Szeged

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Szeged
Vapen Karta
Szegeds läge
Basisdaten
Land Ungern
Provins Csongrád
Area 280,84 km²
Invånare 163 173 (jan 2003)
Befolkningstäthet 582,9 invånare per km²
Postnummer 6700–6791
Riktnummer 62
Politik
Borgmästare Dr. László Botka
Szeged och floden Tisza

Szeged (polska: Segedyn, rumänska: Seghedin, slovakiska: Segedín) är den fjärde största staden i Ungern, belägen vid mynningen av floden Maros på båda sidor av floden Tisza. Staden är huvudstad i regionen Dél-Alföld och i provinsen Csongrád. År 2003 hade staden 175 301 invånare och en area på 280,84 km².

Innehåll

Geografi

Szeged ligger nära sydgränsen i Ungern, söder om mynningen av floden Maros, på bägge sidorna av floden Tisza. Invånarantalet är 175 301 invånare år 2003. Då Szeged har många soltimmar per år kallas staden ofta Solskensstaden (ett namn den delar med Debrecen).

Demografi

Vid folkräkningen år 2001 var det 163 699 människor som bodde i staden; 93,5% ungrare, 0,7% romer, 0,5% tyskar, 0,2% serber, 0,2% rumäner, 0,1% kroater, 0,1% slovaker och 5,9% andra. Befolkningstäteten är 582,9 invånare per kvadratkilometer. Det finns 70 787 hushåll med ett genomsnitt på 252,05km².

Historia

Szeged och området runt omkring har varit bebott sedan lång tid tillbaka. Ptolemaios nämner det äldsta namnet på staden: Partiscum. Ortnamnets etymologi: "szeg" (vik). Omgivningarna var Tisza flodens översvämmningsområde, mest våtmark med några större holmar som staden byggdes på. De små vikarna var rika på fisk. Namnen på Szegeds stadsdelar bär minnet av den tiden: Alsóváros (Nedre staden) och Felsöváros Övre staden)var den södra respektive norra holmen. Mittholmen kom att kallas för Palánk efter det staketet som delvis byggdes över borgens murar. Alla dessa namn finns kvar. Vattnet mellan holmarna där staden växte under århundraden blev med tiden sunkig på grund av landshöjningen. Efter den stora översvämningen (se nedan) byggdes holmarna ihop. Våtmarkerna dränerades och fylldes ut med schacktmassor - meningen var att höja staden så långt över flodens vattennivå att den aldrig mer skulle skadas av de årliga översvämmningarna. Floden reglerades, permanenta skyddsvallar byggdes och därmed fick staden sitt nyvarande utseende.

Under den mongolska invasionen blev staden ödelagd, och invånarna flydde till områden i närheten, men de kom tillbaka för att återuppbygga staden. Under 1300-talet, under styret av Luis I. av Ungern, blev Szeged den viktigaste staden i södra Ungern. Dess strategiska betydelse växte när turkiska krigsstyrkor närmade sig Ungern. Kung Sigismund av Luxemburg lät bygga en mur runt staden. Szeged fick statusen av fri kungastad år 1498.

De turkiska styrkor plundrade Szeged 28 september 1526. Den ockuperades dock först senare, 1543, och omvandlades till ett förvaltningscentrum för det osmanska riket. Staden blev friad från turkarna den 23 oktober 1686, och fick tillbaka sin fria kungastad-status år 1715. År 1719 fick Szeged sitt stadsvapen, som fortfarande används. De kommande åren växte och utvecklades Szeged. Piaristmunkarna som bosatte sig här år 1719, startade en grammatiksskola år 1721. Men dessa år är inte bar ihågkomna för framgång och glädje; mellan 1728 och 1744 pågick häxjakt i staden.

Borgarna i Szeged spelade en viktig roll under revolutionen och frihetskrigen år 1848-49. Lajos Kossuth höll ett av sina mest berömda tal här. Den revolutionära regeringen under juli 1849 had sitt sista säte i Szeged. Habsburghärskarna straffade de städer som var "frihetsnästen" hårt, så även Szeged. Men när järnvägen nådde hit 1854 och statusen som fri kungastad år 1860 återställdes, satte utvecklingen igång. Mark Pick-butiken - förgångaren till dagens världsberömda Pick salamifabrik öppnades år 1869.

