Skåne
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Skåne (olika betydelser).
| Skåne | ||
|---|---|---|
|
||
| Landsdel | Götaland | |
| Län | Skåne län | |
| Stift | Lunds stift | |
| Yta | 11 027 km² | |
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
1 184 500 (2006) 105,1 inv/km² |
|
| Högsta punkt | Söderåsen, 212 m.ö.h. | |
| Lägsta punkt | Kristianstad, 2,4 m.u.h. | |
| Största sjö | Ivösjön 54 km² | |
| Landskapsblomma | Prästkrage | |
| Landskapsdjur | Kronhjort | |
| Fler symboler ... | ||
|
||
Skåne är Sveriges sydligaste landskap. Skåne är en halvö som i norr begränsas av Halland och Småland, i öster av Blekinge och Östersjön, i söder av Östersjön och i väster av det smala Öresund som skiljer Skåne från Danmark samt Kattegatt som är ett bihav till Nordsjön. Skåne utgör tillsammans med de danska Själland, Lolland-Falster, Mön och Bornholm den transnationella så kallade Öresundsregionen.[1]
Landskapet ingår i sin helhet i Skåne län, som tidigare var uppdelat i Malmöhus och Kristianstads län.
Innehåll |
Administration
I likhet med andra svenska landskap saknar landskapet Skåne egen administrativ betydelse. Landskapet är till sin utsträckning dock i det närmaste identiskt med Skåne län, som bildades 1997 genom sammanslagning av de tidigare Kristianstads län och Malmöhus län. Skillnaden mellan landskapet och länet utgörs av Östra Karups församling som ligger i landskapet Halland, men tillhör Skåne län.
Historia
Skåne var från Harald Blåtands erövring under senare delen av 900-talet en del av Danmark, tillsammans med Halland, Blekinge och Bornholm i historielitteraturen benämnt Skåneland eller Skånelandskapen.[2] År 1060 inrättades Lunds stift, som 1104-1152 var ärkestift för de nordiska rikena, och 1164-1531 överordnat ärkestiftet i Uppsala. Lund kom därmed att fungera som kulturellt centrum, fram till reformationen, för både Danmark och Sverige-Finland. Täta relationer med Hansan bidrog till också ett ekonomiskt uppsving, som varade fram till slutet av 1500-talet. Den danska reformationen kom att ha sitt epicentrum i Malmö.
Vid freden i Roskilde, 1658, övergick dessa områden till Sverige. Inledningsvis som svenska besittningar men successsivt, och för Skånes del från 1719, helt integrerade i riket.
Skånes geografi
Den skånska geografin uppvisar en mångfald av olika landskap och skiftningar inom dessa. Ett speciellt framträdande drag i Skåne är dess många horstar, vilka dock kallas för åsar. De följer en sydost-nordvästlig linje, se även Tornquistzonen. Detta utgör en gräns mellan den skandinaviska och den kontinentala plattorna, vilket visas framförallt på Söderåsen och i sprickdalen Skäralid. Större delen av landskapet täcks tvärtemot många populärföreställningar av skog, framförallt i norra Skåne och i en kil söderut genom Linderödsåsen. Landskapet domineras av gran och tall och morän med vissa lerdalar insprungna i skogsområdena.
I söder och väst samt runt Kristianstad domineras landskapet av de storskaliga slätterna. Jordbruket bedrivs här i en enorm skala på leråkrar som värderas till bland de bästa jordarna i hela världen. Istiden förde med sig många leravlagringar över hela landskapet och berggrunden består här till övervägande delar av kalk vilket bildat basen för en omfattande tegel- och byggnadsmaterialsindustri som skiljt sig till stora delar från övrig svensk byggnadsverksamhet med tegel, halmtak, och så vidare. Träbristen på slätterna gjorde också att man i stor utsträckning eldade med intorkad djurspillning eller torv.
Mellan skogs- och slättbygderna ligger risbygden som en slags mellanzon. Risbygden karaktäriseras av lövskogar med inspränga granplanteringar, ofta är det magrare sandjord eller rent av morän. Jordbruket är här mycket småskaligt.
