Åland

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Åländsk)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Åland (olika betydelser).

Åland
Ålands flagga Ålands landskapsvapen
(Flagga) (Landskapsvapen)
Landskapssång: Ålänningens sång
Ålands läge
Huvudstad Mariehamn
60°7′ N, 19°54′ E
Största stad Mariehamn
Officiellt språk Svenska
Styrelseskick

Statschef
Regeringschef
Landshövding
Autonom del av Republiken Finland
President Tarja Halonen
Lantråd Viveka Eriksson

Peter Lindbäck

Självstyrelse
 • Deklarerad
 • Erkänd

1920
1921
Yta
 • Totalt
 • Vatten

13 517 km² (-)
89%
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

27 096 (-)
17,5 inv/km² (-)
BNP (PPP)
 • Totalt 2006
 • Per capita

- (-)
35000€
Valuta Euro (€ EUR)
Tidszon UTC +2
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

Orrdalsklint
132 m ö.h.
Långsjön
km²
Nationaldag 9 juni
Landskod AX
Landsnummer +358 (0)18
Åland
Ahvenanmaa
125px
Landskap FI200
Län [[Landskapet Åland / Ålands län]]
Historiska landskap Åland
Stift
 - Finskt
 - Svenskt

-
Borgå stift
Yta 6 784 km²
Folkmängd
 - Totalt (2007-12-31)
 - Täthet

27 096
17,5/km²
Språk
 - Finska
 - Svenska
 - Övriga

5,0 %
92,0 %
2,9 %
Högsta punkt Orrdalsklint
Största sjö Långsjön, Finström
Landskapsfågel Havsörn
Landskapsfisk Gädda
Landskapsblomma Gullviva
Landskapsdjur Kronhjort
Landskapssten Kalksten
Landskapsträd -
Landskapssång Ålänningens sång
Karta som visar läget för landskapet Åland
Karta som visar läget för landskapet Åland

Åland (finska Ahvenanmaa) är en ögrupp i gränsen mellan egentliga Östersjön och Bottenhavet mellan det finländska fastlandet och Sverige. Åland är ett självstyrt landskap i Finland som är enspråkigt svenskt och kännetecknat av svensk kultur. Befolkningen uppgår till 27 096 invånare, varav 10 865 bor i huvudorten Mariehamn (alltså cirka 40%). Den totala landarealen är 1 527 kvadratkilometer uppdelat på 6 757 öar, där Fasta Åland är huvudö med en area av 1 010 kvadratkilometer.

Ålands unika politiska status gör att landskapet har rätt att stifta egna lagar och fatta politiska beslut inom begränsade områden. Inom dessa områden utövas den lagstiftande och exekutiva makten av Ålands lagting och Ålands landskapsregering.[1] Området är dessutom en neutraliserad, demilitariserad zon och Ålands status skyddas av internationella garantier. Finland har dock suveränitet över området.[2]

Freden i Fredrikshamn i september 1809 innebar att Sverige överlät Finland till Ryssland samt därtill en del av landskapet Västerbotten och hela Åland som därmed kom att tillhöra storfurstendömet Finland. Efter Finlands självständighet strävade ålänningarna efter återförening med Sverige. Den så kallade Ålandsfrågan, det vill säga konflikten om Ålands tillhörighet till Sverige eller Finland, var en av de få frågor som behandlades och löstes av Nationernas Förbund under mellankrigstiden.

Att Åland är en av de relativt få demilitariserade zoner i världen är orsak till att det sedan 1992 är hemort för Ålands fredsinstitut.[3]

Innehåll

Geografi

Åland består av över 6 757 öar. Den största ön är Fasta Åland, med en yta av 1 010 km2. Den totala landarean är 1 527 km2, och vattenarean 11 990 km2. Vattenarean har utökats på grund av förändrad territorialvattengräns.

