Från Rilpedia

Nacka kommun
Nacka kommunvapen
Län	Stockholms län
Landskap	Uppland och Södermanland
Domsaga	Nacka domsaga
Centralort	Nacka
Folkmängd  • Totalt	20:e av 290 85 661 invånare
Areal  • Totalareal  • Landareal  • Vattenareal	273:e av 290 99,99 km² 95,50 km² 4,49 km²
Befolkningstäthet  • Totalt	11:e av 290 896,9 invånare/km²
Kommunkod	0182
Webbplats	www.nacka.se
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1]

Nacka kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Nacka. Kommunen ingår i Storstockholm.

Innehåll 1 Historia 1.1 Administrativ historik 1.2 Historia före 1500-talet 1.3 Historia efter 1500 2 Demografi 2.1 Befolkningsutveckling 2.2 Kända personer bosatta i Nacka kommun 3 Näringsliv 4 Utbildning 4.1 Grundskolor 4.2 Gymnasieskolor 5 Politik 5.1 Val till kommunfullmäktige 5.2 Val till riksdagen 6 Natur 6.1 Naturområden 6.2 Naturreservat 7 Kommundelar 7.1 I områdesnämnden Sicklaön 7.2 I områdesnämnden Älta 7.3 I områdesnämnden Boo 7.4 I områdesnämnden Fisksätra/Saltsjöbaden 8 Tätorter 9 Referenser 10 Externa länkar

Historia

Administrativ historik

Den första kommunala enheten med namnet Nacka bildades 1888 då Sicklaö landskommun lades samman med en del av Brännkyrka. År 1909 utbröts Saltsjöbaden ur Nacka för att bilda en köping. I samband med byggandet av Hammarbyleden ändrades gränsen och en del av Nacka överfördes till Stockholm.

År 1949 blev Nacka kommun stad. Nacka var den enda i modern tid tillkomna svenska stad som inte var en ombildning av vare sig köping eller municipalsamhälle. År 1971 bildades nuvarande Nacka kommun genom att Saltsjöbaden återförenades med Nacka samt att Boo kommun på östra sidan av Skurusundet fördes till kommunen.

Historia före 1500-talet

Människor har bott i området i ca 4 000 år, man har hittat så gamla boplatser i Älta och Erstavik. På andra platser i kommunen finns andra fornminnen av varierande ålder, till exempel boplatser, gravar, stenrösen och stensättningar.

Man har hittat 14 mindre gravfält i kommunen, troligtvis är de flesta från vikingatiden (800-1050 e.Kr), då antas området ha haft cirka 100 invånare. Platser som Älta, Sickla, Järla, Drevinge, Boo, Lännersta och Rensättra var då bebodda. Ända fram till 1600-talet levde människorna här mest på jordbruk och fiske. Gårdarna låg utspridda och de flesta var arrendebönder. Sedan 1100-talet var kyrkan och klostren traktens stora markägare. Av andra större landägare kan Danvikens Hospital, Erstavik, Velamsund, Kummelnäs och Boo nämnas. Fram mot 1500-talet var befolkning utspridd på 25 olika platser, de flesta ensamliggande gårdar.

Ända sedan 1200-talet har utvecklingen påverkats eller varit beroende av Stockholm, där bönder och fiskare kunnat sälja sina varor samt där kunnat köpa de varor man själv inte kunde framställa.

Historia efter 1500

Nacka gård omnämns första gången 1505 (och tillhör då Brännkyrka socken), då Ragvald i Nacka uppträder som edgärdesman vid Stockholms rådstugurätt. År 1550 grundade kung Gustav Vasa en hammarsmedja i Nacka Ström, som via tre vattenfall går mellan Dammtorpssjön och Järlasjön. Sedan tillkom ytterligare fabriker och kvarnar för tillverkning av bland annat mässing, papper, krut och mjöl. Sicklaön ansågs ligga lagom långt bort från staden, så år 1551 grundade Gustav Vasa Danvikens Hospital för sinnessjuka, orkeslösa, hittebarn m.fl.

