Polska
Från Rilpedia
- Denna artikel handlar om språket polska. För dansen, se polska (dans).
Polska polski |
|
Talas i | Polen, Israel, Litauen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien, Ukraina, Vitryssland, samt bland annat i Tyskland och USA |
---|---|
Region | Centraleuropa |
Antal talare | 50 miljoner |
Klassificering | Indoeuropeiskt Polska |
Officiell status | |
Officiellt språk i | Polen, EU |
Språkmyndighet | - |
Språkkoder | |
ISO 639-1 | pl |
ISO 639-2 | pol |
ISO 639-3 | [1] |
SIL | PQL |
Polska är ett västslaviskt språk som talas av cirka 50 miljoner människor. Det är officiellt språk i Polen och talas förutom i Polen även av betydande minoriteter i Vitryssland, Litauen och Ukraina samt i flera andra länder såsom Tyskland och USA. Det skrivs med det polska alfabetet, ett modifierat latinskt alfabet med de extra skrivtecknen Ą ą Ć ć Ę ę Ł ł Ń ń Ó ó Ś ś Ź ź Ż ż. Bokstäverna Q, V och X används bara i lånord. Endast ett tiotal ord inleds med bokstaven H och de flesta H-ljud stavas CH. Det finns inga ord som inleds av Ą ą Ę ę Ń ń. Det polska språket har en invecklad grammatik och ortografi och räknas som ett av världens mest komplicerade språk.
Innehåll |
Språkhistoria
Påverkan från andra språk
I polska språket har i olika tider infogats utländska ord, ofta med modifiering. Tydligaste inverkan kommer från:
- Tyska, till exempel kartofle (potatis), urlop (semester)
- Tjeckiska
- Latin till exempel wademecum (vademecum)
- Italienska till exempel kolacja (kvällsmat - obs annan betydelse!), pomidor (tomat)
- Franska till exempel prestiż (prestige)
- Ryska
- Engelska, till exempel sweter ( ylletröja )
- Ukrainska, mest i de östra dialekterna.
Bland de grammatiska konstruktionerna kan man även hitta påverkan från de latinska språken.
Det är inte ovanligt med både fonetiska (ljudhärmande) lån och översättningslån.
- Telewizor (TV-apparat)
- Komputer
- Samochód (själv-gång = [auto|mo]bil)
- Szopen - numera en mindre vanlig, men förekommande, förpolskning av den polske tonsättaren Frédéric Chopin
- Szekspir - förpolskning av William Shakespeare
Dialekter
Under 1900-talet har en aktiv språkpolitik förts som ett led i en strävan att bygga upp en gemensam polsk identitet. Denna har medvetet missgynnat de olika polska dialekterna, i synnerhet inom skolväsende och i media, till fördel för "język literacki/kulturalny" (litteratur-/kulturspråk).
Man kan urskilja blanda andra dessa dialekter:
- Storstadsslang från till exempel Warszawa, Poznań, Lwów, Wilno.
Not: polska ortnamn används här istället för ukrainskt Lviv och litauiskt Vilnius då det rör sig om dialekter som talades av polsk befolkning när städerna var under polsk administration. Efter andra världskriget förflyttades befolkningen huvudsakligen till Polens västra delar som övertogs från Tyskland, exempelvis till städerna Wrocław, Zielona Góra och Szczecin. Dessa dialekter finner man således hellre hos den äldre befolkningen inom Polens gränser än i Lviv eller Vilnius. - Östra dialekterna, hos de polska folkgrupperna härstammande från nuvarande Ukraina, Vitryssland och Litauen
- Śląski-dialekten
- Wielkopolski-dialekten
- Małopolski-dialekten
- Mazowiecki-dialekten
Observera att kasjubiska är ett eget språk, och inte en polsk dialekt.
Grammatik
- Huvudartikel: Polsk grammatik
Uttal
Alla bokstäver uttalas, med undantag för rz, cz och sz som har egna ljud (se nedan).
Man betonar alltid den näst sista stavelsen i varje ord, även efter böjning.
- Szukam jakiejkolwiek wiadomości o siostrze. (jag söker efter vilken nyhet som helst om systern).
Polska språket är mycket rikt på sje-ljud, som ofta leder till svårigheter för studenter av polska. Observera att många ljud saknar svenska motsvarigheter och då blir de svenska analogierna i vissa fall grova förenklingar.
