Kvarnholmen, Nacka
Från Rilpedia
Kvarnholmen är en halvö i västra delen av Nacka kommun i Stockholms län. Den är omgiven av Saltsjön på den norra sidan samt Svindersviken på den södra och östra.
Ursprungligen var Kvarnholmen en ö, men Hästholmssundet fylldes igen under 1970-talet för att skapa säkra transporter för industrin (bland annat en oljehamn vid Svindersvikens inlopp). Till halvön går idag en bro, samt en tunnel under Finnberget.
Innehåll |
Historia
Kvarnholmen, som ursprungligen hette "Hästholmen", var i stort sett obebyggd fram till slutet av 1700-talet, då välbärgade stockholmare lät uppföra sommarvillor på ön. Så kom det också att vara fram till slutet av 1800-talet då delar av ön togs i anspråk för industri och bostadsbyggelse. Omkring 1910 anlades också Hästholmsvarvet på öns norra sida. Varvet, som kom att bli ett av Sveriges ledande yachtvarv, flyttade senare till Lidingö.
Kvarnen Tre Kronor
- Huvudartikel: Kvarnen Tre Kronor
1897 köpte Qvarnaktiebolaget Tre Kronor mark på ön, och året därpå stod kvarnbebyggelsen färdig. Byggnaden Kvarnen Tre Kronor finns kvar och den som färdas med båt på Saltsjön in mot Stockholm ser en stor, pampig tegelbyggnad på vänster sida. Byggnaden kan även ses från Södra Djurgårdens södra sida.
1922 köptes Hästholmen av Kooperativa förbundet (KF), och deras verksamhet skulle komma att prägla området fram till 1992, då verksamheten lades ned.
Hästholmen blir Kvarnholmen
Namnbytet från Hästholmen till Kvarnholmen hänger samman med den snabba utveckling som skedde på ön på 1930-talet. Man hade under flera år då och då haft problem med posten. Postorten Hästholmen ligger i Östergötland (Ödeshögs kommun), och förseningar kunde lätt råka hända om adressen blev Hästholmen istället för Henriksdal, som då var närmaste poststation för ön. Inte minst den ökade inflyttningen på ön gjorde att det fanns ett stort behov av en egen post, och man bytte då helt enkelt namn till Kvarnholmen.
Kvarnholmen var egen postort 1938-1957.
Bostäder
På Hästholmen östra del fanns vid 1800-talets slut "Fredriksberg" som nyttjats som sommarställe sedan 1700-talet. Enligt gamla kartor och beskrivningar bestod bebyggelsen vid denna tidpunkt (sekelskiftet 1900) av totalt fyra bostadshus, och utöver det diverse uthus. Öster om husen bredde en trädgård ut sig. Bebyggelsen fanns till stora delar kvar in på 1950-talet. Idag finns lämningar av trädgården, samt en del grunder kvar, vilka tyder på att åtminstone ett av husen brann ned.
Kring sekelskiftet 1900 uppförde Stockholms Superfosfat Fabrik, vars fabrik låg tvärs över Hästholmssundet, ett antal arbetarbostäder på Hästholmen. Av dessa återstod fyra stycken på 1970-talet, två var i så dåligt skick att de fick rivas. De två kvarvarande renoverades däremot, och innehåller idag bostäder och undervisningslokaler.
År 1928 hade antalet anställda vid Kvarnen Tre Kronor ökat så mycket att det blev nödvändigt att bygga nya bostäder. Dessa uppfördes 1928-30 på den södra sluttningen av ön med utsikt över Svindersviken. Man uppförde fyra bostadslängor med 30 stycken radhus på två rum och kök på 68 kvadratmeter. Dessutom byggde man ett trevånings lamellhus med 54 lägenheter. Radhusen, som ritades av Olof Thunström, kom att bli det egentliga startskottet för den nya funktionalistiska arkitekturen i Sverige.
1934 byggdes ytterligare ett fyrvånings bostadshus med fyrtio lägenheter om två rum och kök samt duschrum. För Konsum uppfördes även ett nytt hus i två våningar, där det även fanns fyra lägenheter på övervåningen. Tidigare hade Konsum legat i lokaler i marketenterihuset, vilka sedan istället fick bli bibliotek. Marketenteriet, som låg bredvid kvarnen på öns norra sida, revs på 1980-talet.
