Från Rilpedia

Sigismund (född 14 eller 15 februari 1368, död 9 december 1437), av huset Luxemburg, var kurfurste av Brandenburg 1378-88 och 1411-15, kung av Ungern från 1387, romersk kung från 1411, kung av Böhmen från 1419, kung av Lombardiet från 1431 samt tysk-romersk kejsare från 1410 till sin död.

Sigismund var son till unionskungen Erik av Pommerns faster, de två var alltså kusiner. Efter kriget mellan Holstein och Danmark fick Sigismund döma i frågan om hertigdömet Slesvigs status. Sigismund dom föll under kyrkomötet i Konstanz 1415 och var att grevarna av Holstein saknade rätt till Slesvig eftersom de i egenskap av länsherrar satt sig upp mot sin konung. Efter ytterligare flera års krig fick Sigismund åter fälla domslut i juni 1424. Åter förklarades grevarna av Holstein sakna all rätt till Slesvig. I sin tacksamhet över domslutet vallfärdade kung Erik till Den heliga gravens kyrka i Jerusalem.

Se även

Företrädare: Karl IV

Tysk-romersk kejsare 1433–1437

Efterträdare: Fredrik III