Max Born (fysiker)
Från Rilpedia
Max Born, född i Breslau (nuvarande Wrocław) 11 december 1882, död 5 januari 1970 i Göttingen, Tyskland[1], var en tysk matematiker och fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1954.[2] Han var en av 11 som skrev på Russell-Einsteinmanifestet.
Innehåll |
Utbildning
Han föddes i vad som då var Breslau i Tyskland (numera Wrocław i Polen) som son till professor Gustav Born, anatom och embryolog, och hans fru Margarete (född Kauffmann), som kom från en schlesisk textilfabrikörfamilj. Han studerade vid König Wilhelm Gymnasium i Breslau, men visade inte upp någon större studiebegåvning.[1]
Han läste sedan vid universiteten i Breslau, där han bland annat studerade matriskalkyl, samt vid universiteten i Heidelberg, Zürich, Göttingen och för en kortare tid i Cambridge.[2]
Akademisk karriär
Han kom tillbaka till Breslau 1908, där han bland annat studerade relativitetsteorin. 1909 fick han en tjänst som oavlönad privatdozent vid Göttingenuniversitetet.[2]
Hans mest betydande arbete utfördes vid Göttingenuniversitetet, där han hade en professur i fysik mellan 1921 och 1933.[2] Han forskade bland annat i kvantmekanik (en term som uppfanns av Born) tillsammans med Werner Heisenberg och Wolfgang Pauli, som var en av Borns studenter. I samband med forskningen i kvantmekanik tog Born bland annat fram en statistisk tolkning av Schrödingers vågfunktion[1], för vilket han fick Nobelpriset i fysik 1954.[3]
Han tvingades att lämna Tyskland på grund av sin judiska börd 1933, och tillbringade tre år vid Cambridgeuniversitetet och ett halvår vid Indian Institute of Science i Bangalore. Därefter (1936) och till sin pensionering 1953 var han professor vid Edingburghuniversitetet.[2]
Privatliv
1913 gifte han sig med Hedwig Ehrenberg i Göttingen. De fick en son och två döttrar.[1]
Efter pensioneringen återvände han till Tyskland och bosatte sig i Bad Pyrmont nära Göttingen.[1]
Utmärkelser
Max Born erhöll många utmärkelser för sitt arbete. Bland annat var han medlem i vetenskapsakademierna i Berlin, Bangalore, Boston, Bucharest, Dublin, Edinburgh, Göttingen, Kungliga Vetenskapsakademien, där han blev ledamot 1952, Köpenhamn, Lima, Moskva, Royal Society, där han blev ledamot 1939 samt Washington.[2] [1]
Publicerade böcker
- The Restless Universe - en populariserad beskrivning för studenter
- Einstein's Theory of Relativity 1924.
- Dynamics of Crystal Lattices (med Huang Kun)
- Optik
- Moderne Physik
- Atomic Physics
- Mechanics of the Atom, Frederic Ungar Publ. Co., 1960
- Principles of Optics (med Emil Wolf)
- Natural Philosophy of Cause and Chance
- Zur Quantummechanik
- Natural Philosophy of Cause and Chance, Born löser Kants pussel Ding an Sich, saken i sig själv.
Litteratur
- Max Born, Hedwig Born, Albert Einstein. The Born-Einstein Letters.
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 J J O'Connor och E F Robertson (oktober 2003). ”Max Born” (på en). University of St Andrews. http://turnbull.mcs.st-and.ac.uk/~history/Biographies/Born.html. Läst 2009-05-20.
- ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 ”Max Born – Biografi” (på en). Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1954/born-bio.html. Läst 2009-05-20.
- ↑ ”Nobelpriset i fysik 1954” (på en). Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1954/index.html. Läst 2009-05-20.