Idag har innerstaden Szeged en typisk europeisk stadsstruktur med ringvägar, boulvarer och avenyer som Paris. Detta beror huvudsakligen på grund av den stora översvämningen år 1879, som närmast jämnade hela staden med jorden (bara 265 av 5 723 hus stod kvar och 165 dödades i katastrofen). Kejsare Franz Joseph besökte staden och lovade att "Szeged ska bli vackrare än den var". Han höll också löftet. Inom loppet av de närmaste åren reste sig en ny, modernare stad över ruinerna med typiska sekelskiftpalats och breda gator.

Efter första världskriget förlorade Ungern sina södra territorier till Rumänien, så Szeged blev en gränsstad samtidigt som den tappade sin betydelse för ett tag. Byggandet av den underbara och mäktiga domkyrkan i neoroman stil som avbröts under världskriget återupptogs och dom kyrkan färdigställdes. Under mellankrigstiden flyttades Universitetet i Kolozsvár (nu Cluj-Napoca, Rumänien) till Szeged år 1921. År 1932 tog staden över rollen som det episkopala sätet från Temesvár (nu Timisoara, Rumänien). I samband med detta stärktes stadens roll som ett viktigt centrum för teologin med prästseminarium bland annat.

Szeged led mycket under andra världskriget. 6 000 invånare dödades, judarna i skickades till ghetton och därifrån till dödsläger. Befrielsen kom i form av sovjetiska armén 1944 och betydde även att staden därefter var ockuperad av Röda Armén. Under kommunisttiden blev Szeged centrum för textil- och livsmedelsindurstri. Utbildningsväsendet byggdes ut: två universitet (det medicinska och det vetenskapliga), flera högskolor och massor av gymnasier samt yrkesskolor började eller fortsatte att verka. År 1965 hittades olja- och gasfyndigheter i närheten (Tápé). Idag täcker dessa fyndigheter en stor del landets olje- och gasbehov. Under gaskrisen vintern 2008-2009 räkte gasreserverna även till nödhjälp till Jugoslavien som drabbades hårt av att gasleveranserna från Ryssland stängdes av.

År 1962 blev staden länsresidens Csongrád. Staden byggdes ut på samma sätt som överallt annanstans i världen: miljonsområden byggdes över tidigare småhusområden och flera närliggande orter inkluderades nu i staden.

Idag är Szeged en viktig universitetsstad, kulturellt centrum och ett populärt turistresmål.

Den välkända Sommarteatern Szeged Fesztivál vars första premiär inföll år 1931) är en av de viktigaste återkommande sommarevenemangen. Sommarteaterns upphovsman och främste kämpe var Hont Ferenc. På det enorma torget framför Domkyrkan byggs varje år en läktare för flera tusen åskådare upp och på scenen framför domkyrkans huvudingång framförs operor, musikaler, teaterpjäser och konserter. Här hålls även den spektakulära avslutningen av den Internationella Folkdansfestivalen som också den har en lång tradition.

Utbildning

Szegeds universitet

Szeged har 62 dagis, 32 barn- och ungdomsskolor, 18 vidaregående skolor och ett universitet. Det sistnämnda, universitetet, etablerades vid en sammanslagning av flera högre utbildningsinstitutioner. De två mest framstående gymnasierna (Ságvári Endre Gyakorló Gimnázium och Radnóti Miklós Gimnázium) är bland de femton bästa i landet. Szeged är centrum för högre utbildning i södra Ungern och har skaffat sig goda rykten på detta området. Tusentals studenter studerar här, och av de är många utländska från hela världen. Centret för biologisk research vid den ungerska forskningsakademien, som blev byggt bland annat med hjälp av UNESCO-donationer, har varit en viktig källa för avancerad research. Byggnaden har varit platsen för många kända konferenser och kommer fortsätta göra bidrag för forskningsvärlden. Universitetet i Szeged blev rankat som det bästa universitetet i landet vid Academic Ranking of World Universities år 2005.

Ekonomi

Szeged är ett av Ungerns matindustricentrum. Szeged paprikan och Picksalamin är världskänd.

Personligheter

Vänorter

Se även

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från bokmålsnorska Wikipedia


Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Szeged"
Personliga verktyg