Liechtenstein
Från Rilpedia
| Fürstentum Liechtenstein | |||||
|
|||||
| Valspråk: inget | |||||
| Nationalsång: Oben am jungen Rhein | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Vaduz (cirka 5 200 inv) |
||||
| Största stad | Schaan (cirka 5 500 inv.) | ||||
| Officiellt språk | tyska | ||||
| Statsskick furste regeringschef |
furstendöme Hans Adam II Otmar Hasler |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
12 juli 1806 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
160 km² (189:e) försumbart |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
33 717 (187:e) 210,7 inv/km² (37:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2003) $1 786 miljoner (uppgift saknas) $25 000 |
||||
| Valuta | schweizisk franc (CHF) |
||||
| Tidszon | UTC+1 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Grauspitz 2 599 m ö.h. km² km |
||||
| Nationaldag | 15 augusti | ||||
| Landskod | LI, LIE | ||||
| Landsnummer | 423 | ||||
Liechtenstein är ett självständigt furstendöme i Alperna i Centraleuropa, beläget mellan Schweiz och Österrike.
Bank- och finanssektorn är, liksom i grannlandet Schweiz, av viss betydelse. Känt i utlandet bland annat för ett antal framstående alpina skidåkare med hemort i furstendömet, däribland syskonen Wenzel. Liechtenstein är en av Europas mikrostater.
Innehåll |
Historia
Det från Österrike härstammande huset Liechtenstein omnämnes i urkunderna redan på 1100-talet. År 1591 delade släkten sig i två linjer. Karl, grundläggaren av den äldre linjen, erhöll furstendömena Troppau (1613) och Jägerndorf (1623) samt upphöjdes 1608 i riksfurstlig värdighet. Med hans sonson Johan Adam Andreas, som 1699 och 1712 av grevarna Hohenems köpte herrskapen Schellenberg och Vaduz, utgick den äldre linjen på manssidan 1712, och dess länder övergick till den yngre linjen, Gundakars (furstlig 1620). Kejsar Karl VI upphöjde 1719 Vaduz och Schellenberg till ett riksomedelbart furstendöme under namnet Liechtenstein, och furst Anton Florian erhöll 1713 och 1723 säte och stämma på tyska riksdagen för sig och sina efterkommande. Furstendömet tillhörde Tyska riket till dess upplösning 1806, därefter (till 1814) Rhenförbundet och 1815-1866 Tyska förbundet.
Geografi
Trots sin ringa storlek kan Liechtenstein delas in i tre topografiskt olika områden; Rhensänkan belägen 450 meter över havet med toppen Grauspitze som når 2 599 meter över havet. Bergen hör till Rätikon och utgör gränszonen mellan den västalpina helvetiska skållan och den östalpina. Stora delar av bergsområdena är täckta av så kallat flysch, nedbrytningsprodukter från den alpina veckningen. För övrigt varierar klimatet efter höjden över havet. Nederbörden uppgår normalt till 1 050 till 1 200 millimeter per år men uppe i bergstrakterna kan den stiga upp till 1 800 millimeter. Somrarna är ofta varma och en varm sommardag är det inte ovanligt med över 25°C, på vintrarna kan temperaturen gå ner till -15°C. Cirka 25% av Liechtenstein är skogsklätt, skogar som till stor del är planterade och fattiga på övriga växter. Djurlivet i skogstrakterna är även fattigt. Uppe på de alpina ängarna, belägna ovanför skogarna och vinbergen finns ett rikt liv av både fauna och flora.
1989 blev 60 km² bergsområde (ca 37,5% av Lichtensteins yta) naturskyddat. Det finns även nio mindre naturreservat.
Administrativ indelning
Liechtenstein är indelat i elva kommuner, varav de flesta bara består av en stad eller samhälle.
Politik
Liechtenstein är en konstitutionell monarki, med en furste som statschef. Den nuvarnade fursten är Hans Adam II av Liechtenstein som efterträdde sin far som dog år 1989. Liechtensteins parlament, Landtag, består av 25 representanter valda av befolkningen. En ministär bestående av fem medlemmar har ansvaret för dagliga politiska händelser.
Landet har ingen stående armé, men vid händelse av kris kan alla män under 60 år inkallas till militärtjänst. Vid behov av militärt försvar förlitar sig Lichtenstein på att Schweiz bidrar till landets försvar.
