salzburg Salzburg Rupertsglocke eller Wandlungsglocke (”Förvandlingsklockan”, rings i vid nattvardens förvandling under mässan) gess0 2,3 8,2 Klockgjuteriet Oberascher, Salzburg 1961
8 Maria Empfängnisdomen Linz Immaculata-Glocke - - 8,12 Anton Gugg, Linz 1901
9 Stiftskirche (klosterkyrkan) Melk Peter-und-Paul-Glocke eller Vesperin f° - 2 2,36 7,84 Andreas Klein, Wien 1739
10 Sankt Jakobsdomen Innsbruck Mariahilfglocke eller Große Pfarrglocke (”Stora kyrkoherdeklockan”) g0 2,21 6,3 (6342 kg); annan uppg.: 7,17 ton (7168 kg) Johann Grassmayr, Innsbruck 1846
11 Stephansdomen Wien Stephanus g0 - 5,7 Pfundner 1960
12 Klostret Stift Sankt Florian Sankt Florian, Oberösterreich Frauen- eller Dechantglocke h0 1,65 meter (1648 mm) 5,4 (5376 kg) Martin Fitler 1810

De tyngsta klockuppsättningarna i Tyskland

Uppgifterna är hämtade från tyska Wikipedia, från artikelavsnittet de:Glockengeläut#Die größten Geläute in Deutschland.

Kölnerdomen: Sankt Petersglocke (1923) 24 000; Pretiosa (1448) 10 500; Speciosa (1449) 5 600; Dreikönigsglocke (1880) 3 800; Ursulaglocke (1862) 2 550; Josephsglocke (1990) 2 110; Kapitelglocke (1911) 1 400; Aveglocke (1911) 830; Angelusglocke (1322) 763; Mettglocke (1719) 280; Wandlungsglocke (1420) 425; Totalt: 52 258 kg

Konstanzer Münster i Konstanz: (med 19 klockor största klockensemblen i Tyskland i antal klockor) Sancta Maria (1966) 8 349; Ursula (1584) 7 000 (ehrwürdige Bischofsglocke) Conradus (1966) 3 450; Apostel (1584) 3 000; Gebhardus (1966) 2 260; Maria (Angelusglocke) (1584) 2 000; Betglocke (1628) 1 250; Pelagius (1966) 1 856; Henricus Suso (1966) 1 256; Pius X. (1966) 892; Beatrix (1512) 600; Johannes Baptist (1966) 734; Osanna (1512) 300; Paulus (1966) 507; Peter & Paul (1966) 339; Johannes Nepomuk (1966) 201; Sylvester (1966) 137; Nicolaus (1966) 134; Totenglöckchen (1200) 80; Totalt: 34 345 kg

Stiftskirche i Neustadt an der Weinstraße: (stålklockor) Kaiser-Ruprecht-Glocke (1949) 14 000; Kurfürstenglocke (1949) 7 350; Ursinusglocke (1949) 4 260; Luther-Glocke (1949) 3 100; Zwingliglocke (1949) 1 760; Calvinglocke (1949) 1 270; Pfalzgrafenglocke (1949) 910; Totalt: 32 650 kg

Kreuzkirche i Dresden: Kreuzglocke (e°) (1900) 11 511; Klockorna 2-5 (1900) 16 900; Totalt: 28 411 kg

Erfurts domkyrka i Erfurt: Gloriosa (e°) (1497) 11 450; Dreifaltigkeit (1721) 4 900; Joseph (1961) 4 600; Andreas (1961) 2 600; Christophorus (1961) 1 900; Johannes (1720) 1 000; Cosmas & Damian (1625) 200; Cantabona (1492) 300; Engelchen (1475) 125; Namenlose (1475) 75; Totalt: 27 150 kg

Würzburger Dom i Würzburg: Salvator (1965) 9 000; 10 andra klockor (1965) 16 000; Lobdeburg-Glocke (1257) ? Totalt: 25 000 kg

Ulmkatedralen i Ulm: Gloriosa (1956) 4 912; Dominika (1931) 4 301; Große Betglocke (1554) 3 800; Schwörglocke (14 Jhd.) 3 500; Leichenglocke (1678) 1 750; Kleine Betglocke (1956) 1 766; Kreuzglocke (1956) 1 248; Landfeuerglocke (1956) 900; Taufglocke (1956) 506; Schiedsglocke (1956) 345; Stundenglocke (1414) 1 500; Torglocke (1644) 375; Henkersglocke (1606) 40; Totalt: 24 943 kg

Freiburger Münster i Freiburg: Christus (1959) 6 856; Petrus (1959) 3 917; Hosanna (1258) 3 290; Paulus (1959) 2 644; Maria (1959) 2 290; Josef (1959) 1 354; Nikolaus von Flüe (1959) 958; Johannes (1959) 913; Jakobus (1959) 803; Konrad (1959) 560; Bernhard (1959) 381; Lambert und Alexander (1959) 212; Schutzengel (1959) 150; Michael (1959) 149; Odilia (1959) 112; Taufglocke (unb.) 95; Magnificat (1959) 79; Vesperglöckchen (1606) 70; Silberglöckchen (13. Jhd.) 33; Totalt: 24 866 kg

Domen i Trier: Christus und Helena (1951) 7 970; Maria (1951) 4 480; Petrus (1951) 3 500; Eucharius Valerius Maternus (1951) 2 600; Matthias (1951) 2 060; Nicetius (1951) 1 450; Agritius (1951) 1 010; Maximin (1951) 590; Paulinus (1951) 400; Ambrosius (1951) 280; Totalt: 24 748 kg