Till hospitalet skänkte han bland annat hemmanen Duvnäs, Järla, Hammarby, Skuru och Sickla. Under 1800-talet var hospitalet hopplöst omodernt och många av de sjuka flyttade till andra ställen, bara de gamla blev kvar. Verksamheten flyttade 1915 till det nyuppförda Danvikshem, och de flesta byggnaderna utom huvudbyggnaden revs i samband med bygget av Hammarbykanalen.

Under 1700-talet ökade antalet industrier i Nacka, speciellt på Sicklaön, där bl.a. krutfabrik, beckbränneri och andra störande illaluktande verksamheter förlades. Många industrier hade tidigare legat inne i Stockholm, men flyttade till Nacka eftersom marken var där var billigare och mer utrymme fanns än i innerstaden. 1730 startat ett s.k. kattunstryckeri (kattun=bomull) vid Stora Sickla, och 1736 anläggs ett glasbruk vid Lilla Björknäs.

Runt 1870-talet utvecklades blandade kåk- och fabrikssamhällen, ex. vid Järla, Sickla, Finnboda och Henriksborg. Efter järnvägens tillkomst uppstod också villaområden, bl.a. vid stationerna Storängen (1904) och Saltsjö-Duvnäs (1907).

Den 30 november 1887 gick de tre landskommunerna Sicklaö, Nacka och Erstavik samman till en kommun som fick namnet Nacka landskommun. Den omfattade inte samma område som dagens kommun; Boo ingick ej, däremot delar av bl.a Skarpnäcks församling i nuvarande Stockholms kommun. Den nya kommunen hade 1 690 invånare. Samma år bildas även Nacka församling när Nacka kapellag, Erstaviks kapellag samt Sicklaö socken slås ihop.

I samband med den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet kom Nacka snabbt förändras från landsbygd till en av Sveriges tyngsta industriorter. 1871 grundades Stockholms Superfosfat Fabriks AB i Gäddviken, man tillverkade konstgödsel och svavelsyra. Finnboda Varv, som anlades 1873 som en filial till Bergsunds Mekaniska Verkstad, kom länge att vara ett av landets största. 1890 invigdes den moderna ångkvarnen Saltsjöqvarn, och åtta år senare kvarnen Tre Kronor, båda med utmärkta lägen vid farleden in mot Stockholm.

1896 etablerade sig AB de Lavals Ångturbin på Järla gårds mark. Företaget var i många år en stor arbetsgivare, på 1960-talet arbetade nästan 1 000 personer här. Företaget flyttade sedan verksamheten till Finspång. 1897 tillkom AB Diesel Motorer med tillverkning av dieselmotorer, sedan 1956 heter företaget Atlas Copco. Först med Tollare pappersbruk 1922 lyckades även dåvarande Boo kommun få en större industri till sig.

År 1891 öppnades järnvägen mellan Stockholm och Saltsjöbaden, Saltsjöbanan, vilket gjorde Saltsjöbaden till en populär badort. Längs med sträckan växte villaområden upp, till exempel Storängen 1904 och Saltsjö-Duvnäs 1907. Byggandet fortsatte de närmaste åren, med Älta 1910, Skuru 1916, Kvarnholmen 1922, Ekängen och Nysätra 1923, Trollebo 1924, Hästhagen 1925, Långsjöstrand 1926, Skogalund 1932 och Lillängen 1937. Nästan alla av dessa var villaområden.

1934 bildade kommunen ett eget fastighetsbolag, AB Nacka bostäder, som började bygga i Ektorp. Man byggde 16 fastigheter med 96 lägenheter, arkitekt Hakon Ahlberg, Sven Backström och Leif Reinius. Hösten 1941 kunde inflyttningen ske. Här fanns då även ett nybyggt affärscentrum med tobaksaffär, pappershandel, livsmedel, skomakeri, järnaffär och frisör.

Från den 1 januari 1949 upphöjdes Nacka landskommun till stad. Nacka blev Sveriges 129:e stad med cirka 14 000 invånare. Detta firades med ett stort gästabud med 1 200 personer som hölls i Svenska Bilfabrikens lokaler i Augustendal.