Utrikespolitik
Liechtenstein blev medlem i FN år 1990, och är tillsammans med Schweiz, Norge och Island en av de fyra medlemmarna i EFTA. Landet ingår också i EES.
Det finns en konflikt mellan Liechtenstein på den ena sidan och Tjeckien och Slovakien på den andra sidan. Konflikten vidrör konfiskeringen av jord- och skogsegendomar på runt 1 600 km², slottsegendomar, konstsamlingar och andra värdefulla föremål tillhörande furstefamiljen och runt 30 andra liechtensteinare av dåvarande Tjeckoslovakien efter det andra världskriget. Till följd av att Liechtenstein var neutralt under andra världskriget har landet alltid haft denna konfiskering som rättssak.
Ekonomi
Fursten av Liechtenstein är en av världens rikaste statsöverhuvuden, och befolkningen i landet har en av de högsta levnadsstandardena i världen.
Liechtenstein har en viktig finanssektor, de fem största liechtensteinska bankerna har omkring 1 400 anställda, och många internationella banker har också etablerat sig i Liechtenstein. LGT Bank ägs av furstefamiljen. Precis som i Schweiz lovar bankerna att inte lämna ut information om sina kunder. Under 2008 briserade trots detta en stor skattehärva efter att en tidigare LGT-anställd sålt stora mängder kontoutdrag till tyska myndigheter.[1]
Landets industri präglas av en stor produktion av dyra specialprodukter. Valutan i Liechtenstein är schweizisk franc, men landet har även egna mynt som används vid speciella tillfällen.
Näringsliv
På några få år har Liechtenstein utvecklats från att vara ett traditionellt jordbrukssamhälle till ett avancerat industrisamhälle. Liechtensteins levnadsstandard har höjts och är nu i samma klass som Schweiz. Jordbruket står för 2% av sysselsättningen i landet och domineras traditionellt av boskapskötsel med inriktning på mejeriprodukter. Den viktigaste näringsgrenen är dock industrin där det bland annat produceras metallvaror, läkemedel samt livsmedel. Ett av de mer kända företagen är Hilti som tillverkar olika byggverktyg. Av skattemässiga skäl har även många utländska företag valt att etablera i Liechtenstein. Idag är turismen begränsad; det handlar oftast om kortare besök. Schweiz dominerar helt Liechtensteins import och cirka 41% av exporten går till EU-länder och 16% till Schweiz.
Demografi
Den egentliga befolkningen härstammar från alemannerna, en germansk folkstam som tog regionen i besittning redan kring år 500. Cirka 90% av befolkningen är romerska katoliker. Sedan år 1970 har befolkningen ökat med hela 40%, främst genom inflyttning, vilket även ger siffran att 40% av befolkningen är just invandrare, främst från Schweiz (80%), Österrike och Tyskland. I gengäld bor även en hel del liechtensteinare i övriga länder. De största städerna är Schaan (5 700 invånare) och Vaduz (5 200 invånare).
Sociala förhållanden
Välfärdssystemet för det sociala i Liechtenstein är högt utvecklat, uppburet av omfattande obligatoriska försäkringar då det gäller bland annat sjukdomar, arbetsskador, pension och arbetslöshet. För att finansiera detta står de anställda, arbetsgivarna och staten som ansvariga. Den större delena av sjukvården tillhandahåller staten tillsammans med ett nära samarbete med Schweiz eftersom landet har relativt begränsade resurser. Även i Schweiz har liechtensteinarna rätt till fri sjukvård. I landet är spädbarnsdödligheten låg men den förväntade medellivslängden är bland de lägsta i Västeuropa med 72 år för männen och 82 år för kvinnorna (2003).
Religion
Romersk-katolska kyrkan är Liechtensteins statsreligion (Landeskirche), vilket stadgas i Konstitutionen men det råder full religionsfrihet i landet (artikel 37:2, 37:1).[1] Till befolkningen hör 90% romerska katoliker och omkring 10% är protestanter (1999).
Utbildning
I Liechtenstein finns det en obligatorisk åttaårig grundskola som täcker åldern sju till 15 år. Förutom standardgymnasium finns det bland annat yrkesskola, ekonomiskt gymnasium, tekniskt gymnasium samt musikgymnasium. Eftersom landet är såpass litet finns det inga högskolor där, men liechtensteinarna har rätt till fri utbildning i högskoleklass i grannlandet Schweiz.