Domen i Frankfurt: Gloriosa (e°) (1877) 11 950; Carolus (1877) 4 630; Bartholomäus (1877) 2 380; Salveglocke (1877) 1 520; Mettenglocke (1877) 984; Kleine Uhrglocke (1877) 690; Johannes (1877) 552; Zeitglocke (1877) 403; Kleinste Glocke (1877) 276; Totalt: 23 385 kg

Marktkirche i Hannover: Christusglocke (1960) 10 360; Großer David (1650) 3 800; Marienglocke (1951) 2 462; Georgenglocke (1653) 1 800; Vater-Unser-Glocke 1 380; Morgenglocke (1959) 1 050; Jakbusglocke (1951) 623; Taufglocke (1951) 358; Ewigkeitsglocke (1959) 340; Liedglocke (1951) 237; Thomasglocke (1733) 140; Totalt: 22 550 kg

Hildesheims domkyrka: Canta bona (1960) 8686; Apostelglocke (1765) 4895; Bernwardsglocke (1960) 3366; Godehardsglocke (1960) 2278; Epiphaniusglocke (1960) 1343; Cäcilienglocke (1960) 1068; Nikolausglocke (1766) 550; Totalt: 22 186 kg

Mariakyrkan, Lübeck: Pulsglocke (1951) 5 817; Bet- und Sonntagsglocke (1985) 4 668; Abendglocke (1985) 2 994; Gratia Die (1740) 2 400; Osanna (1719) 1 740; Versöhnungsglocke (1985) 1 516; Dominicalis (1735) 850; Totalt: 21 704 kg

Eichstätter Dom i Eichstatt: totalt 18 kyrkklockor, fördelade i tre särskilda klockensambler: Hauptgeläute Huvudklockorna a°-c´-d´-e´-g´-a´-h´-c´´-d´´-e´´ (+ Sterbeglocke a´´), det historiska Pfarrgeläute ”kyrkoherdeklockorna” (f´-g´-as´ från 1256 till 1299) i sydtornet, samt småklockorna i det norra tornet (a´-c´´-d´´-f´´) Totalt: 21 395 kg

Passauer Dom i Passau: 8 klockor; Totalt: 20 750 kg

Sankt Paulusdomen i Münster: Kardinalsglocke (1956) 7604; Bernardusglocke (1956) 4990; Paulusglocke (1956) 2940; Petrusglocke (1956) 2036; Ludgerusglocke (1526) ca. 900; Andreasglocke (1956) 790; Marienglocke (1956) 535; Michaelsglocke (1956) 363; Raphaelsglocke (1956) 213; Gabrielglocke (1956) 120; Stundenglocke (1766) 150; Viertelstundenglocke (1772) 60; Totalt: 20 701 kg

Friedenskirche i Nürnberg: Totalt: 20 462 kg

Michaeliskirche i Hamburg: Totalt: 19 757 kg

Halberstädter Dom i Halberstadt: Domina (1999) 8 250; Osanna (1454) 5 500; Micha (1997) 2 700; Laurentiusglocke (1514) 1 200; Maria-Magdalena (1514) 800; Bratwurst (13. Jhd.) 250; Sauerkohl (13. Jhd.) 350; Langhals (13. Jhd.) 300; Lämmchen (um 1200) 300; Stimpimp (um 1200) 50; Adämchen (um 1300) 40; Totalt: 19 740 kg

Frauenkirche, München: Susanna (1490) 8 000; Frauenglocke (1617) 3 000; Bennoglocke (1617) 2 100; Winklerin (1451) 2 000; Praesenzglocke (1492) 1 600; Cantabona (2003) 850; Frühmessglocke (1442) 800; Speciosa (2003) 540; Michaelglocke (2003) 440; Klingl (14. Jhd.) 350; Totalt: 19 740 kg

Magdeburger Dom: Osanna / Maxima (1702) 8 800; Apostolica (1690) 4 980; Dominica (1575) 2 600; Schelle (1396) 2 000; Orate (13. Jhd.) 300; Totalt: 18 680 kg

Sankt Kunibertskirche i Köln: Totalt: 18 640 kg

Sankt Patrokli-Dom i Soest: Totalt: 17 820 kg

Sankt Lorenz-kirche i Nürnberg: Christusglocke (1953) 4 407; Tagmessglocke (1552) 2 250; Feyer-Glocke (14. Jhd.) 3 000; Laudateglocke (1955) 50; Magnifikat-Glocke (1955) 64; Benedictus-Glocke (1955) 47; Mune-Dimittis-Glocke (1955) 35; Dorate-Glocke (1955) 28; Laurentia (1409) 3 000; Totengeden kglocke (1953) 1 153; Garausglocke (1400) 1 000; Paulusgocke (1953) 668; Lutherglocke (1953) 480; Osianderglocke (1953) 377; Lazarusglocke (1953) 253; Jugenddan kglocke (1953) 185; Silberglöckchen (14. Jhd.) 30; Silberglöckchen (1954) 37; Silberglöckchen (1661) 20; Totalt: 17 084 kg

Regensburger Dom i Regensburg: Große Fürstin (1696) 4 800; Sankt Michaelsglocke (1961) 4 500; Kleine Fürstin (1616) 3 250; Gebetsglocke (1961) 1 550; Agnus-Dei-Glocke (1965) 1 151; Arme-Seelen-Glocke (1661) 626; Totalt: 15 877 kg

Bamberger Dom i Bamberg: Apostelglocke (1886) 2 700; Heinrichsglocke (1311) 5 200; Kunigundenglocke (1185) 3 600; Marienglocke (1735) 1 500; Georgsglocke (1972) 780; Petersglocke (1972) 556; Ottoglocke (1972) 310; Michaelsglocke (1972) 170; Kapitelglocke (1200) 500; Messglocke (1300) 200; Totalt: 15 516 kg