Väster om Åland ligger Ålands hav, ett öppet vatten mellan Roslagen och Åland på gränsen mellan Bottenhavet och norra Östersjön. Åland har en obetydlig landgräns mot Uppland i Sverige på ön med fyren Märket. Österut gränsar Ålands skärgård till Åbolands skärgård. Den sydostligaste delen av Ålands skärgård utgörs av Kökar, Ålands västligaste av Eckerö cirka 50 km öst om svenska Roslagen och Väddö.

Klimat

Mätningar sker vid Ålands Försöksstation i Jomala.

  • Årsmedeltemperatur, medeltal 1972-2000: 5,8 ºC
  • Årsnederbörd, medeltal 1972-2000: 631 mm.
  • Dagar med snötäcke, medeltal 1987-2003: 57.

Etymologi

Namnet Åland är, enligt en teori, en förkortad form av den äldre formen Ahvaland som kommer av det urnordiska ordet ahva - vatten, som är besläktat med latinets aqua och sanskrits apas. På finska associerades Ahvaland till det finska ordet för abborre, ahven, vilket ledde till att formen Ahvenanmaa skapades, vilken används än idag på finska.[4]

Historia

Se även huvudartikel: Ålands historia, Ålands sjöfartshistoria och Ålands politiska historia

Under förhistorisk tid koloniserades Åland först av människor som tillhörde den kamkeramiska kulturen, och således kom från det förhistoriska Finland omkring 4000 f.Kr. Från en senare tid, omkring 1500 f.Kr, finns bosättning med samband västerut. [5][6] Influenserna västerifrån blir sedan starkare, vilket syns av gravskickets förändring, då kristendomen slog igenom på 1000-talet och de äldsta stenkyrkorna byggdes på 1200-talet.

Ålands välstånd under medeltiden byggde på den handelsled som gick från Roslagen, över Ålands hav, genom Åland och vidare till Egentliga Finland. Genom bygget av fästningen Kastelholm under 1300-talet fick också Åland en viss militär betydelse.

Genom bondeseglationen på 1800-talet, började bönderna konstruera egna skepp och bedriva handel med omvärlden. Det är inte många områden som haft så många skepp i sin ägo under en och samma tid. Varje socken hade kring 40 egna skepp, med skeppare och sjömän. Detta lade grunden för Ålands framgång inom djuphavsseglingen på de stora haven. Efter ångbåtens intåg blev segelskeppen mycket billiga. Flera stora rederier, och bland dem Gustaf Eriksons, hade bland de största segelflottorna i världen kring början av 1900-talet. Man seglade till Australien, Amerika och Storbritannien. Härifrån har Åland fått sin långa erfarenhet av sjöfart och entreprenörskap. Som ett minnesmärke över denna tid finns den fyrmastade stålbarken Pommern i Mariehamn och sjöfartsmuseet i anslutning till det.

Åland är alltså svenskspråkigt och avståndet mellan Åland och svenska fastlandet är mindre än till det finländska, men landet kom ändå, genom en serie historiska händelser, att tillhöra Finland. Redan på medeltiden fördes Åland till Åbo stift, och på 1600-talet till Åbo och Björneborgs län. I freden i Fredrikshamn 1809 föreslog svenskarna att Åland skulle kvarstå i svenska riket, men Ryssland drev igenom sitt motsatta förslag, med hänvisning till ovanstående faktum, men givetvis främst av militära skäl.

Vid överlåtandet misslyckades Sverige med att erhålla garantier om att Åland inte skulle militariseras, vilket också bekymrade Storbritannien som såg Rysslands militära närvaro på öarna som ett hot mot deras intressen i regionen. Det var orsaken till att Åland anfölls under Krimkriget. Bomarsunds fästning intogs av brittiska och franska trupper 1854. Som resultat tvingades Ryssland demilitarisera Åland efter fredsförhandlingarna 1856, vilket blev grunden till Ålands nuvarande demilitariserade, neutrala status.[7]

Under finska inbördeskriget 1918 landsteg svenska trupper på Åland i en intervention mellan ryska trupper som fanns stationerade på öarna och de vita och röda styrkor som anlände över isen från Finland. Inom några veckor hade dock tyska trupper ockuperat öarna på begäran från den vita regeringen.