Under 1950- och 1960-talet fortsatte kommunen bygga i bl.a Tallbacken och Alphyddan. I Ekudden byggdes i mitten av 1950-talet tiovåningars punkthus. Även Finntorp började bebyggas samma tid och hit förlades även en hel del affärer, området blev ett lokalt centrum för hela västra delen av Sicklaön.

Efter justeringar av gränsen mot Stockholm började Stensöområdet i Älta byggas 1964. Det fanns planer att förlänga tunnelbanan hit, men när området väl var byggt drog landstinget in de planerna.

En stor galleria, Forum Nacka, invigdes 1989. Den skulle kunna ses som ett slags kommuncentrum där den ligger intill Värmdövägen.

Märklig var emellertid den snabba industrinedläggningen som runt 1990 lämnade stora markområden avrivna eller med stora tomma lokaler. Efter år 2000 har dock framför allt Sicklaön börjat visa upp en ny identitet som arbets- och bostadsområde.

Demografi

Nackas befolkning har sedan 1970-talets början ökat med ca 27 000 invånare. Under tioårsperioden 1993–2003 var ökningen ca 10 500 personer. Kommunen har en ung befolkning i jämförelse med landet i dess helhet. I likhet med många andra kommuner i Stockholmsregionen är utpendlingen större än inpendlingen, skillnaden har dock minskat något under 2000-talet. Nästan hela befolkningen bor i tätorter och ca 35% i kommuncentrumet Nacka.

Befolkningsutveckling

År	Antal folkbokförda i kommunen
1985	59 688
1990	64 056
1995	70 172
2000	74 974
2001	75 741
2002	76 624
2003	77 470
2004	78 715
2005	79 499
2006	82 421
2007	84 303
2008	85 661

Kända personer bosatta i Nacka kommun

• David Batra, komiker, och Anna Kinberg Batra, politiker, Danviken
• Carola Häggkvist, Saltsjöbaden
• Kjell-Olof Feldt, f.d. finansminister, styrelseordförande m.m, Storängen
• Mona Sahlin, partiledare, f.d. statsråd, Duvnäs Utskog
• Markoolio, artist, Orminge
• Jonas Kullhammar, jazzmusiker, Orminge
• Anders Glenmark, musiker, Storängen
• Nils Lundgren, politiker, Saltsjö-Duvnäs
• Anette Norberg, framstående curlingspelare, Saltsjö-Boo
• Peter Settman, TV-producent, programledare m.m., Saltsjöbaden
• Claes af Geijerstam, musiker, discjockey m.m., Saltsjö-Boo
• Agneta Sjödin, programledare, Hästhagen
• Leif Pagrotsky, politiker, f.d. statsråd, Björknäs
• Thomas Bodström, politiker, Saltsjö-Boo
• Ralph Lundsten, kompositör, Saltsjö-Boo
• Sven Melander, journalist, programledare m.m., Saltsjö-Duvnäs

Näringsliv

Fram till 1990-talets början hade kommunen fortfarande ett flertal stora industriföretag, bl.a. Atlas Copco AB, ABB Fläkt AB och Akzo Nobel AB. Inget av dessa företag har dock någon tillverkning kvar i kommunen numera. Under senare år har näringslivet istället i allt högre grad dominerats av tjänste- och servicenäringarna samt handel. Bland större företagen i kommunen märks företag inom som till exempel Swebus och Apoteket. Även kommunen själv och landstinget är stora arbetsgivare.

I tabellen nedan finna några större arbetsgivare i Nacka. Siffrorna avser 2003.