Braunschweigs domkyrka i Braunschweig: Blasius major (1502) 4 800; Maria (1502) 3 300; Johannes (1502) 2 400; Thomas (1990) 1 578; Anna (1506) 690; Blasius minor et medius (1506) 550; Maria (1506) 380; Thomas (1506) 320; Kaspar (1506) 220; Katharina (1506) 180; Gabriel (1700) 90; Blasius minimus (15. Jh.) 36; Totalt: 14 544 kg

Aachens katedral: Marienglocke 5 800; Karl 2 900; Johannes Evangelist 1 400; Johannes Baptist 1 225; Leopardus 850; Stephan von Ungarn 715; Peter 425; Simeon 290; Totalt: 13 605 kg

Speyers domkyrka: Maximilianus Josephus (1822) 5 350; Friderica Wilhelmina (1963) 2 600; Ludovicus Carolus Dux (1963) 1 650; Matthaeus de Chandelle (1963) 600; O Clemens o Pia (1963) 601; Sankt Joseph (1963) 494; Anna (1963) 440; Pirmin (1963) 312; Otto (1963) 217; Totalt: 12 264 kg

Sankt Peterskyrkan i Fritzlar: Martinsglocke (1972) 3 300; Große ("Stora") Osanna (1466) 3 000; Große Marienglocke (1412) 2 000; Wigbertglocke (1972) 1 200; Kleine ("lilla") Osanna (1456) 900; Bonifatiusglocke (1685) 450; Kleine Marienglocke (1456) 220; Tertia-Sterbeglocke (1369) 160; Totalt: 11 230 kg

Hofkirche, Dresden: Dreifaltigkeit (1747) 4 830; Klocka 2 (1807) 2 800; Klocka 3 (1807) 1 122; Heilig-Geist (2001) 1 215; Ave-Glocke (Angelus) (1978) 581; Totalt: 10 548 kg

Frauenkirche, Dresden: Jesaja (2003) 1 750; Johannes (2003) 1 228; Jeremia (2003) 900; Josua (2003) 645; Maria (1518) 328; Davis (2003) 475; Philippus (2003) 392; Hanna (2003) 291; Totalt: 6 009 kg

