Mariehamn

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 60°05′35″N 19°56′21″O / 60.09306, 19.93917

Mariehamn kommuns vapen Mariehamn kommuns läge
vapen läge
Mariehamn
Kommunkod 478
Landskap Åland
Läge
 - Latitud
 - Longitud

60° 06’ 00”
19° 57’ 00”
Administrativt centrum Mariehamns stad
Yta
 - totalt
 - land

11,6 km2
11,6 km2
Befolkning
 - Folkmängd
Befolkningstäthet
 - inv/km²

11 005

948,7 inv/km2
Språkfördelning
 - finska
 - svenska
 - övriga

5,9%
89,5 %
4,5%
Webbplats www.mariehamn.ax
Politik och administrativa data
Kommun-/stadsdirektör Bjarne Pettersson
Kommunfullmäktiges
ordförande
Tage Silander
Kommunstyrelsens
ordförande
Barbro Sundback
Politisk fördelning
(27)
- Lib: 8
- Soc: 8
- FS: 6
- Ob: 3
- C: 1
- Ål fr: 1
Mariehamns stadshus(december 2002), en skapelse av arkitekten Lars Sonck.
Stadskyrkan i Mariehamn (december 2002), en skapelse av arkitekten Lars Sonck.
Navigationsskolan i Mariehamn (december 2002), en skapelse av arkitekten Lars Sonck.

Mariehamn (finska: Maarianhamina) är med sina ca 11 000 invånare den befolkningsmässigt största kommunen och den enda staden på Åland. Den är den största enspråkigt svenskspråkiga kommunen i Finland. Den har en areal på 11 km² och grundades 1861, då Åland var en del av det ryska imperiet. Staden är centrum för såväl politik som näringsliv på Åland. Namnet Mariehamn kommer från Maria Alexandrovna, gift med den ryske tsaren Alexander II. Här finns en stor hamn, Västerhamn, från vilken det dagligen går färjor till Stockholm, Tallinn, Åbo, Helsingfors och Kapellskär. Nattetid anlöper Stockholms- och Åbofärjorna istället Långnäs i Lumparlands kommun. Färjtrafiken har varit förutsättningen för turismens starka expansion. På stadens östra strand finns Österhamn med en av nordens största gästhamnar, utflyktsmålet Lilla holmen, Sjökvarteret och badhuset Mariebad.

Innehåll

Arkitektur

Mariehamn.jpg

Mariehamn kännetecknas av sin grönska och den kilometerlånga allén som går från öst till väst. Den kantas av lindar och Mariehamn är även känt som de tusen lindarnas stad. Staden består av ett rutmönster av gator och planerades av arkitekten Georg Theodor von Chiewitz i Åbo. På 1960-talet revs många av de gamla trähusen och mer tidsenliga hus byggdes i stället. Många trähus finns dock bevarade, bland annat ett antal villor ritade av byggmästare Hilda Hongell och flera av arkitekten Lars Soncks tidiga byggnader. Sonck ritade även Mariehamns stadshus och flera andra representativa byggnader. Längs med Österhamn sträcker sig Ålands administrativa och kulturella centrum ritat av den finländske arkitekten Helmer Stenros. Längs med Österhamn finns gatan östra utfarten och den är till basen byggt på sopor. Byggnadsprojektet kallades Projekt 77 och består av Ålands museum, Självstyrelsegården och Hotell Arkipelag.

Sjöfart

Östra hamnen I Mariehamn
Museifartyget Pommern i Mariehamns Västerhamn

Allt sedan Mariehamn grundades år 1861 har näringslivet i staden varit fokuserat på sjöfarten och havet. Även idag har staden ett stort antal rederier och en stor del av befolkningen är sysselsatt inom sjöfarten. En navigationsskola för utbildning av bland annat sjöbefäl finns i Mariehamn. Många av de rederier som bedriver trafik mellan Sverige, Estland och Finland har sin bas här och många av de fartyg som trafikerar dessa vatten har sin hemmahamn i Mariehamn. En viktig orsak till att de flesta färjor mellan Sverige, Estland och Finland lägger till här är att Åland räknas som tredje land, trots att Åland är med i EU och att man på detta sätt kan fortsätta sälja taxfree, det vill säga skattefria varor, ombord på fartygen även efter juli 1999 då detta förbjöds på färjor mellan EU:s medlemsländer.