Åland blev en del av Finland när Finland utropade sin självständighet 1917. Samtidigt hade en svensk nationalism växt fram på Åland, som svar på den växande finska nationalismen på fastlandet. Från 1917 började befolkningen på Åland att eftersträva en återförening med Sverige, bland annat undertecknade 96.2% av Ålands vuxna befolkning en petition om utträde ur Finland (en siffra som senare har ifrågasatts). Finland erbjöd öarna en autonom status inom republiken som alternativ till en total införlivning, ett erbjudande som den åländska befolkningen förkastade. Ärendet fördes till Nationernas förbund som 1921 beslöt att Åland skulle förbli en del av Finland som en autonom region. Finland blev tvunget att garantera befolkningen rätten till det svenska språket, sin inhemska kultur och sina traditioner. Ett internationellt avtal deklarerade samtidigt Åland som en neutral och demilitariserad zon.

Det främsta argumentet för beslutet var Finlands tvåspråkighet: I grundlagen är språken finska och svenska likställda och likvärdiga. I och med det ansågs ålänningarnas rätt tillfredsställd och de utgjorde dessutom en garanti för fortsatt bevarande av svenskan i Finland. En sorg över beslutet levde kvar under första halvan av 1900-talet. Numera har alla tankar på återförening med Sverige övergivits, då de ersatts av en lokalpatriotisk stolthet och insikt om självstyrelsens fördelar. [8]

Vissa anser dock att svenskans ställning i landskapet försvagats under senare år[9], genom det finska språkets ökande betydelse inom näringslivet och myndighetskontakterna österut, samtidigt som relationerna med Finland försämrats, ett tydligt exempel är den så kallade "spelkonflikten" [10]. En liten men växande andel av ålänningarna anser att Åland i stället bör bli självständigt, och vid lagtingsvalet 2003 intog ett nytt självständighetsparti, Ålands Framtid, 2 av de 30 lagtingsplatserna. Enligt en opinionsundersökning anser dock en majoritet, ca 70%, av ålänningarna att Åland bör fortsätta att stå under finländskt styre med nuvarande status. [9]

Politik

Huvudartikel: Ålands politik
Denna artikel är en del av serien
Ålands politik
Ålands landskapsvapen


Finlands politik · Europeiska unionen

Åland är ett självstyrt landskap inom Finland. Åland har ett eget parlament, Ålands lagting och en egen regering, Ålands landskapsregering. Lagtinget har lagstiftningsbehörighet inom många områden medan finsk lag gäller inom andra[11]. Självstyrelsen regleras av Självstyrelselagen som ger ålänningarna rätt att styra över sina egna angelägenheter, så långt det är möjligt med hänsyn till "rikets inre och yttre säkerhet". Till exempel kan Åland fatta egna beslut om polisväsendet, posten, kommunal beskattning, skolor, hälso- och sjukvård och radio- och tv-sändningar, medan Finlands lag gäller för till exempel tullar, gränsbevakning, myntväsen och på områden som allmän straffrätt, arbetsrätt, civilrätt. Ålands landshövding leder länsstyrelsen på Åland och representerar Finska staten på Åland.

I kyrkligt avseende räknas Åland till Borgå stift, det svenskspråkiga stiftet i Finland.

Hembygdsrätten

Hembygdsrätt är det begrepp man använder då man diskuterar åländskt "medborgarskap". Hembygdsrätten reglerar vem som får äga mark eller fastigheter samt driva näringsverkssamhet på Åland. Hembygdsrätten är en rättighet som tillkommer varje ålänning, och man förlorar denna rättighet om man är skriven på annan ort i mer än fem år. För att återfå sin hembygdsrätt, eller som icke-ålänning ansöka om hembygdsrätt, måste man bo (vara skriven) på Åland i minst fem år, vara finländsk medborgare samt kunna intyga att man behärskar svenska. Hembygdsrätten innehåller restriktioner för grundande av företag på Åland. I alla bolagsstyrelser måste minst hälften av medlemmarna vara ålänningar, men vissa undantag för allmännyttiga företag (till exempel bank och transport). Den finske medborgare som flyttat till Åland före tolv års ålder och har hembygdsrätt är befriad från värnplikt.