Sport
Liechtensteins fotbollslag spelar i de schweiziska fotbollsligorna. Liechtenstein Cup är en cup som spelas i landet för att avgöra vilket lag som ska spela i UEFA-cupen. FC Vaduz, ett lag som spelar i den schweiziska ligan, är det mest kända och lyckade laget i cupen. Liechtenstein har också ett mindre framgångsrikt landslag som aldrig kvalificerat sig till några större fotbollsarrangemang.
Massmedia
I Liechtenstein finns det två dagstidningar; Liechtensteiner Volksblatt ("Liechtensteins folkblad", grundad 1878 och en upplaga på 9 600 exemplar år 1998) och Liechtensteiner Vaterland ("Lichtensteins faderland", grundad 1913 och en upplaga på 8 200 exemplar). De båda tidningarna är sexdagarstidningar sedan 1980. Tidningen Vaterland, som den kallas i folkmun, är nära knuten till Vaterländische Union och Volksblatt till Fortschrittliche Bürgerpartei. Liecthenstein har en TV-kanal, 1FLTV. I samarbete med Volksblatt startades år 1995 en privatradiostation kallad Radio Liechtenstein. Per 1 000 invånare finns det 658 radiomottagare och 469 med tv-mottagare.
Rättsväsende
I Liechtenstein är rättsordningen kodifierad och bygger traditionellet huvudsakligen på österrikisk rätt. I landet finns det tre allmänna domstolsinstanser, samtliga belägna i huvudstaden Vaduz; Fürstliches Landgericht, Obergericht och Oberster Gerichtshof. För vissa brottmål finns även särskilda domstolar, bland annat för konstitutionella tvister och förvaltningsrättsliga mål. År 1987 avskaffades dödsstraffet, men den sista avrättningen ägde rum år 1785.
Liechtensteins furstar
| # | furste | född- död |
regeringstid | ålder vid trontillträde |
regeringsår |
|---|---|---|---|---|---|
| 1. | Karl I | 1569-1627 | 1608-1627 | 39 | 19 |
| 2. | Karl Eusebius | 1611-1684 | 1627-1684 | 16 | 57 |
| 3. | Johann Adam Andreas | 1657-1712 | 1699-1712 | 42 | 13 |
| 4. | Josef Wenzel | 1696-1772 | 1712-1718 (1732-1745, 1748-1772) | 16 | 43 |
| 5. | Anton Florian | 1656-1721 | 1718-1721 | 62 | 3 |
| 6. | Josef Johann Adam | 1690-1732 | 1721-1732 | 31 | 11 |
| (Josef Wenzel) | 1696-1772 | 1732-1745 (1712-1718, 1748-1772) | 16 | 43 | |
| 7. | Johann Nepomuk Karl | 1724-1748 | 1732-17481 | 8 | 16 |
| (Josef Wenzel) | 1696-1772 | 1748-1772 (1712-1718, 1732-1745) | 16 | 43 | |
| 8. | Frans Josef I | 1726-1781 | 1772-1781 | 46 | 9 |
| 9. | Alois I | 1759-1805 | 1781-1805 | 22 | 24 |
| 10. | Johan I | 1760-1836 | 1805-1836 | 45 | 31 |
| 11. | Aloys II | 1796-1858 | 1836-1858 | 40 | 22 |
| 12. | Johan II | 1840-1929 | 1858-1929 | 18 | 71 |
| 13. | Frans I | 1853-1938 | 1929-1938 | 76 | 9 |
| 14. | Franz Josef II | 1906-1989 | 1938-1989 | 32 | 51 |
| 15. | Hans Adam II | * 1945 | sedan 1989 | 44 | - |
| 16. | Alois | * 1968 | (sedan 2004)2 | 36 | - |
1 Johann Nepomuk Wenzel: 1732-1745 under sin farbrors Josef Wenzels förmynderskap, då han blev furste som åttaåring.
2 Arvprinsen Alois von Liechtenstein blev detta år av sin far insatt som furstens ställföreträdare (utövare av uppgifterna), har dock ännu inte tillträtt tronen (dvs. är inte formellt fullt ut en furste).
Nuvarande arvprinsar
- Arvprins Alois von Liechtenstein (son till furst Hans Adam II., *1968), fungerande statsöverhuvud
- Arvprins Joseph Wenzel (son till arvprins Alois, *1995)
Externa länkar
- Liechtenstein.li (engelska, tyska och franska)
- Liechtensteins historia (engelska)
- Wikitravel - Liechtenstein (engelska)
- Wikimedia Commons har media som rör Liechtenstein
Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