Se även

Referenser

Noter

  1. ↑ 1,00 1,01 1,02 1,03 1,04 1,05 1,06 1,07 1,08 1,09 1,10 1,11 1,12 1,13 1,14 1,15 1,16 1,17 1,18 1,19 1,20 1,21 1,22 1,23 1,24 1,25 1,26 1,27 1,28 1,29 1,30 1,31 Uppgifter från en lista på russianbells.com med källorna:
    • Edward V. Williams, The Bells of Russia: History & Technology (Princeton University Press, 1985), pp. 183-185
    • Priakhin, "Kolokol'nyj zvon': dostoprimechatel'nye kolokola v' Rossii," Russkii palomnik', nr. 19 (1886), s. 171- 172 (tar dock inte med specifik vikt och gjutningsår enligt russianbells.com, men rangordnar klockorna efter storlek)
    • Percival Price, "Bell," New Grove Dictionary of Music and Musicians 2, red. Stanley Sadie (Macmillan, London, 1980), s. 430, tabell 1 över den största klockan i vart och ett av tolv länder
    • Percival Price, Bells and Man (Oxford University Press, Oxford 1983), 264-273 (bilaga A: En historisk undersökning om klockor världen runt). Uppgifterna om vikt är vanligen i denna källa angivna i skålpund, men dessa uppgifter har räknats om till kilogram i enlighet med omräkningsdecimaler i artikeln en:Pound (mass). Enligt webbkällan varierar uppgifterna mer eller mindre om vissa av klockornas vikt. De uppgifter som är mer osäkra anges särskilt i denna artikel.
  2. ↑ Sammanställda uppgifter i artikeln artikeln Tsar Bell på engelska Wikipedia och i artikeln Campana (avsnittet ”Campana famose”, ”berömda klockor” på italienska Wikipedia. Samma uppgifter finns i denna del av den ryska webbplatsen www.russianbells.com.
  3. ↑ Eric Larsson, Gustavi domkyrkas klockor. En historisk återblick 1975, s. 4.
  4. ↑ Enligt referensen Eric Larsson, Gustavi domkyrkas klockor. En historisk återblick, s. 4, väger en existerande klocka i Moskva 128 ton, men att den existerar stämmer inte med uppgifter på engelska, ryska och italienska Wikipedias artiklar om tornet Ivan Velikij och om Tsar Kolokol (it:Campana dello Zar, en:Tsar Bell och ru:Царь-колокол). Snarare är den stora Uspenskij-klockan på 65,5 ton (se i punktlistan om den), som betygas från flera ställen, Kremls största fungerande klocka idag.
  5. ↑ Sammanställda uppgifter i engelska Wikipedias artikel en:Tsar Bell.
  6. ↑ 6,0 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 6,6 Uppgifter från klostret Lavra Serguievs webbplats. En viss uppgift i listan på webbplatsen russianbells.com om klockan Evangelists vikt, som väger minst 31 000 kg (se mer om den i listan), tyder på att viktuppgifterna som angetts på klostrets webbplats är angivna i så kallade short tons, eftersom den anges väga 35 ton. Det gäller dock troligen ej Tsarskij Kolokol eftersom den omräknade vikten från skålpund angivet på webbplatsen russianbells blir 72 metriska ton vid omräkning (se omräkningen i brödtexten). Samma källa anger också denna klockas vikt till 72 metriska ton. Annars skulle den ha vägt 65,3 ton (65 317,3 kg) omräknat till metersystemet. – Särskilda uppgifter om de två mindre klockorna ”Evangelist” och ”Pervenets” på 35 respektive 27 short tons (32 205,06 respektive 24 493,988 kg), finns även i denna del av webbplatsen russianbells.com.
  7. ↑ 7,00 7,01 7,02 7,03 7,04 7,05 7,06 7,07 7,08 7,09 7,10 7,11 Sammanställda uppgifter denna artikel på italienska Wikipedia.
  8. ↑ Uppgifter på adressen http://www.russianbells.com/interest/mosctimes-trinserg.html. Denna uppgift kan vara i en:short tons (se förrförra noten), vilket innebär att vikten är 56 245,454 kg om klockan vägde 62 short tons.
  9. ↑ 9,0 9,1 9,2 Om klockgjuteriet Vera LLC:s gjutning av den 35 ton tunga kyrkklockan för klostret i Zvenigorod.
  10. ↑ 10,00 10,01 10,02 10,03 10,04 10,05 10,06 10,07 10,08 10,09 10,10 10,11 10,12 10,13 10,14 10,15 Uppgifter från listan på webbplatsen russianbells.com. Viktuppgifterna är en schablonmässig uppskattning genom bedömningar av klockornas storlek.
  11. ↑ Bild på Frälsarkatedralen (då kallad "Återlösarekyrkan")) och text i Nordisk Familjebok från 1916.
  12. ↑ Översatt material från Tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Kaiserglocke; samt tyska webbkällan http://217.160.164.18/typo3-dom/index.php?id=domglocken.
  13. ↑ 13,00 13,01 13,02 13,03 13,04 13,05 13,06 13,07 13,08 13,09 13,10 13,11 13,12 13,13 13,14 13,15 13,16 13,17 13,18 13,19 13,20 13,21 13,22 13,23 13,24 13,25 13,26 13,27 13,28 13,29 13,30 13,31 13,32 13,33 13,34 13,35 13,36 13,37 13,38 13,39 13,40 13,41 13,42 13,43 13,44 13,45 13,46 13,47 13,48 13,49 13,50 13,51 13,52 13,53 13,54 13,55 13,56 Uppgifter i två listor publicerade på http://www.gcna.org (klockringningssällskapens webbplats i USA): EUGreatBellsByCountry Great Bells by Country ”Största klockorna land för land” och EUGreatBellsTable.html tabell över Europas största klockor (ännu inkomplett) . Länkar finns även på dessa sidor till särskilda listor över klockor i Tyskland och Storbritannien. På sidorna finns länkar till andra webbplatser om klockor, klockspel med mera.
  14. ↑ Översatt material från Tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/St._Petersglocke; samt tyska webbkällan http://217.160.164.18/typo3-dom/index.php?id=domglocken
  15. ↑ 15,0 15,1 15,2 15,3 15,4 15,5 15,6 15,7 15,8 15,9 Uppgifter från http://www.schwarzach-online.de/html/glockenranking.htm, där klockgjutaren och ”gem. kommerzialrat” (’allmänna kommercial- eller handelsrådet’) Christof Graßmayr på klockgjuteriet Graßmayr i Innsbruck hänvisas till som källa, när det gäller Tysklands största klockor 15 februari 2001.