Kollektivtrafik

Inom staden trafikerar Stadsbussen, eller "Röde Orm". Busslinjerna är fyra till antalet, och att åka med stadsbussen är gratis för alla. Dessutom finns bussförbindelse med de övriga kommunerna på fasta Åland och Vårdö med Ålandstrafikens bussar från Busstorget[1].

Historia och Geografi

Staden Mariehamn grundades 1861 på platsen för den dåvarande lilla byn Övernäs i Jomala kommun. Staden ligger huvudsakligen på ett drygt kilometerbrett näs mellan de två havsvikarna Slemmern och Svibyviken. I Övernäs fanns fyra gårdar söder om dagens stadshus: Mellangård, Mansas, Norrgård och Södergård. Övernässtugan är Mariehamns enda byggnad bevarad från denna tid. Namnet Övernäs lever vidare genom Övernäs skola och Övernäs högstadieskola.

Höga punkter i Mariehamn är Badhusberget, Lotsberget och Sviby Kasberg. Till staden hör även öarna Lilla holmen, Styrsö, Svinö, Lökskär, Algrundet och halva Råttgrundet. Staden gränsar i söder till Lemland och i norr till Jomala.

När staden fyllde 100 år 1961 inkorporerades områden från Jomala kommun och landarealen växte från 3 till 11,6 km2. Det gamla stadsområdet består idag av stadsdelarna Nyängen, Rossen, Vreten (med Wiklöf Holding Arena), Dalberg, Storängen, Främmanberg (med Västerhamn och Navigationsskolan), Kvarnberg, Sveden, Storgärdan (med camping- och badplatsen Gröna udden, 60°05′29″N 19°57′10″O / 60.09139, 19.95278) och Lotsberget. Norra staden består av Västra Klinten, Klinten, Nabben, Sjukhuset, Strandnäs, Backeberg, Apalängen (väster om Svibyvägen och norr om Hammarlandsvägen), Kasberget (söder om Sviby Kasberg), Johannebo, Hindersböle, Dalbo (avgränsas i söder av sjukhusvägen, i norr av stadsgränsen, i väster av Sjukhuset och Bergshöjden, i öster Godbyvägen), Norrböle och Österbacka medan södra staden består av stadsdelarna Västernäs, Östernäs (med bostadsområdena Lillängen och Hästskon), Ytternäs, Västra Ytternäs (med fiskehamnen Korrvik), Espholm (med naturreservat), Styrsö och Svinö.

I kommunen finns också småbåtshamnarna Ceders strand och Notudden (vid Svibyviken).

Styrelse och kommunal verksamhet

Se även huvudartikel: Mariehamns stad

Stadsstyrelsen har följande sammansättning:

Sedan kommunalvalet 2007 har stadsfullmäktige följande mandatfördelning:

Mariehamns kommunala verksamhet kallas Mariehamns stad. Centrum för stadsförvaltningen är Mariehamns stadshus där även stadsfullmäktige sammanträder. Staden har ett reningsverk som heter Lotsbroverket och är även huvudman för andra verksamheter som museifartyget Pommern och Mariehamns Centralantenn Ab.

Sevärdheter

Skillnadsgården i Mariehamn byggdes av ryssar år 1900 som bageri och bastu på ön Storklobben i Föglö. Byggnaden inlöstes av staden i november 1919 till ett pris av 2709 mark och uppfördes på nytt vid Skillnadsgatan med bibehållen rysk exteriör. Byggnaden användes under 2-3 decennier fram till 1967 som barnhem och användes efter det som fritidsgård och är nu såld.