Företag	Antal anställda
Nacka kommun	4180
Teliasonera Sverige AB	1375
Stockholms läns landsting	525
Swebus	375
Apoteket	375
Atlas Copco Tools	275
Svensk Banproduktion	275
Rikspolisstyrelsen	225
Securitas Bevakning	225

Utbildning

Grundskolor

Grundskolor i Boo
Backeboskolan Björknässkolan Boo Gårds skola Idunskolan-Nacka Värmdö Waldorfskola Johannes Petriskolan	Lännersta skola Myrsjöskolan Nyholmska skolan Orminge skola Sågtorpsskolan
Grundskolor i Fisksätra/Saltsjöbaden
Da Vinciskolan Internationella Skolan i Nacka Igelboda skola Ljusets skola	Lännbo friskola Neglinge skola Saltsjöbadens Samskola Solsidans skola
Grundskolor på Sicklaön
Duvnäs skola Eklidens skola Ektorps skolenhet Jarlabergs skola Järla skola Kunskapsskolan i Nacka Montessoriskolan Castello	Musik/Konstskolan Maestro, före detta Svindersviks skola Nacka strands skola Qvarnholmens skola Saltängens skola Sickla skola Skuru skola Vilans skola
Grundskolor i Älta
Sigfridsborgs skola Stavsborgsskolan	Stensö skola Älta skola

Gymnasieskolor

• Cybergymnasiet Nacka
• Designgymnasiet
• Infokomp-gymnasiet Nacka
• Kunskapsgymnasiet Orminge
• Mediagymnasiet
• Musikgymnasiet Rytmus
• Nacka gymnasium
• Nackademins gymnasium
• Saltsjöbadens samskola
• Vittra Gymnasium i Sickla
• Walthers Gymnasium AB Nacka
• Young Business Creatives

Politik

Val till kommunfullmäktige

Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de fyra senaste valen till kommunfullmäktige i Nacka kommun. Fullmäktige har 61 mandat, varför det krävs minst 31 för att uppnå majoritet. Nacka kommun har haft borgerligt styre sedan lång tid, och de borgerliga partiernas inflytande har ökat de senaste valen. I valet 2006 fick det lokala partiet Nackalistan (nl) två mandat.

Valår	m	c	kd	fp	nl	mp	s	v	Grafisk presentation
1994	25	2	0	6	0	4	20	4	25 2 6 4 20 4
1998	26	0	4	5	0	3	18	5	26 4 5 3 18 5
2002	23	0	4	10	0	4	16	4	23 4 10 4 16 4
2006	29	2	3	7	2	4	12	2	29 2 3 7 2 4 12 2

Val till riksdagen

Så här röstade Nackas befolkning i riksdagsvalet 2006. Siffrorna avser giltiga valsedlar, inklusive poströster.

Parti	Antal röster	%	Förändring (procentenheter) jämfört med valet 2002
Moderaterna	21 467	43,79	+16,35
Socialdemokraterna	9 732	19,85	−7,04
Folkpartiet	5 024	10,25	−11,76
Miljöpartiet	3 250	6,63	+1,19
Kristdemokraterna	3 075	6,27	−1,60
Centerpartiet	2 810	5,73	+4,07
Vänsterpartiet	2 126	4,34	−2,52
Övriga partier	1 538	3,14	+1,37
Totalt	49 022	100,00

Ca 85,89% av de röstberättigade deltog i valet, en ökning med 2,65 procentenheter jämfört med 2002. Största övriga parti var Sverigedemokraterna (1,27%).

Natur

Nacka kommun präglas av en mycket uppsprucken berggrund. De branta stränderna mot ex. Skurusundet, Lännerstasunden och Baggensfjärden utgör i detta sammanhang karakteristiska drag. Många av de högre bergspartierna uppvisar kala hällar, ibland täckta av ett tunt jordtäcke. I dalgångarna förekommer en del sediment, som skapades då vattenytan låg högre. Vid bl.a. Boo och Saltsjö-Duvnäs utgör dessa dalgångar öppna områden.

Berggrunden i Nacka kommun är rester av en bergskedja som kallas Svecofenniderna, bildad för 2 000 miljoner år sedan. Under tidens gång har den förändrats på olika sätt, t.e.x genom sprickbildningar och vulkanutbrott. Sitt nuvarande utseende fick berget för ca. 500 miljoner år sedan. Berggrunden består till största delen av olika gnejser, gnejsgraniter eller graniter. Efter den senaste istiden för 10 000 år sedan var hela Nacka täckt av vatten. De högsta punkterna började höja sig ur vattnet för 7 000 år sedan. För 4 000 år sedan låg vattenytan 20 meter högre än i dag, och år 1000 f.kr låg vattenytan 15 meter över den nuvarande nivån. De högsta punkterna i kommunen är Ältaberg (82,2 m.ö.h.), Sicklaberg (72,5 m.ö.h.) och Himlaberg (70,4 m.ö.h.).