Hembygdsrätten har som huvudsaklig uppgift att skydda den åländska kulturidentiteten och landskapsbilden, i klartext att förhindra en oproportionerlig invandring av finskspråkiga till det enspråkigt svenska Åland — en av de viktigaste ingredienserna i det minoritetsskydd den åländska självstyrelsen utgör.

Länsstyrelsen på Åland

På grund av det åländska självstyret skiljer sig Länsstyrelsen på Åland från de övriga finska länsstyrelserna. Länsstyrelsen finns i Statens Ämbetshus i Mariehamn. Ålands landshövding är Peter Lindbäck. Landskapet Ålands räknas ofta som ett av Finlands sex län och tidigare som ett av de nio ursprungliga länen. Ålands lagting har dock fört fram att det vill att begreppet skall avskaffas ur alla officiella dokument, då de menar att det är missvisande.[12][13] Lagtinget anser med stöd av självstyrelselagen att området endast bör kallas för landskapet Åland, medan de styrande i Finland ofta använder benämningen Ålands län. Frågan kommer titt som tätt upp på dagordningen och bl.a. den nya finländska grundlagen använder benämningen ”landskapet Åland” för det självstyrda Åland, men innehåller inte något egentligt svar på den nu aktuella frågan ifall benämningen skall vara sådan.[14]

Åland och EU

Åland anordnade en egen folkomröstning om medlemskap i Europeiska unionen 20 november 1994. En majoritet av ålänningarna röstade för medlemskap, och man följde Finland in i unionen 1995. Ett särskilt Ålandsprotokoll reglerar Ålands ställning inom EU. Man har några viktiga undantag, dels gällande icke-ålänningars rätt att äga fast egendom och icke-åländska företags etableringsrätt i regionen, dels gällande EU:s skattelagstiftning. Det senare undantaget innebär att Åland i skattehänseende räknas som tredje land, vilket som viktigaste effekt har haft att den lönsamma försäljningen av skattebefriade varor på färjorna till och från Sverige och Finland har kunnat fortsätta. Medlemskapet i EU ifrågasätts av ålänningarna som helt blev utan kompensation för den maktöverföring från självstyrelsen till både Finland och EU som blev följden av medlemskapet, något som bidragit till försämrade relationer mellan myndigheterna på Åland och i Finland.

Ålands kommuner

Huvudartikel: Ålands kommuner
Knutsbodaberget i Lemland
Källskärkannan på Källskär i Kökar är en mycket känd formation från istiden.
Båthamnen på Rödhamn utanför Mariehamn.

På Åland motsvaras kommunerna av den urgamla sockenindelningen. Trots de få invånarna är Åland indelat i totalt 16 kommuner; en stad, nio landsbygdskommuner och sex skärgårdskommuner. Mariehamn är den största utav dem med sina ca 10 865 invånare, medan Sottunga endast har 134 bofasta invånare.

Stad

Mariehamn är den enda staden på Åland.

Landsbygdskommuner

Skärgårdskommuner

Näringsliv

Se även andra artiklar som berör Ålands ekonomi

Åland är ett litet samhälle med öppen ekonomi, beroende av utbyte av varor och tjänster med omgivande regioner. Ålands läge mellan två expansiva ekonomiska centra, södra Finland och Stockholmsområdet, ger många fördelar men gör också den åländska ekonomin sårbar. Det finns två stora marknadsområden på nära avstånd till nytta inte minst för sjöfarten. Åland har många företag och en lång tradition av entreprenörskap. Det finns ca 2.600 företag varav cirka 700 är jordbruksföretag. Ett tjugotal har mer än 50 anställda, där färjrederier, banker och försäkringsbolag dominerar. Av de åländska företagen har ca 90 procent mindre än 10 anställda, många är enmansföretag.