Badhusepoken

Badhusepoken är en period runt 1900-talets början i Mariehamns historia då staden var en populär badort. I stadens Västerhamn fanns ett kurhotell med tillhörande byggnader. Det första badhuset ritades av arkitekt C. R. Rosenberg från Sund och byggdes 1889 och anläggningen hette Mariehamns badanstalt. I Doktorsvillan, byggd 1896, fanns läkar- och gymnastiklokaler. Under första världskriget inkvarterades ryska soldater i hotellet och 1916 brann det ner vilket innebär slutet av perioden. Platsen där hotellet stod har fått namnet Badhusparken och det närliggande berget heter Badhusberget. Rosenbergs badhus revs 1925 och av virket uppfördes Parkgatan 24. På platsen fanns mellan 20-talet och 1971 en kommunal badhusinrättning som senare blev Pub Bastun.

Se även: Segelpaviljongen

Näringsliv

Affärslivet i staden domineras av de ovannämnda rederierna, och turistanläggningarna, men utöver dem finns i staden flera varuhus, tre bokhandlar, tre banker, av vilka Ålandsbanken, har sitt huvudkontor i Mariehamn. Ett av Ålands största företag, Chips Abp, som numera ingår i den norska Orkla-koncernen, har också sitt huvudkontor i staden. Importföretag för bil- och båtutrustning finns det flera av. Ett stort företag är Kalmers-gruppen, som har både elinstallationsavdelning och en handel med båtar och båtutrustning. Det från början lokala skeppshandelsföretaget Mathias Eriksson AB har expanderat kring största delen av Östersjön, och förser färjorna med varor även i estniska och svenska hamnar. Dessutom har de intressen i några lokala hotell. De största rederierna idag är Vikinglinjen och Birka Line, vilket till mer än 90% ägs av Eckerölinjen.

Kultur och nöjesliv

Mariehamn har ett flertal barer, pubar, restauranger och nattklubbar. Det finns även kasino och flera utomhusscener. Mariehamnsteatern har sin hemmascen i Mariehamns stadshus och under sommaren anordnas årligen Alandia Jazz Festival, Ålands Sjödagar och Rockoff. Mariehamns stads kulturförvaltning är arrangör för Kulturnatten i augusti, Mariehamn Winter Jazz i februari och Mariehamns litteraturdagar i mars varje år. Bas för verksamheten är Mariehamns stadsbibliotek, som även är centralbibliotek för Åland och ansvarar för det gemensamma biblioteksnätverket Katrina.

Museer

Vänorter

Sport

Mariehamns största idrottsarena är Wiklöf Holding Arena där IFK Mariehamn spelar sina hemmamatcher. I anslutning till arenan finns tennisbanor, ishallen Islandia och Mariehamns idrottsgård med bland annat bowlinghall. På Backebergs sportfält spelas fotboll, medan Bollhalla är en tennis- och badmintonhall och badhuset Mariebad erbjuder möjligheter till idrott, motion och nöje. I Baltichallen anordnas olika typer av idrottsevenemang, bland annat var det här Paolo Roberto avslutade sin boxningskarriär genom att bli knockad av argentinaren Sebastian Lujan. Mariehamn har även en rik flora av idrottsföreningar som exempelvis Åländska Segelsällskapet, Mariehamns seglarförening och Ridklubben Sleipner.

Kända personer

Se även

Flag of Aaland.svg Ålandsportalen

Externa länkar

Källor

  1. Ålandstrafikens webbplats


Stadsdelar i Mariehamn Mariehamns vapen
Apalängen | Backeberg | Dalberg | Dalbo | Espholm | Främmanberg | Hindersböle | Johannebo | Kasberget | Klinten | Kvarnberg | Lotsberget | Nabben | Norrböle | Nyängen | Rossen | Sjukhuset | Storgärdan | Storängen | Strandnäs | Styrsö | Sveden | Svinö | Vreten | Västernäs | Västra Klinten | Västra Ytternäs | Ytternäs | Österbacka | Östernäs


  Ålands kommuner Ålands Landskapsvapen
Brändö | Eckerö | Finström | Föglö | Geta | Hammarland | Jomala | Kumlinge | Kökar | Lemland | Lumparland | Mariehamn | Saltvik | Sottunga | Sund | Vårdö
Finlands Landskap | Finlands län | Finland
Personliga verktyg