Irak
Från Rilpedia
| Republiken Irak الجمهورية العراقية Al-Jumhuriyah Al-Iraqiyah (arabiska) Komara Iraqê (kurdiska) |
|||||
|
|||||
| Valspråk: Allahu Akbar (arabiska för "Gud är större") |
|||||
| Nationalsång: Mawtini | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Bagdad 33,35°N, 44,4°Ö
|
||||
| Största stad | Bagdad | ||||
| Officiella språk | arabiska, kurdiska | ||||
| Statsskick President Premiärminister |
parlamentarisk republik Jalal Talabani Nuri al-Maliki |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Storbritannien 3 oktober 1932 3 oktober 1932 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
437 072 km² (57:e) 1,1 % |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
27 499 638 (44:e) 60,3 inv/km² (112:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2008) $113,9 miljarder[1] (59:e) $4 000[1] |
||||
| Valuta | irakisk dinar (IQD) |
||||
| Tidszon | UTC +3 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Rawanduz 3 658 m ö.h. km² Eufrat 2 800 km |
||||
| Nationaldag | 9 april | ||||
| Landskod | IQ, IRQ | ||||
| Landsnummer | 964 | ||||
_of_Iraq_2008.svg)
Irak (arabiska: العراق, al-'airaaq; kurdiska: Êraq) är en republik i Mellanöstern i sydvästra Asien. Landet gränsar till Saudiarabien och Kuwait i söder, Turkiet i norr, Syrien i nordväst, Jordanien i väst och mot Iran i öst.
Området kallades för Mesopotamien under antiken, och betraktas allmänt som en av de första civilisationerna. Namnet Irak betyder "två ådror", vilket syftar på floderna Eufrat och Tigris. Det tillhörde länge Persien (under de akemenidiska, parthiska och sassanidiska dynastierna) och blev med upprepade mellanrum mål för romerska anfall. På 600-talet ockuperades Irak av araberna, som skövlade den sassanidiska huvudstaden Ktesifon och lät anlägga den nuvarande huvudstaden Bagdad införa det nu helt dominanta islam i landet. Under 1200-talet skövlades det av mongoliska styrkor under Djingis khan och dennes ättlingar, under vilket miljontals människor kan ha mist livet. Bagdad jämnades med marken 1258 och den rådande kalifen avrättades. Det mongolisk-turkiska inflytandet hävdes under 1400-talet och landet erövrades under tidigt 1500-tal av den osmanske sultanen Süleyman.
Området ockuperades stegvis av brittiska styrkor under första världskriget och förblev under brittiskt inflytande fram till 1958, då den brittiske lydhärskaren kung Faisal II dödades i en militärkupp ledd av militära officerare. 1963 förde ännu en militärkupp sovjetorienterade officerare till makten, och 1968 gjordes det genom ännu en till en enpartidiktatur under Baathpartiet och Ahmed Hassan al-Bakr.
1979 grep al-Bakrs kusin Saddam Hussein makten i det rådande revolutionsrådet och lät utse sig till president. Under hans styre var landet en hård diktatur. Efter ett förödande krig mot grannlandet Iran 1980-1988 hamnade landet i en ekonomisk kris, vilket ledde till att president Hussein lät ockupera grannlandet Kuwait 1990. Följande år anfölls Irak av en koalition ledd av USA, som drev de irakiska styrkorna ut ur Kuwait. Efter att under 1990-talet upprepade gånger ha anklagats för innehav av massförstörelsevapen, och efter 11 september-attacken 2001 att stödja islamistisk terrorism och al-Qaida anfölls landet på nytt, denna gång av huvudsakligen amerikanska och brittiska styrkor, i mars 2003 (se Irakkriget). Irak hamnade därefter i ett kaotiskt tillstånd där väpnade grupper från landets olika etniska och religiösa grupper bekämpar varandra. En demokratiskt vald irakisk regering tillträdde den 20 mars 2006 för att ersätta den interimsregering som tillsatts av den amerikanska ockupationsmakten. De västliga styrkorna har kvarblivit i landet.
Innehåll |
Historia
Det bördiga landet mellan floderna Eufrat och Tigris var födelseplatsen för den Mesopotamiska kulturen, formad av folk som sumererna, babylonierna och assyrierna. Det var i slutet av den så kallade Uruk-perioden (det vill säga omkring 3200 f.Kr.) som Mesopotamien, genom utvecklandet av kilskrift, trädde in i den historiska tidseran. Från och med denna tid kan den historiska utvecklingen följas genom skriftliga källor. Under större delen av 2000-talet f.Kr. dominerade sumererna landet språkligt, politiskt och kulturellt, men sedan kom babylonierna och assyrierna att styra utvecklingen i Mesopotamien. År 539 f.Kr. blev Mesopotamien en provins till Persien, sedan en del av det kortvariga Alexandrinska väldet. År 312 f.Kr. kom området att hamna under det seleukidiska imperiet. Efter en period under vilken Parthien dominerade kom området att blomstra under sassaniderna som gjorde Ktesifon till rikets huvudtad. Ktesifon var på 500-talet världens största stad och berömd för sina palats och bibliotek.