  16. ↑ Översatt material från italienska Wikipedia: http://it.wikipedia.org/wiki/Campana_dei_Caduti; samt webbkällan http://www.fondazioneoperacampana.it/ita/home.php.
  17. ↑ 17,0 17,1 Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Stephansdom_%28Wien%29#Glocken; samt om Stefansdomens klockor (s. 28-30).
  18. ↑ www.tenmileriver.org.
  19. ↑ Källan N. R., 0 kolokolakh' i o kolokol'nom' iskusstve, Moskovskiia vedomosti, nr. 51, 29 april 1850, s. 587, på russianbells.com.
  20. ↑ Jämför ru:Благовещенский собор Казанского кремля
  21. ↑ Uppgifter om klockans vikt i Odessa finns också på http://www.odessa.ua/news/14381/ länkad från http://www.odessa.ua/?lang=en.
  22. ↑ Webbkällan http://www.patrimoine-de-france.org/oeuvres/richesses-18-6613-49614-P274466-116375.html.
  23. ↑ Om klockor på Finlands ortodoxa kyrkas webbplats.
  24. ↑ 24,0 24,1 Översatta uppgifter från tyska och polska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Basilika_der_allerheiligsten_Maria_von_Liche%C5%84 och http://pl.wikipedia.org/wiki/Dzwon_Maryja_Bogurodzica http://pl.wikipedia.org/wiki/Bazylika_Matki_Boskiej_Bolesnej_Kr%C3%B3lowej_Polski_w_Licheniu#Dzwony.
  25. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Rathaus_Bochum
  26. ↑ 26,0 26,1 26,2 26,3 Viktberäkningen är utförd på http://www.campaners.com/php/cat_campana1.php?numer=636 (en del av webbplatsen www.campaners.com)
  27. ↑ 27,0 27,1 27,2 27,3 27,4 27,5 27,6 27,7 27,8 27,9 Uppgifter i en lista publicerad på adressen http://www.campaners.com/php/mayores.php, en del av en omfångsrik webbplats för spanska klockringningssällskap.
  28. ↑ 28,0 28,1 http://de.wikipedia.org/wiki/Salzburger_Dom#Glocken med källorna Fuhrmann, Franz (konsthistoriker), Salzburger Dom, 18:e upplagan, förlaget Verlag St. Peter, Salzburg 1999. Grell, Ferdinand, Das Salzburger Dombüchlein, skriven med anledning av domens 350-årsjubileum, Verlag der Salzburger Druckerei, Salzburg 1978. - ISBN 3-85338-125-1. Lippmann, Wolfgang, Der Salzburger Dom 1598 - 1630, VDG, Verlag und Datenbank für Geisteswissenschaft, Weimar 1999. ISBN 3-89739-059-0 zugleich.: Bonn, Univ., Diss., 1992 u.d.T.: Lippmann, Wolfgang: Der Salzburger Dom und die italienische Kirchenbaukunst nördlich der Alpen um 1600. NBN: 99,N13,0628 Neuhardt, Johannes, Der Dom zu Salzburg: offizieller Führer des Domkapitels, andra omarbetade upplagan, Schnell & Steiner, Regensburg 1998. ISBN 3-7954-1139-4 Informationen über den Dom
  29. ↑ Uppgifterna är hämtade från sidan "Domglocken" på Kölnerdomens webbplats
  30. ↑ 30,0 30,1 Gerhard Berzel: Die Stiftskirche und die Marienkirche Neustadt an der Weinstraße 1368/1860. Selbstverlag, Neustadt an der Weinstraße 2006, ISBN 3-926775-45-9, som är webbkälla i tyska Wikipedias artikel http://de.wikipedia.org/wiki/Stiftskirche_%28Neustadt_an_der_Weinstra%C3%9Fe%29#Gel.C3, vilket webbplatsen Über die Neustadter Stiftskirche (tyska) "Om Neustadts klosterkyrka" också är.
  31. ↑ Uppgifter (med ljudexempel) från www.gedaechtniskirche-berlin.de (kyrkans webbplats) och från en sida (med ljudexempel) från http://www.ulrich-falke.de/glocken (med startsidan http://www.ulrich-falke.de/glocken/index.htm?). De övriga klockornas enskilda viktuppgifter går inte att hitta på Internet.
  32. ↑ Översatta uppgifter från artiklar på tjeckiska och tyska Wikipedia: [1], [2] och [3].
  33. ↑ Om Panteleimons klosters största klocka på 13 ton på webbplatsen http://www.mountathos.gr. Samma uppgifter finns på ryska och bulgariska Wikipedia: ru:Пантелеимонов монастырь och bg:Свети Пантелеймон (Атон).
  34. ↑ Finsk sida om bland annat katedralen i Sofia; uppgifter om klockorna finns under avsnittet ”Aleksanteri Nevskin muistokirkko”. &ndash Jämför följande artiklar om katedralen i Sofia: en: Alexander Nevsky Cathedral, Sofia och bg: Храм-паметник Свети Александър Невски (Hram-pametnik "Sveti Aleksandar Nevskij" som ordagrant betyder "Monumenttemplet (Katedralen) Sankt Alexander Nevskij") på engelska respektive bulgariska Wikipedia. I Bulgarien används metersystemet och därför är 1 ton = 1000 kg, jämför bulgariska Wikipedias artikel bg: Тон (единица).
  35. ↑ Översatta uppgifter från de:Frankfurter Stadtgeläute#Dom.
  36. ↑ Översatta uppgifter från de:Kreuzkirche (Dresden)#Turm_und_Glocken.
  37. ↑ Översatta uppgifter från två artiklar i tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Gloriosa_%28Erfurter_Dom%29 och http://de.wikipedia.org/wiki/Erfurter_Dom#Glocken, samt uppgifter i dessa artiklars webbkällor: Erfurts stifts (biskopsdömes) webbplats och från Erfurts turistsajt med ljudexempel.
  38. ↑ Översatta uppgifter från bland annat polska Wikipedia: http://pl.wikipedia.org/wiki/Dzwon_Zygmunta.
  39. ↑ 39,0 39,1 Om Great Peter på http://www.ymscr.co.uk och om Great Peter och Big Ben på http://www.whitechapelbellfoundry.co.uk. Jämför artikeln en:York_Minster#The_towers_and_bells på engelska Wikipedia.
  40. ↑ Om Council house på nottinghamcity.gov.uk och på changing-lives.org.uk och om tornuret på nottinghamcity.gov.uk – Jämför en:Nottingham Council House och en:Old Market Square.
  41. ↑ 41,0 41,1 41,2 Uppgifter sammanställda och översatta från detta avsnitt i tyska Wikipedias artikel om domen i Bern.
  42. ↑ 42,00 42,01 42,02 42,03 42,04 42,05 42,06 42,07 42,08 42,09 42,10 42,11 Sammanställda uppgifter i en lista över Schweiz' största klockor i tyska Wikipedias artikel de:Glockengeläut.