Den åländska ekonomin är starkt präglad av tjänste- och servicenäringarna. Sjösektorns dominans är påtaglig då denna ensam står för cirka 30 procent av Ålands totala BNP. Den kapitalintensiva sjöfarten bidrar till att BNP per person på Åland är hög, medan inkomstnivån i landskapet inte överstiger genomsnittet för hela Finland. Den åländska sjöfarten erbjuder flera arbetsplatser än vad den åländska arbetskraften kan fylla – många personer bosatta i Finland och Sverige arbetar på åländska fartyg. Färjtrafiken har varit förutsättningen för turismens starka expansion. Antalet inresande till Åland har under de senaste åren legat kring 1,8 miljoner personer – de flesta kommer över dagen och cirka 540.000 övernattningar registreras varje år. På hotell och gästhem finns ca 2.600 bäddplatser och dessutom finns över 2.000 uthyrningsstugor. Sommartid kommer många gäster i egna segel- och motorbåtar och kan då förtöja i någon av de nära 20 åländska gästhamnarna.

Den åländska industrin är liten jämfört med regionerna i vår närhet, men viktig ur exportsynpunkt. Eftersom industrin till stor del vidareförädlar jordbruksprodukter och fisk är den indirekta sysselsättningseffekten av stor betydelse. En mycket intressant och internationell plastindustri har även vuxit fram. Vidare finns på Åland metall- och verkstadsindustri, snickerier, tryckerier och elektronikindustri. Primärnäringarna jordbruk och fiske är trots sin relativt blygsamma ekonomiska avkastning fortfarande betydelsefulla för glesbygden och skärgården samt som råvaruproducenter för den viktiga livsmedelsindustrin. Små arealer i kombination med gynnsamt klimat har lett till att det åländska jordbruket inriktats på specialgrödor som lök, kinakål, sockerbetor, potatis och äppel.

Sysselsättningssituationen på Åland har varit mycket god sedan lågkonjunkturen i mitten av 90-talet. En förklaring till den goda sysselsättningssituationen är Ålands utmärkta geografiska läge. Närheten till Stockholms- och Helsingforsregionen har gjort det möjligt för framför allt ungdomar att hitta jobb och utbildningsplatser också vid lågkonjunktur på hemmaplan. Med dagens öppna arbetslöshet på 1,8 procent är arbetslösheten ett litet problem på Åland. Ett långsiktigt behov av personal inom hälso- och sjukvårdssektorn samt pedagogiska sektorn är ett problem som Åland delar med resten av Norden. Den stora mängd turister som sommartid besöker Åland medför att servicenäringarna under högsäsong är beroende av säsongsarbetskraft från andra orter. Sjöfarten har under modern tid varit den dominerande näringen på Åland och den har i allra högsta grad bidragit till dagens välstånd. De förändringar som den åländska sjöfartsbranschen står inför gör att det finns en klar hotbild på den åländska arbetsmarknaden.

Idrott

Ålands Idrottsförbund är idrottens gemensamma takorganisation som motsvarar Sveriges Riksidrottsförbund eller Finlands Idrott. Idrottsförbundet representerar åländsk idrott i samtliga nordiska sammanhang. Idrottsförbundet är idrottens högsta organ på Åland. Åland har inget eget landslag och är inte själv medlem i internationella idrottsförbund utan i idrottssammanhang räknas Åland som en del av Finland. Det gäller även inom Finland, där åländska lag deltar i finska ligor.

Ålands Idrottsförbund bildades 1995 av de dåvarande idrottsorganisationerna och på Landskapsstyrelsens initiativ. 1999 övertog Idrottsförbundet fördelningen av idrottens finansiella medel från Ålands Landskapsregering. Detta skedde i samband med en uppdatering av Idrottslagen för Landskapet Åland. Idrotten på Åland räknar att drygt 13.500 aktiva regelbundet deltar i organiserad idrott, vilket innebär att idrotten är Ålands överlägset största folkrörelse.