Skånes yttre punkter
Magleröd på Söderåsen mäter 212,2 meter över havet och är Skånes högsta punkt.[3] Skånes (och Sveriges) lägsta punkt finns utanför Kristianstad där det mäter 2,4 meter under havsytan. Längst i norr ligger Kongstorp, Loshult socken, i Osby kommun. Skånes, och därmed Sveriges, sydligaste punkt är Smygehuk, Trelleborgs kommun, med positionen 55 grader 20 minuter och 13 sekunder nordlig latitud samt 13 grader, 35 minuter och 36 sekunder östlig longitud. Skånes torraste plats är Falsterbo, där man åren 1960-1999 uppmätte en medelårsnederbörd på 491 millimeter. Skånes blötaste plats, under samma period, är Brösarp där man vid väderstationen noterade en medelårsnederbörd 737 millimeter.[4]
Orter i Skåne
Städer
Vid övergången till Sverige 1658 fanns i landskapet följande elva städer: Falsterbo, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Lund, Malmö, Simrishamn, Skanör, Ystad och Ängelholm. Ytterligare några hade funnits men förlorat sina privilegier. Falsterbo och Skanör förenades 1754 under en gemensam borgmästare till Skanör med Falsterbo stad. När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft inrättades de då tio städerna som stadskommuner. 1868 blev municipalköpingen Trelleborg åter stad (privilegierna hade förlorats 1619). Under 1900-talet blev tre framväxande samhällen stad, nämligen Eslöv (1911), Hässleholm (1914) och Höganäs (1936), dock utan att erhålla egen jurisdiktion. I samband med kommunreformen 1971 infördes enhetlig kommuntyp och städerna förlorade sin kommunala särställning. I dag är de gamla städerna, i form av tätorter, centralorter i kommunerna med samma namn. Undantaget är Skanör med Falsterbo, som är en tätort i Vellinge kommun.
Större tätorter
Följande tätorter har mer än 10 000 invånare enligt tätortsavgränsningen 2005:[5]
- Malmö, 258,020
- Helsingborg, 91,457
- Lund, 76,188
- Kristianstad, 33,083
- Landskrona, 28,670
- Trelleborg, 25,643
- Ängelholm, 22,532
- Hässleholm, 17,730
- Ystad, 17,286
- Eslöv, 16,551
- Staffanstorp, 13,783
- Höganäs, 13,401
- Höllviken, 10.014
Transport
Vägar
Vägnätet är förhållandevis väl utbyggt i Skåne. Redan under 1950- och 1960-talen byggdes längre motorvägar som hängde samman enligt ett mönster som liknade till exempel Tyskland. Detta skedde samtidigt som det i övriga Sverige mest byggdes små osammanhängande motorvägssavsnitt. De skånska motorvägarna hade internationell anslutning med färjorna från början. Sedan Öresundsbron blev färdig blev denna sammankopplad med de övriga skånska motorvägarna och ersatte färjorna mellan Malmö och Köpenhamn. Det skånska motorvägsnätet är idag således integrerat med motorvägarna runt Köpenhamn. Även övriga vägar i Skåne håller normalt hög standard. En utbyggnad av E22 till motorvägsstandard har länge diskuterats. Förslag finns nu om privat finansiering för att lösa trafikinfarkten.
Järnvägar
Järnvägarna i Skåne är även dessa väl utbyggda idag. Huvudlinjerna är utbyggda för snabbtåg. Det lokala järnvägsnätet har tät trafik med Pågatåg och Öresundståg som dominerar de skånska järnvägarna. Öresundstågen går över Öresundsbron till Köpenhamn och Helsingör. Det skånska järnvägsnätet är idag helt integrerat med järnvägsnätet på Själland tack vare Öresundsbron. Detta innebär idag att de skånska järnvägarna är mer sammanlänkade med Köpenhamnsområdet än med övriga Sverige.
Kuriosa
Det latinska (och även det engelska) ordet för Skåne är Scania och företaget Scania, ursprungligen Maskinfabriks Aktiebolaget Scania grundades i Malmö år 1900 och hade sitt huvudsäte där innan det slogs ihop med Vabis i Södertälje år 1911.
Noter
- ↑ Detta är Öresundsregionen. Øresund Network - Öresundsregionens informations- och marknadsföringsorganisation.
- ↑ Skåneland, Skånelandskapen. Nationalencyklopedin.
- ↑ Svalövs kommun. "Skånes högsta punkt", Friluftsliv.
- ↑ Extrema Skåne, artikel i Sydsvenska Dagbladet 2007-07-29
- ↑ Tätortsstatistik från Statistiska centralbyrån
Se även
- Skåneportalen
- Österlen
- Söderslätt
- Skånska sevärdheter
- Skånska fornlämningar
- Skånska slott och herresäten
- Skåneland
- Lista över kända skåningar
Externa länkar
- Namnet Skåne
- skane.com – Webbplats från Skånes marknadsföringsbolag Tourism in Skåne AB
- Skåneleden
|
|||||||