  43. ↑ Översatta uppgifter från tyska Wikipedias artikel http://de.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6lner_Domglocken, samt från Kölnerdomens webbplats
  44. ↑ Översatt matterial från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Marktkirche_%28Hannover%29#Glocken.
  45. ↑ Översatta uppgifter från tyska Wikipedias atikel http://de.wikipedia.org/wiki/Freiheitsglocke_in_Berlin.
  46. ↑ Översatta uppgifter från tyska Wikipedias atikel http://de.wikipedia.org/wiki/Friedensglocke_des_Alpenraumes
  47. ↑ Uppgifter om att klockan både är ringklocka och klockspelsklocka (det senare kallat beiaard). Uppgifter om de tyngsta klockspelen i världen, samt några fler uppgifter om Storkyrkan] i Dordrecht på länkarna [4], [5] och [6].
  48. ↑ 48,00 48,01 48,02 48,03 48,04 48,05 48,06 48,07 48,08 48,09 48,10 48,11 48,12 48,13 Sammanställda uppgifter i en lista på nederländska Wikipedia: Lijst van zwaarste klokken in Nederland "Lista över de tyngsta klockorna i Nederländerna".
  49. ↑ Uppgifter [7] och [8], i webbkällan http://www.schwarzach-online.de. Jämför med tyska Wikipedias artikel.
  50. ↑ Översatta uppgifter från tyska Wikipedias artikel http://www.glockenturm.de/geschichte/neuerundalterturm/index.html http://de.wikipedia.org/wiki/Glockenturm_Berlin
  51. ↑ Översatta uppgifter från tyska Wikipedias artikel http://de.wikipedia.org/wiki/St._Kunibert_%28K%C3%B6ln%29#Glocken
  52. ↑ Klockgjuteriet om tillverkningen av klockan i Stefansdomen i Budapest. Se även tyska Wikipedias artikel Glockengießerei Rudolf Perner.
  53. ↑ Uppgifter från ungerska Wikipedia: http://hu.wikipedia.org/wiki/Szent_Istv%C3%A1n-bazilika#A_Bazilika_harangjai, samt från webbsidorna www.hungarybudapestguide.com/budapest/basilika.php (spamblockeras på Wikipedia) och http://budapestblog.luxuryhotelsbudapest.com/st-stephens-basilica-szent-istvan-bazilika-in-budapest/.
  54. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Jesuitenkirche_%28Innsbruck%29
  55. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Christuskirche_%28Karlsruhe%29. Jämför YouTube-länkarna: [9] och [10].
  56. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/W%C3%BCrzburger_Dom#Glocken.
  57. ↑ Översatt material från italienska och tyska Wikipedia: http://it.wikipedia.org/wiki/Basilica_di_San_Pietro_in_Vaticano#Le_campane http://de.wikipedia.org/wiki/Petersdom#Glocken
  58. ↑ Webbkällorna http://www.ulrich-falke.de/glocken/index.htm?, http://www.ulrich-falke.de/glocken/netlinks/MagdeDom.html och http://www.baufachinformation.de/denkmalpflege.jsp?md=1997107109247 samt översatt material från de:Magdeburger_Dom#Glocken.
  59. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Hildesheimer_Dom#Glocken.
  60. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Stift_St._Florian#Glocken.
  61. ↑ Översatt material från engelska, ungerska och tyska Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Votive_Church_of_Szeged, http://hu.wikipedia.org/wiki/Fogadalmi_templom_%28Szeged%29 och http://de.wikipedia.org/wiki/D%C3%B3m_t%C3%A9r#Votivkirche_.28Bischofsbasilika.2FGel.C3.B6bniskirche.29.
  62. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Frankfurter_Paulskirche#Glocken.
  63. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Konstanzer Münster#Glocken.
  64. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Halberstädter_Dom#Glocken.
  65. ↑ Översatt material frĺn tjeckiska Wikipedia: http://cs.wikipedia.org/wiki/Katedr%C3%A1la_svat%C3%A9ho_V%C3%A1clava med webbkällan http://zvony.chlup.net/.
  66. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Maria-Empf%C3%A4ngnis-Dom
  67. ↑ 67,0 67,1 67,2 67,3 67,4 Översatt material från nederländska Wikipedia: nl:Dom_van_Utrecht#Luidklokken och nl: Dom van Utrecht#Beiaard
  68. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/M%C3%BCnchner_Domglocken#Heutiger_Bestand http://www.muenchner-dom.de/index.php?id=97
  69. ↑ Översatt material från italienska Wikipedia: http://it.wikipedia.org/wiki/Chiesa_di_Santa_Maria_Immacolata_%28Belpasso%29#Il_campanone
  70. ↑ 70,0 70,1 70,2 Uppgifter om klockorna i Maredsous finns på den belgiska klocksidan http://www.campano.be/cloches_b.html. På denna sida finns också bild på storklockan Elisabeth med flera klockor med ljudexempel. Jämför även med klostrets webbplats: http://www.maredsous.be/.
  71. ↑ Webbkällor om klockmuseet Vaskikello utanför Pyhäsalmi i Finland: http://www.pyhajarvi.fi/vaskikello/eng/eng_index.htm och http://www.marz-kreations.com/Photos/074-JoensuuSavonlinna_0.html.
  72. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Dom_zu_Trier#Glocken.
  73. ↑ Uppgifter om denna kyrkas klockor i Freudenstadt finns på kyrkans webbplats: http://www.ev-kirche-freudenstadt.de/index.php?id=177.
  74. ↑ 74,0 74,1 74,2 Uppgifterna finns också i artikelavsnitten nl:Martinitoren#De_luiklokken och nl:Martinitoren#De beiaard (det sista om klockspelet de beiaard.
  75. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Marienkirche_%28Danzig%29#Glocken
  76. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Stift_Melk#Glocken.
  77. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Mei%C3%9Fner_Dom#Die_Johannesglocke. Jämför med http://www.youtube.com/watch?v=cGeajD9ioR4&NR=1.
  78. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/St.-Paulus-Dom#Glocken.
  79. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Passauer_Dom#Das_Gel.C3.A4ut, samt webbkällorna: [11] och [12].
  80. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/St.-Michaelis-Kirche_%28Hamburg%29#Gel.C3.A4ut