Vägar och transporter
När Kvarnen Tre Kronor stod färdig 1898 hade ön ingen direkt landförbindelse, vilket gjorde att alla transporter måste ske med pråmar som transporterade allting till och från Stadsgården. Samma år som kvarnens färdigställande hade bolaget låtit bygga en båt, Tre Kronor vid Finnboda, 20x4 meter som kunde lasta 50 ton. Dessutom hade man ett flytande magasin som kunde ta 150 ton, och en bogserbåt drog den in till Stadsgården. Därifrån kördes mjöl och andra produkter vidare med häst och vagn till järnvägen eller uppköpare.
1923 lät man uppföra en bro som gick över Hästholmssundet till Finnbergets södra sida. Vägen till Henriksdal var ganska krokig, så 1925 påbörjade man vägarbeten, och den 22 augusti 1925 kunde den nya vägen Henriksdal–Kvarnholmen invigas av landshövding Nils Edén.
Personaltransporterna skedde även de med båt, från 1920-talet bland annat med motorfartyget Avance II, som kvarnen ägde gemensamt med Finnboda Varf och J.V Svensons Motorfabrik i Augustendal. Oljeransoneringen från 1939 gjorde dock att de transporterna upphörde.
I augusti 1927 startades busstrafiken mellan Kvarnholmen och Stockholm, 1930 tog KF över trafiken och företaget Trafik AB Stockholm-Kvarnholmen bildades. Företaget fanns kvar ända till 30 september 1968, då busstrafiken togs över av landstingets nya bolag, Stockholms Lokaltrafik.
I samband med hyres- och radhusbebyggelsens tillkomst 1928-30 byggde ytterligare en bro ovanpå den befintliga bron. Bron, som invigdes den 5 oktober 1932, blev Skandinaviens första dubbelbro. Bron kom senare att breddas i olika omgångar. Det övre planet revs dock 1985. För att underlätta godstransporter med bil sprängdes 1964 istället en tunnel genom Finnberget på andra sidan Hästholmssundet. Sundet fylldes därefter igen för att möjliggöra trafiken.
Kvarnholmen idag
Kooperativa Förbundet äger fortfarande Kvarnholmen, och dess byggnader präglar ön än idag. KF:s personalbostäder från 1930-talet är bebodda och hyrs ut som hyresrätter. De består av två flerbostadshus och 30 radhus. Konsumaffären lades ned på 1980-talet, och idag finns ingen offentlig service på Kvarnholmen.
Industrilokalerna hyrs delvis ut till nya verksamheter, exempelvis skolorna Nackademin och Cybergymnasiet. Fortfarande finns det dock viss livsmedelsindustri kvar inom området. BM Agri AB får genom avtal med KF Fastigheter lagra spannmål i de stora silobyggnaden väster om kvarnen. Man har även tillgång intag och utlastning via djuphamnen vilken ligger rakt nedför silobyggnaderna. I andra delar av de gamla industrilokalerna finns replokaler, lagerverksamhet samt konstnärsateljéer.
KF har ända sedan kvarnen lades ned arbetat med olika förslag för hur Kvarnholmen ska kunna exploateras för nya syften. I dagsläget verkar det som man slutligen har kunnat enats kring ett förslag, vilket innebär att Kvarnholmen förvandlas till en nya stadsdel med bostäder och arbetsplatser för flera hundra personer. Stor hänsyn kommer dock tas till de gamla industribyggnaderna samt bostadsområdet från 1930-talet. En förutsättning var dock att OK:s verksamhet utmed Svindersviken med oljelagring i bergrum avvecklades, vilket skedde kring millennieskiftet.
Eventuellt öppnas Hästholmssundet upp igen med en smal kanal, varvid Kvarnholmen åter skulle bli en ö. Planer finns även på en broförbindelse mot Nacka Strand samt spårvägstrafik.
SL:s busslinje 402 går från Slussen till Kvarnholmen, och buss 469 går mot Ektorps centrum via Forum Nacka.
