Wrocław
Från Rilpedia
Wrocław | |
---|---|
Flagga | Stadsvapen |
Kortfakta om Wrocław | |
Delstat: | Wrocław |
Yta: | 293 km² |
Folkmängd: | 689 280 (2007) |
Folktäthet: | 2354 inv/km² (2007) |
Topografi: | 111 m. |
Geografiskt läge: | N 17°02' E {{{2}}} |
Registreringsskyltsbokstav: | B |
Postnummer: | 50-041 - 54-612 |
Riktnummer: | (+48) 71 |
Politik | |
Nuvarande borgmästare: | Rafał Dutkiewicz |
Webbsida: | www.wroclaw.pl |
Wrocław (uttalas ['vrɔʦwaf]; tyska: Breslau) är en stad i västra Polen. Den ligger vid floden Oder (polskt namn: Odra). Staden är ett industri-, utbildnings- och kulturcentrum och har 689 280 invånare (2007). Kommunen har en areal på 292,9 km². Staden är huvudort i provinsen Dolny Śląsk (Nedre Schlesien).
Innehåll |
Kultur
- Wrocław-Operan, Opera Dolnośląska, finns i teaterbyggnaden som uppfördes av Carl Ferdinand Langhans
- Witold Lutosławski-Filharmonin
- Panorama Racławicka, 15 x 114 m målning av Wojciech Kossak (1857-1942) föreställande slaget vid Racławice (4 april 1794) mellan polska upprorsmän under Tadeusz Kościuszko och ryska armén.
- flera teatrar (ca 26)
- flera museer (ca 21), bl.a. Nationalmuseet med äldre och modern konst.
- flera gallerier
En återkommande musikfestival är Wratislavia Cantans[1] som från att ha varit en festival med tonvikt på oratorier, kantater och äldre musik har fått en större bredd inom konstmusiken.
Sevärdheter
- Rådhuset från 1300-1500-talet med astronomiskt ur från 1569
- Rådhustorget och Salttorget
- Biskopsö (Tumska ö) med Johannes-katedralen och flera andra kyrkor
- I city är det alltid nära till en kyrka, och flera av dem har fantastisk arkitektur
- Universitetsbyggnaden och Leopold-aulan
- Järnvägsstation i nygotisk stil (av W. Grapow 1855-57)
- Vallgraven med parken som omsluter stadskärnan (Wrocław är en grön stad med 25m² grön areal per invånare).
- Park Szczytnicki och den där belägna japanska trädgården (öppen från april till oktober)
- Utställnings- och evenemangshall - Hala Ludowa (Jahrhunderthalle) från 1913.
- Det finns 12 öar och 112 broar, samt 5 floder (Oder/Odra, Oława, Ślęza, Bystrzyca och Widawa)
Näringsliv
- Arbetande 139 100 (varav 123 500 privatanställda)
- Registrerade arbetslösa 33 900 (3000 akademiker, 10 000 gymnasial nivå)
Utländska investeringar tog fart i och med Polens inträde i EU och outsourcing-/offshore-trenden.