  81. ↑ Webbkällan http://www.guildofstagatha.org.uk/catholicrings.htm (Buckfast Abbey finns längre ner på listan).
  82. ↑ 82,0 82,1 ArtikelnVåra kyrkklockor kallar av klockexperten och Svenska kyrkans klockinspektör Ingvar Rohr i verket Göteborgaren och kyrkan - i tro och handling, redaktör Kjell Nelson, utgiven av Göteborgs kyrkofullmäktige, Göteborg 1983 ISBN 91-7260-839-0 s. 36.
  83. ↑ Ingvar Rohr, Göteborgs domkyrkoklockor, Bröderna Carlssons Boktryckeri, Varberg 1997, s. 4.
  84. ↑ 84,0 84,1 84,2 84,3 84,4 Ingvar Rohr, Göteborgs domkyrkoklockor 1997, s. 9.
  85. ↑ 85,0 85,1 85,2 85,3 Eric Larsson, Gustavi domkyrkas klockor, s. 13.
  86. ↑ 86,0 86,1 86,2 Inspelningar av radiogudstjänster och av nyårsnattens radiosändningar i Sveriges Radio P1 "Sveriges domkyrkoklockor".
  87. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Hauptkirche_St._Nikolai_%28Hamburg-Harvestehude%29
  88. ↑ En webbkälla om Tuba Dei: http://www.fizyka.umk.pl/~przeciu/. Jämför med polska och engelska Wikipedia: http://pl.wikipedia.org/wiki/Tuba_Dei http://en.wikipedia.org/wiki/Tuba_Dei.
  89. ↑ Uppgifter i http://www.youtube.com/watch?v=jqpqXPccxJM.
  90. ↑ 90,00 90,01 90,02 90,03 90,04 90,05 90,06 90,07 90,08 90,09 90,10 90,11 90,12 90,13 90,14 90,15 90,16 90,17 90,18 90,19 90,20 90,21 90,22 90,23 90,24 90,25 90,26 90,27 90,28 90,29 90,30 Uppgifter i två listor publicerade på http://www.gcna.org (klockringningssällskapens webbplats i USA): EUGreatBellsByCountry Great Bells by Country ”Största klockorna land för land” och EUGreatBellsTable.html tabell över Europas största klockor (ännu inkomplett). Länkar finns även på dessa sidor till särskilda listor över klockor i Tyskland och Storbritannien. På sidorna finns länkar till andra webbplatser om klockor, klockspel med mera.
  91. ↑ Beskrivning av klockorna på tyska på ärkestiftet München och Freisings webbplats med ljudexempel, samt de:St. Peterskirche (München)#Glocken.
  92. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Bremer_Dom#Reformation_und_Zeit_des_Verfalls och http://de.wikipedia.org/wiki/Bremer_Dom#Glocken.
  93. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Freiburger_M%C3%BCnster#Glocken.
  94. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Kreuzkirche_%28Dresden%29#Turm_und_Glocken
  95. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Martinskirche_%28Landshut%29#Glocken.
  96. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/St._Aposteln_%28K%C3%B6ln%29#Glocken och http://de.wikipedia.org/wiki/Weltjugendtagsglocke.
  97. ↑ Uppgifter om klockorna i katedralen i Lausanne på adressen http://quasimodosonneurdecloches.bleublog.lematin.ch/archive/2008/05/12/lausanne-cathedrale.html, en schweizisk klockringningssida. På sidan finns också ett videoklipp utlagt på YouTube, där katedralens klockor inklusive storklockan Marie Madeleine kan höras.
  98. ↑ Översatt material från http://de.wikipedia.org/wiki/Donauw%C3%B6rth#Sehensw.C3.BCrdigkeiten (131 de:Zentner * 50 = 6 550 kg. Jämför med artiklarna Pummerin (avsnitt) och de:Pummerin#Weitere_Pummerinnen.
  99. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Sankt-Hedwigs-Kathedrale och [13].
  100. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Liebfrauenkathedrale_%28Antwerpen%29#Das_Gel.C3.A4ut
  101. ↑ 101,0 101,1 101,2 Översatt material från nederländska Wikipedia: http://nl.wikipedia.org/wiki/Sint-Servaasbasiliek_%28Maastricht%29#Klokken
  102. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Innsbrucker_Dom
  103. ↑ Uppgifter från http://www.romanianmonasteries.org/other-monasteries/black-church (avsnittet “The Black Church is the heart of Brasov”). Uppgiften om att klockan väger över 6 ton och är Rumäniens största finns även på rumänska Wikipedias artikel ro:Biserica Neagră. I Rumänien används metersystemet och därför är 1 ton = 1000 kg, jämför rumänska Wikipedias artikel ro:Tonă.
  104. ↑ Uppgift från http://www.youtube.com/watch?v=ChYGr1NYtOU.
  105. ↑ Uppgifter på http://www.youtube.com/watch?v=ra11OCJIFqM&feature=related.
  106. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Kathedrale_St._Peter_%28Genf%29 samt uppgifter från webbkällan http://www.geneve.ch/fao/2006/20060915.asp.
  107. ↑ Översatt material från nederländska och tyska Wikipedia: http://nl.wikipedia.org/wiki/Klokke_Roeland och http://de.wikipedia.org/wiki/Belfried#Belgien, samt webbkällorna: http://www.gent.be/eCache/THE/1/464.cmVjPTQxMDU0.html och http://www4.gent.be/gent/english/Monument/belf04.htm, en del av denna webbplats: http://www4.gent.be/gent/english/Monument/belfort.htm.
  108. ↑ Uppgifter på sidan ”belgrade” på webbplatsen http://www.russianbells.com.
  109. ↑ 109,0 109,1 109,2 Om Abdijtoren, se nederländska Wikipedias artikel nl:Abdijtoren.
  110. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Aachener_Dom#Glocken.
  111. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Basilika_St._Jakob_%28Straubing%29#Glocken
  112. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Passauer_Dom#Das_Gel.C3.A4ut, samt webbkällorna [14], [15] och [16].
  113. ↑ Läs i sista stycket under första rubriken om denna klocka i katedralen i Voronezj på webbplatsen http://www.russianbells.com/news/vera-35t/vera-35t.html. Denna sida handlar om gjutningen av en annan klocka som listas nästan längst upp på huvudlistan här.
  114. ↑ Eric Larsson, Gustavi domkyrkas klockor, s. 10.
  115. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Stiftskirche_Stuttgart#Glocken.