Flera förkastningsbranter finns. En sådan går från Södermalm i Stockholms kommun och fortsätter över Nackas norra kustlinje. En annan går längs Sicklasjön, Järlasjön, Duvnäsviken, Lännerstasundet och vidare österut.

Naturområden

I Nackareservatet och Erstaviks fideikommiss, båda stora rekreationsområden, finns omväxlande natur med granskogar, hällmarkstallskogar, kärr och sjöar.

Naturreservat

Följande naturreservat finns inom kommunen:

Naturreservat	Yta (hektar)
Velamsund	cirka 700
Nyckelviken	cirka 170
Skogsö	cirka 150
Tattby	cirka 110
Strålsjön–Erstavik	63
Älta Mosse–Strålsjön	52
Ekoberget	3

Kommundelar

Gränsen mellan landskapen Uppland och Södermanland går rakt genom kommunen, genom Skurusundet och Baggensstäket.

Centralorten Nacka ligger på ön Sicklaön, Boo ligger också på en ö, Värmdön, medan Älta och Saltsjöbaden är delar av Södertörn.

Nacka var 1997-2006 administrativt uppdelad i fyra områdesnämnder, Sicklaön, Boo, Älta och Fisksätra/Saltsjöbaden. Områdesnämnderna avskaffades den 1 januari 2007.

I områdesnämnden Sicklaön

Danviken, Henriksdal, Finnboda, Finnberget, Gäddviken, Kvarnholmen, Alphyddan, Tallbacken, Nysätra, Sickla Strand, Hästhagen, Finntorp, Järla, Järla Sjö, Järlahöjden, Ekudden, Talliden, Ryssbacken, Skvaltan, Storängen, Lillängen, Vikdalen, Nacka Strand, Jarlaberg, Skogalund, Ektorp, Ekängen, Saltängen, Saltsjö-Duvnäs, Skuru och Duvnäs Utskog.

I områdesnämnden Älta

Kolarängen, Älta, Stensö, Hedvigslund, Lovisedal, Älta Gård och Ältadalen.

I områdesnämnden Boo

Lilla Björknäs, Sjöängshöjden, Björknäsplatån, Eknäs, Tollare, Hjortängen, Björknäs, Kocktorp, Nacka, Lännersta, Dalkarlsområdet, Boo, Skogsö, Gustavsvik, Krokhöjden, Orminge, Kummelnäs, Rensättra, Mensättra, Källvägsområdet, Backeböl, Eriksvik, Kil, Insjön, Kungshamn, Sågtorp och Drevinge.

I områdesnämnden Fisksätra/Saltsjöbaden

Fisksätra, Igelboda, Neglinge, Tattby, Solsidan, Rösunda, Älgö, Talludden och Erstavik.

Tätorter

Tätbebyggelsen inom Sicklaön tillhör tätorten Stockholm. Dessutom finns inom kommunen följande tätorter: Boo, Fisksätra, Hästhagen, Kil, Kummelnäs, Saltsjöbaden och Älta.

Referenser

1. ↑ ”Kvartal 4 2008 - Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2008 och befolkningsförändringar 1 oktober-31 december 2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____132260.aspx. Läst 5 mars 2009. 

Externa länkar

• Nacka kommun

v • d • r Kommuner i Stockholms län Botkyrka · Danderyd · Ekerö · Haninge · Huddinge · Järfälla · Lidingö · Nacka · Norrtälje · Nykvarn · Nynäshamn · Salem · Sigtuna · Sollentuna · Solna · Stockholm · Sundbyberg · Södertälje · Tyresö · Täby · Upplands-Bro · Upplands Väsby · Vallentuna · Vaxholm · Värmdö · Österåker Se även: Lista över Sveriges kommuner