Lantdag
Från Rilpedia
Lantdag är namnet på en folkrepresentation. Namnet har använts i Storfurstendömet Finland och i svenska besittningar, och används alltjämt i tyskspråkiga områden (tyska Landtag).
Folkrepresentationen i Finland kallades lantdag under storfurstendömets tid 1809-1917 och fram till antagandet av det självständiga Finlands första grundlag 1919 (1919 års regeringsform). Lantdagen var till 1907 en ståndslantdag vald genom klassval, och bestående av fyra stånd: ridderskapet och adeln, prästeståndet, borgarståndet samt bondeståndet. Under storfurstendömets tid sammanträdde ståndslantdagen 15 gånger: 1809 (Borgå lantdag), 1863, 1867, 1872, 1877, 1882, 1885, 1888, 1891, 1894, 1897, 1899 (urtima lantdag), 1900, 1904-1905, och 1905-1906 (urtima lantdag). I Helsingfors sammanträdde adeln i Riddarhuset och de ofrälse stånden i Ständerhuset. Efter storstrejken 1905 omvandlades ståndslantdagen 1907 till en enkammarlantdag sammansatt av representanter för olika politiska partier.
Lantdag är även beteckningen för parlamentet i en tysk eller österrikisk delstat (med undantag av de tyska förbundsländerna Bremen, Hamburg och Berlin där det kallas borgerskap, tyska Bürgerschaft, respektive deputeradekammare, tyska Abgeordnetenhaus). Även parlamentet i Liechtenstein kallas lantdag. En lantdag väljs vart fjärde till femte år i Tyskland och var femte till sjätte år i Österrike. Ledamöterna i lantdagen har som officiell beteckning Mitglied des Landtages (MdL) och får välja ministerpresidenterna samt bestämma över ekonomin samt ändra delstatens lagar och författning (även om det dessutom krävs en folkomröstning för detta i vissa förbundsländer).
