Rådhusrätt
Från Rilpedia
Rådhusrätt eller Rådstuvurätt, (äldre stavning: Rådstufvurätt) kallades i Sverige och Finland tidigare underrätten i allmänna mål i städer till skillnad från underrätten på landet, häradsrätterna i varje domsaga.[1]
Fram till 1800-talet var denna institution andra instans i städerna, medan den så kallade kämnärsrätten var första instans.[1]
Innehåll |
Rådhusrättens historia i Sverige
I Sverige var det år 1901 endast städerna Borgholm och Haparanda som saknade egen jurisdiktion (domsrätt, dvs. egen rådhusrätt). Av de kommuner som blev städer (stadskommuner) därefter var det endast Lysekil (1903) som fick rådhusrätt, övriga förblev under landsrätt. Flera rådhusrätter i mindre städer avvecklades också under åren. Rådhusrätterna förstatligades 1965 och endast 27 av dem fanns kvar vid utgången av år 1970 och då fanns de i princip i de största städerna och i residensstäderna.[1]
Samtliga svenska rådhusrätter i ersattes vid tingsrättsreformen i Sverige 1971 med tingsrätter. Detta som ett led i harmoniseringen av rättsväsendet i hela landet. Detta hade en klar koppling till den samma år vid den riksomfattande kommunreformen införda enhetliga kommuntypen.[1]
Den domare som var chef för en rådhusrätt hade titeln borgmästare.[1]
En ursprunglig benämning på rådhusrätt var rådstuvurätt. Den formen användes i Finland ända fram till 1993, då den enhetliga benämningen tingsrätt infördes även där (se under nästa rubrik).[1]
Lite kuriosa i sammanhanget är att Solna stad bildade en egen domsaga med en egen häradsrätt istället för rådhusrätt.[1] Detta eftersom staden var ung och hade växt alltmer från att från början ha varit landsbygd utanför och sedan villaförort med mera till Stockholm. Framför allt berodde det dock på att inga nya rådhusrätter som nämnts inrättades efter 1903.
Rådhusrättens historia i Finland
Rådstuvurätt var i Finland fram till 1993 benämning på allmän underrätt i vissa städer. Rådstuvurätterna förstatligades 1978. 1993 infördes den för tidigare häradsrätter och rådstuvurätter gemensamma benämningen tingsrätt.
Motsvarande förändringar skedde i Sverige genom den s k tingsrättsreformen 1971.
Se även
Referenser
Noter
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 Lilla Uppslagsboken, Förlaget Norden AB, Malmö 1974, band 8, spalt 426 (om rådhusrätt); och spalt 1117 (om att Solna stad bildade egen domsaga med häradsrätt i sista stycket i avsnittet om svenska rådhusrätter).
Litteratur
- Lilla Uppslagsboken, Förlaget Norden AB, Malmö 1974, band 8, spalt 426 (om rådhusrätt); och spalt 1117 (om att Solna stad bildade egen domsaga med häradsrätt i sista stycket i avsnittet om svenska rådhusrätter).
|
||||||||||||||