- Volvo har fabrik i Wroclaw sedan 1995
- WABCO
- 3M (majoritetsägare i Viscoplast)
- APSYS
- Whirlpool (Polar)
- Fagor (ägare i Wrozamet)
- ABB
- Maco Pharma
- Siemens
- Capgemini
- Hewlett-Packard
- Cadbury
- IKEA
- Makro Cash & Carry
- Castorama
- CARGILL
- Generall Bottlers
- Decathlon
- Mölnlycke
- Cussons (Polena)
- DeLaval
Berömda personer härstammande från Breslau/Wrocław
- Dietrich Bonhoeffer, tysk teolog
- Christoph Eschenbach, tysk dirigent
- Antoni Grabowski, polsk esperantopionjär
- Gustav Kirchhoff, tysk fysiker
- Otto Klemperer, tysk dirigent
- Ferdinand Lassalle, tyska socialdemokratins fader
- Rosa Luxemburg, tysk marxist, politisk teoretiker och socialistisk filosof
- Rudolf Meidner, svensk ekonom
- Heinrich Müller-Breslau, tysk ingenjör, professor
- Manfred von Richthofen, flygarässet Röde baronen
- Angelus Silesius, tysk religiös mystiker och författare
- Jan Tomaszewski, polsk fotbollsmålvakt
- Albrecht Friedrich Weber, tysk orientalist
- Karl Ludwig von Zanth, tysk arkitekt
- Arnold Oskar Meyer, tysk historiker, professor
Nobelprisvinnare
- 1902 Theodor Mommsen, litteratur (tyska kejsartiden)
- 1905 Philipp Lenard, fysik (tyska kejsartiden)
- 1907 Eduard Buchner, kemi (tyska kejsartiden)
- 1908 Paul Ehrlich, medicin (tyska kejsartiden)
- 1912 Gerhart Hauptmann, litteratur (tyska kejsartiden)
- 1918 Fritz Haber, kemi (tyska weimartiden)
- 1931 Friedrich Bergius, kemi (tyska weimartiden)
- 1943 Otto Stern, fysik (tyska "tredje riket")
- 1954 Max Born, fysik
- 1994 Reinhard Selten, ekonomi
Historia
Staden Breslau var före andra världskrigets slut huvudstad i den till Preussen hörande delstaten Niederschlesien i Tyskland. Staden tillhörde tidigare det Habsburgska Österrike 1526-1742, dessförinnan var Breslau i Böhmens ägo 1327-1526 och innan dess tillhörde staden de sachsiska hertigarna 1163-1327. Stadens historia innan dess är tämligen okänd, men nämns som biskopssäte redan kring år 1000. Dagens polska befolkning ditkommenderades av röda armén 1945-46 till stor del från den tidigare polska staden Lwow (österrisk-ungerska Lemberg före 1918), nuvarande Lviv i västra Ukraina. Något polskt styre eller annat betydande inflytande över staden före 1946 har ej funnits i historskt nedtecknad tid. (Om än staden hette Wrocław på polska redan på 1300-talet.) Staden omfattades inte heller av Wilsondoktrinen efter första världskriget, vilken var en del av anledningen till att polsktalande territorier inom det gamla Kejsardömet Tyskland(1871-1918), Österrike-Ungern samt Ryssland avträddes 1919-1920 för att bilda den då återuppståndna polska nationen. Staden har universitet sedan 1702 då kejsar Leopold I:s Jesuitkollegium grundades, och efter 1811 som sekulärt universitet. Fick 1910 teknisk högskola och 1929 blev Breslau ärkebiskopssäte
(källor frånsett en del tidigare text - NE2000, NordiskFamiljebok 30talsuppl. diverse böcker om Fransk-Tyska kriget, samt båda världskrigen, E.Zola: "Sammanbrottet", m.fl)
Under polska tiden, efter 1945-46 är Wrocław fortfarande ärkebiskopssäte.
En mycket intressant studie av stadens historiska, politiska och demografiska utveckling från medeltiden till nutid presenterades av Norman Davies i Microcosm: A Portrait of a Central European City.
förhistoria
De äldsta spåren av bosättningar dateras till för 300 000 år sedan (arkeologiska utgrävningar 1996 i förorten Krzyki). Då stadens läge är vid två uråldriga handelsvägar mellan Västeuropa och Svarta havet respektive mellan Östersjön och Donaudeltat, var det naturligt att den dussin öar med färje- och fiskeläge utvecklades så småningom till en ö-stad. Redan vid 1500 f.Kr. var dessa handelsvägar väletablerade för salt- och bärnstenshandel. Under det första årtusendet e.Kr. pågick en form av folkvandring och slaviska, germanska stammar dominerade området.