Bokstav | Uttal | Exempel på polskt ord |
---|---|---|
a | [a], som i svenska kamrat | Atak |
ą | [ɔ~], som i franskans chanson eller bon | Mąka |
b | [b] | Bałtyk |
c | [ʦ], som ts i tsar | Cały |
ć, ci | [ʨ], som ett mjukt tje-ljud med t-förslag, som i engelska chess. | Ćma, Ciebie |
d | [d] | Droga |
e | [ɛ], hårdare än svenska "e", snarare mot "ä" | Estetyka |
ę | [ɛ~], som i franskans fin | Największe |
f | [f] | Fałszywy |
g | [g] | Gaz |
h, ch | [x], som i svenska hand | Harcerz, Chwila |
i | [i] | Instalacja |
j | [j] | Jakość |
k | [k] | Kanapka |
l | [l] | Lampa |
ł | [w], som i engelska work | Ładna |
m | [m] | Magiczny |
n | [n] | Najwyższy |
ń, ni | [ɲ], som i ryska njet eller som i spanska mañana | Dzień, Nic |
o | [ɔ], som i svenska borta | Oko |
ó | [u], som i svenska oidentifierad | Bóg |
p | [p] | Polska |
r | [r] | Rysy |
s | [s] | Strona |
ś, si | [ɕ], ligger lägre ner i tonala frekvensen än ć och motsvarar tje-ljudet i svenska kyrka | Śliwka, Siekiera |
t | [t] | Turyści |
u | [u], som i svenska oidentifierad | Umarł |
w | [v], som i svenska vild | Warta |
y | [ɨ], hårt uttal | Mysz |
z | [z] | Znają |
ź, zi | [ʑ], tonande motsvarighet till ś, men inte nära ż | Źrebak, Zielony |
ż, rz | [ʐ], ljudande lågfrekvent, likheter med franska Jean (Notera: det finns ett litet fåtal undantag då rz uttalas som två ljud, r efterföljt av z, t.ex zamarznąć). Om rz efterföljer en konsonant som i przenosić kommer det att uttalas som sz. | Żyje, Rzeka |
ck | [ʦk], alltid c efterföljt av k, d.v.s kompositören Penderecki uttalas Pen-de-rec-ki och den svenske kriminologen Sarnecki uttalas Sar-nec-ki | Płock |
cz | [tʂ], något hårdare än ć, ungefär som rt i svart | Czarny |
dz | [dz], tonande motsvarighet till c | Dzwonić |
dź, dzi | [dʑ], tonande motsvarighet till ć / ci, uttalas som i engelska Jacket | Działa |
dż | [dʐ], tonande motsvarighet till cz | Dżdżownica |
sz | [ʂ], liknar tyska sch-ljud | Szeroka |
Konsonantkombinationer förekommer sparsamt och uttalas då som två distinkta fonem:
- Inny (=annan) uttalas in-ny
- Samoobrona (=självförsvar, sammansatt ord) uttalas som samo-obrona
- Anna (kvinnonamn) uttalas som An-na
Exempelfraser:
Polska W Szczebrzeszynie chrząszcz brzmi w trzcinie |
IPA [f ʃʧεbʒεʃɨɲε xʃɔ̃ʃʧ bʒmʲi f tʃtɕiɲε] |
Svensk översättning I staden Szczebrzeszyn ljuder en skalbagge i vassen |
Fler exempel:
- Przybieżeli do Betlejem pasterze (=julsång: herdarna skyndade till Betlehem)
- Trzeba się szczepić (=man måste vaccinera sig)
Vanliga polska fraser
Svensk fras | Polsk fras | IPA | Uttal | Noter |
---|---|---|---|---|
Polska språket | język polski, polszczyzna |
[ˈjɛ̃zɨk ˈpɔlskʲi] [pɔlˈʃʧɨzna] |
lyssna lyssna |
|
Hej och hejdå | cześć | [ˈʧɛɕʨ] | lyssna | Används både som hej och som hejdå |
Goddag, godmorgon | dzień dobry | [ˌʥɛɲ ˈdɔbrɨ] | lyssna | ordagrant god dag |
Adjö, på återseende | do widzenia | [dɔvʲiˈʣɛɲa] | lyssna | |
Godnatt | dobranoc | [dɔˈbranɔʦ] | lyssna | |
Var så god; var vänlig | proszę | [ˈprɔʃɛ] | lyssna | |
Var så god | proszę bardzo | [ˌprɔʃɛ ˈbarʣɔ] | lyssna | |
Det var så lite | nie ma za co | [ˌɲɛmaˈzaʦɔ] | lyssna | Som svar på tack så mycket / dziekuje bardzo |
Tack (så mycket) | dziękuję (bardzo) | [ʥɛŋˈkujɛ] (['barʣɔ]) | lyssna | |
Den/det här | m: ten f: ta n: to |
[tɛn] [ta] [tɔ] |
lyssna | |
Den/det andra | m: tamten f: tamta n: tamto |
[ˈtamtɛn] [ˈtamta] [ˈtamtɔ] |
lyssna | |
Hur mycket? | ile? | [ˈilɛ] | lyssna | |
Svenska språket | język szwedzki | |||
Engelska språket | język angielski | [ˈjɛ̃zɨk aŋʲˈgʲɛlskʲi] | ||
Ja | tak | [tak] | lyssna | |
Nej | nie | [ɲɛ] | lyssna | |
Jag förstår inte. | Nie rozumiem. | [ɲɛrɔˈzumʲɛm] | lyssna | |
Var finns badrummet? | Gdzie jest łazienka? | [ˌgʥɛ jɛst waˈʑɛŋka] | lyssna | |
Skål! och Prosit! | Na zdrowie! | [na ˈzdrɔvʲɛ] | lyssna | ordagrant: “för hälsan” |
Talar ni engelska? | Czy mówi Pan po angielsku? Czy mówi Pani po angielsku? Czy mówisz po angielsku? |
[ʧɨ ˈmuvʲi ˈpan pɔ aŋʲˈgʲɛlsku] [ʧɨ ˈmuvʲi ˈpaɲi pɔ aŋʲˈgʲɛlsku] [ʧɨ ˈmuvʲiʃ pɔ aŋʲˈgʲɛlsku] |
lyssna lyssna lyssna |
Pan — herr; Pani — fru; |
Vad är det här? | Co to jest? | [ˈʦɔ tɔ jɛst] | lyssna | |
Välkommen till Polen! | Witamy w Polsce | [vʲiˈtamɨ ˈfpɔlsʦɛ] | lyssna | |
Jag älskar dig | Kocham cię | [ˈkɔxam ʨɛ] | lyssna |
Externa länkar
|