IFK Mariehamn har flera sektioner. Klubbens herrfotbollssektion gjorde sin första säsong i Finlands högstaserie 2005. Andra framgångsrika fotbollsföreningar är IF Finströmskamraterna som för närvarande spelar i division II och Åland United som säsongen 2006 spelar sin första i damernas högstaliga, FM-serien. Djurgårdens IF har sedan ett par år en spelare som kommer från IF Finströmskamraterna, Daniel Sjölund. När Djurgårdens IF spelade hem sitt elfte SM-guld 2005 i sin sista hemmamatch, 8-1 mot IF Elfsborg, hade man en särskild supporterklack från Åland på läktarna, främst tillresta för att hylla hembygdens store son, Daniel Sjölund.

Janne Holmén, som tog guld i maraton vid friidrotts-EM 2002 är även han från Åland, och Ålands Kraftsportklubb är en av landets framgångsrikaste. Bland annat har klubbens styrkelyftare Kenneth Sandvik satt världsrekord i bänkpress två gånger.

Åland arrangerade ö-spelen 1991 och ska arrangera dem igen 2009.

Natur, nöjen och friluftsliv

Åland har en speciell natur som erbjuder stora kontraster. Ytterskärgårdens karga kobbar byts ut mot skogar och bördiga odlingslandskap på fasta Åland. Åland består av huvudön och över 6 400 mindre öar av varierande storlek. På Åland finns runt 40 naturreservat.

Skärgården ger möjlighet till paddling, segling, långfärdsskridskoåkning m.m. Cykelvägar finns på hela Åland och till skärgårdskommunerna är färjan avgiftsfri för cyklar. Kostnaden för att ta med bilen är subventionerad av Landskapet Åland om man stannar i skärgården en natt. På somrarna anordnas en festival som heter Rockoff - festivalen. Dit lockas inte bara ålänningar utan även turister.

Se även

Flag of Aaland.svg Ålandsportalen

Externa länkar

Källor

  1. Eriksson, Johansson & Sundback (2006): Fredens öar. Ålands självstyrelse, demilitarisering och neutralisering
  2. Åland Kort & Gott - SJÄLVSTYRELSENS TILLKOMST
  3. Eriksson, Johansson & Sundback (2006): Fredens öar. Ålands självstyrelse, demilitarisering och neutralisering
  4. Helsingfors stadsbibliotek: Fråga vad som helst: Ahvaland
  5. Ahvenanmaan kivikausi Museiverket, Finlands nationalmuseum (finska)
  6. EN KORT INTRODUKTION TILL ÅLANDS FORNTID Museibyrån.
  7. Eriksson, Johansson & Sundback (2006): Fredens öar. Ålands självstyrelse, demilitarisering och neutralisering
  8. Eriksson, Johansson & Sundback (2006): Fredens öar. Ålands självstyrelse, demilitarisering och neutralisering
  9. 9,0 9,1 Dagens Nyheeter 2007-02-23: "Ålänningarna nobbar Sverige"
  10. Nya Åland 08/11/2006: "Benhårt i spelkonflikt mellan Paf och riket"
  11. Lagtinget, se Självstyrelselagen
  12. ”Lagutskottets betänkande: Initiativ till riksmyndigheterna angående begreppet "Ålands län" (Hemställningsmotion nr 1/2000-2001)”. Ålands lagting. http://dokument.lagtinget.aland.fi/handlingar/2000-2001/HM01/LU1420012002.htm?docfile=http://dokument.lagtinget.aland.fi/handlingar/2000-2001/HM01/LU1420012002.htm&sfilename=PP20020530-930.doc. Läst 24 mars 2009. 
  13. ”[Protokoll] PLENUM den 30 maj 2002 kl. 9.30”. Ålands lagting. http://dokument.lagtinget.aland.fi/plenum/1999-2003/2002-05-30/PP20020530-930.htm#HM0120002001?docfile=http://dokument.lagtinget.aland.fi/plenum/1999-2003/2002-05-30/PP20020530-930.htm#HM0120002001&sfilename=PP20020530-930.doc. Läst 24 mars 2009. 
  14. Är Åland ett län? Länsstyrelserna i Finland


Personliga verktyg