Krigsslutet och Polska tiden
Vid andra världskrigets slutskede, blev staden utsedd som Festung (fästning) och skulle stå emot Röda Arméns offensiv och köpa tid för försvaret av centrala Tyskland. Det resulterade i att staden med sina 200 000 invånare (som fanns kvar, merparten hade hunnit fly undan röda arméns framfart vintern 1945) blev inringad i mitten av februari 1945. Den slutgiltiga kapitulationen skedde 6 maj 1945. Efter kapitulationen och efter Röda Arméns grova plundring och nerbränning var staden förstörd till 70%.
De flesta kvarvarande tyskarna deporterades från och med 6 juli 1945, samtidigt som stort antal krigsflyktingar var i rörelse - sudettyskar flyende från Böhmen, polacker återvändande från arbetsläger i Tyskland. NKVD deporterade ca 30 000 personer av polsk härkomst från Schlesien till Gulag för att 1946-1947, frakta de få överlevande till Frankfurt an der Oder och med falska dokument låta dem återvända från fångenskap i Tyskland. Efter Potsdamkonferensen blev Wrocław och Dolny Śląsk anslutet till Polen. Under tiden fram till 1947 pågick förflyttning av polacker från östpolen som annekterades av Sovjetunionen. Många invånare från de polska kulturstäderna Lwów och Wilno/Vilnius kom att bosätta sig i Wrocław.
Direkt efter kriget kunde den sargade industrin endast anställa 30 000 arbetare. Under sexårsplanen 1950-56 fokuserade man på att rekonstruera industrin och skapade i Wrocław ett av Polens industriella centra för lättare industri. Under 1950- och i början på 1960-talet var bombade husruiner i citykärnan fortfarande en vanlig syn. Under 1960/70-talet var tillverknings- och metallindustrin den största arbetsgivaren (29%), följd av livsmedel- och byggmaterialindustrierna.
Efter år av stagnation och politisk oro föll kommunismen 1989 och den införda marknadsekonomin gick hårt åt mot många olönsamma och omoderna företag i staden, med nedläggning eller uppsägningar som följd. Inför och i samband med Polens inträde i EU gjordes stora utländska investeringar och uppköp i regionen för att tillvarata den billiga arbetskraften.
Befolningsmängden:
- 1910: 528 000
- 1940: 615 000
krig och nationsbyte
- 1946: 171 000
- 1950: 304 000
- 1958: 355 000
- 1966: 481 000
- 2003: 638 000
- 2007: 689 280
Kommunikationer
Järnvägar
Wrocławs järnvägsstation är en viktig järnvägsknut i Polen. Från denna station avgår tåg till stora delar av Polen och även Tyskland. Det går regelbundet tåg från Berlin till Kraków som går via Wrocław. Det går också flera tåg till till exempel Poznań och Warszawa.
Vägar
Vägstandarden i Wrocław är i relativt gott skick. Den viktiga motorvägen mellan Berlin och Kraków går förbi Wrocław. Just avsnittet från Berlin till Wrocław är byggd redan under 1930-talet som en del i det då tänkta tyska motorvägssystemet. Motorvägen blev sedan polsk då området övergick till Polen. Under senare år har stora renoveringsarbeten pågått på denna motorväg som i praktiken fungerar som en polsk länk till det tyska motorvägsnätet.
Översvämningarna
Staden har drabbats av flera stora översvämningar då Odra / Oder svämmat över: 1179, 1454, 1464, 1501, 1515, 1595, 1729, 1736, 1785, 1804, 1813, 1829, 1834, 1854, 1903 och 1997. Vid översvämningen 1997 var de lägre belägna delarna av stadskärnan under vatten.
Källor och litteratur
- Norman Davies, Roger Moorhouse Microcosm. Portrait of a Central European City, Random House 2002, ISBN 0-224-06243-3
- Wanda Roszkowska A Guide to Wrocław Sport i Turystyka, Warszawa 1970
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Wrocław
- Officiell sida (polska/engelska/tyska/franska)
- Breslau (tyska)
- Wratislavia Cantas - årlig musikfestival för konstmusik (september/oktober)