  116. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Fuldaer_Dom#Glocken.
  117. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/St.-Patrokli-Dom#Glocken.
  118. ↑ Översatt material från ungerska Wikipedia: http://hu.wikipedia.org/wiki/Esztergomi_bazilika#Harangok.
  119. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Marienkirche_%28L%C3%BCbeck%29#Das_Gel.C3.A4ut.
  120. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Mariahilfkirche_%28M%C3%BCnchen%29#Glocken.
  121. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Speciosa.
  122. ↑ Webbkällan www.gedaechtniskirche-berlin.de.
  123. ↑ Översatt material från polska Wikipedia: http://pl.wikipedia.org/wiki/Bazylika_Matki_Boskiej_Bolesnej_Kr%C3%B3lowej_Polski_w_Licheniu#Dzwony.
  124. ↑ 124,0 124,1 Eric Larsson, Gustavi domkyrkas klockor, s. 10-13.
  125. ↑ Ingvar Rohr, Göteborgs domkyrkoklockor, Bröderna Carlssons Boktryckeri, Varberg 1997, s. 9-10.
  126. ↑ Ingvar Rohr, Göteborgs domkyrkoklockor, Bröderna Carlssons Boktryckeri, Varberg 1997, s. 8-9.
  127. ↑ Översatt material från ungerska Wikipedia: http://hu.wikipedia.org/wiki/Esztergomi_bazilika#Harangok.
  128. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Stadtkirche_%28Wittenberg%29#Glocken.
  129. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Dom_zu_Minden#Glocken.
  130. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Stift_St._Florian#Glocken.
  131. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Dom_zu_Speyer#Vierungsturm.2C_Mittelturm_des_Westbaus_und_Glocken samt http://www.youtube.com/watch?v=wa30xa86xO0&feature=related.
  132. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Dom_zu_Eichst%C3%A4tt#Glocken.
  133. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Passauer_Dom#Das_Gel.C3.A4ut, samt webbkällorna: [17], http://www.pnp.de/lokales/dossier/onlinemap/artikel.php?cid=29-16795746&Ressort=asta&Map=dom&BNR=0&Titel=PNP-Serie:DerDomimHerzenderStadt
  134. ↑ Artikeln "Die Glocken der Erzabtei Sankt Ottilien" (på tyska).
  135. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Bamberger_Dom#Glocken.
  136. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Freisinger_Domglocken.
  137. ↑ Uppgifter i http://www.youtube.com/watch?v=2_N4nC-1DB0&feature=related, http://www.youtube.com/watch?v=VJoUVGs6UsI&NR=1, http://www.youtube.com/watch?v=GLx3Kt2zMDs&feature=related och http://de.wikipedia.org/wiki/Abtei_Muri-Gries.
  138. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/St._Benno_%28M%C3%BCnchen%29#Glocken.
  139. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Hauptkirche_St._Nikolai_%28Hamburg-Harvestehude%29.
  140. ↑ 140,0 140,1 140,2 140,3 Artikeln klocka i 1916 års upplaga av Nordisk Familjebok.
  141. ↑ En webbkälla om Storkyrkans klockor på www.explore.stockholm.se
  142. ↑ Översatt material från tyska Wikipedia: http://de.wikipedia.org/wiki/Santa_Maria_del_Fiore#Giottos_Glockenturm.
  143. ↑ Denna klocka rings som en kyrkklocka genom att klockan svängs.
  144. ↑ 144,0 144,1 Webbplatsen Kirkeklokker i Danmark (”Kyrkklockor i Danmark”) – index: K (inklusive Köpenhamn). På webbplatsen framgår också att andra stora klockor i Danmark också finns i bland annat några domkyrkor. Roskilde domkyrka har landets näst största domkyrkoklocka efter den i Vor Frue Kirke i Köpenhamn med en diameter på ~1,6 meter, en klocka med ungefär samma diameter finns också i en annan kyrka i Köpenhamn. I Århus domkyrka, Ålborgs domkyrka, Ribe domkyrka och Viborgs domkyrka finns storklockor som har en diameter över 1,4 meter.
  145. ↑ http://daserste.ndr.de/royalty/daenemark/2004/erste5670.html (under rubrik längst ner på sidan).
  146. ↑ Om klockspelet på webbplatsen för Oslo rådhus.
  147. ↑ Uppgifter om Norges största kyrkklocka på denna webbplats (i avsnittet ”Norge” ”Kulturdonasjoner”).
  148. ↑ Uppgifter på isländska webbplatsen http://kvi.annall.is/2003-03-24/15.43.07/ (se avsnittet ”Klukkutónar.”).
  149. ↑ 149,0 149,1 149,2 149,3 Uppgifter på denna del av Åbo domkyrkas webbplats (avsnittet ”Upp till tornet med metallring”). Uppgifter om att den största medeltida klockan i domkyrkan försvann vid Gustav Vasas klockskatt finns på denna webbplats. — Ljudexempel med Åbo domkyrkas tre domkyrkoklockor.
  150. ↑ 150,0 150,1 150,2 150,3 Avsnittet Kellot (”klockor”) på denna sida, en del av Tammerfors stads webbplats.
  151. ↑ 151,0 151,1 151,2 151,3 Eric Larsson, Gustavi domkyrkas klockor - En historisk återblick 1975, s. 11-12 och Ingvar Rohr, Göteborgs domkyrkoklockor, Bröderna Carlssons Boktryckeri, Varberg 1997, s. 8. Klockan göts om ur den gamla storklockans metall från 1815 och den nya klockan levererades 1912. Nästan genast upptäcktes fel i form av håligheter i godset, främst i klockans krona (kan minska klockans hållfasthet och klangstyrka och välljud). Dessa hade fyllts i med bly som också försämrar klangen. Det skapade en tvist mellan kyrkorådet och Bergholtz klockgjuteri. Den löstes slutligen 1918 med en uppgörelse som främst innebar att kyrkorådet kunde sälja metallen till Götaverken för 4 kr/kg. Klockan vägde 4800 kg så kyrkorådet kunde inhösta 19 200 kr i dåtidens penningvärde.
  152. ↑ 152,0 152,1 Uppgifter om Stora Kopparbergs kyrka och om klockorna där finns på adressen http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=100243&did=113045.

Några av webbkällorna

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_Europas_st%C3%B6rsta_klockor"
Personliga verktyg