656 e.Kr. tog araberna det sassanidiska riket i besittning, och 762 flyttades kalifatet till den nya staden Bagdad (nära forntida Babylon). Denna stad förblev, undantaget den period som följde på dess förstörelse av mongolerna, den arabiska världens centrum tills det att den införlivades i Osmanska riket år 1534.
Det nuvarande Irak var fram till 1918 formellt en del av Osmanska riket och bestod av de tre osmanska vilâyeten (provinserna) Bagdad, Basra och Mosul. Eftersom det osmanska riket deltog i första världskriget på centralmakternas sida kom det under kriget att stegvis ockuperas av britterna. Vid fredskonferensen i Paris 1919 beslöts det att Irak skulle bli ett brittiskt mandat enligt artikel 22 i Nationernas förbunds stadgar. Detta beslut fastställdes sedan vid konferensen i San Remo 1920. Namnet Irak kom från Irak Arabi eller Irak el-Arabi ("arabiska Irak"), vilket var namnet på det osmanska landskap som omfattade vilajetet Basra och södra delen av vilajetet Bagdad.
Kungariket Irak bildades 1921 men mandatförhållandet kvarstod till 1932 då landet erkändes som självständigt och en allians ingicks med Storbritannien som varade till 1958. Då störtades monarkin och ersattes med en republik, vilket också ledde till att landets kung Faisal II mördades samtidigt som landet slet sig loss från de brittiska kopplingarna.
Baathpartiet fick 1968 kontroll över landet och inledde en Sovjet-vänlig politik, riktad mot Israel och Västmakterna. Saddam Husseins maktövertagande 1979 stöddes av USA och efter detta utvecklades en diktatur präglad av övergrepp gentemot all opposition, inte minst den kurdiska peshmerga-milisen. År 1980 gick Irak till attack på grannlandet Iran vilket ledde till det blodiga Iran-Irak-kriget fram till 1988, där Irak även använde stridsgaser mot iranska soldater och civila.
Efter kriget hade Irak stora skulder och Saddam Hussein beordrade 1989 ockupation av det rika grannlandet Kuwait 1990, vilket utlöste Kuwaitkriget. Motiven till kriget var dels en konflikt om en oljekälla dels att Kuwait hade styckats bort från Irak efter kolonialtiden. Därefter var Irak isolerat och utsatt för hårda internationella sanktioner till våren 2003, då USA och Storbritannien, i strid mot gällande folkrätt och FN-beslut, invaderade Irak militärt (se Irakkriget). Den 13 december 2003 greps Saddam Hussein.
Efter att ha haft regeringsmakten i landet från den 21 april 2003 (med Iraks styrande råd som rådgivande från den 13 juli) överlämnade USA-alliansen den formella makten till en irakisk interimsregering (tillsatt av den amerikanska civiladministrationen) den 28 juni 2004; den senare kunde dock inte fatta långsiktiga beslut, eftersom den bara skulle sitta fram till valet, som var planerat att hållas 2 januari 2005 men istället hölls den 30 januari 2005. Den hade inte heller befälet över de 160 000 utländska soldater som var kvar i enlighet med en FN-resolution. Även val under ockupation strider mot gällande folkrätt.
Efter parlamentsvalet den 30 januari 2005 tillträdde en irakisk övergångsregering den 3 maj 2005. Den första permanenta regeringen tillträdde den 20 maj 2006.
Politik
Irak har i hela sin historia som självständig stat, fram till nyligen, varit mer eller mindre en diktatur, där inga andra grupperingar utanför de styrande hade något att säga till om. 1968 tog Baathpartiet makten i en oblodig militärkupp, där Saddam Hussein så småningom blev landets verklige ledare. Partiets officiella ideologi byggde på arabisk enhet, frihet och socialism.
Parlamentet bestod av 250 platser, varav 220 valdes genom allmänna val, och 30 tillsattes av presidenten. Inga kandidater till parlamentet utanför Baathpartiet var tillåtna. Formellt styrdes landet av ett revolutionsråd som utsåg president och stiftade lagar tillsammans med parlamentet. I praktiken hade presidenten all makt, han var premiärminister och överbefälhavare.
Genom ständiga utrensningar stärkte Saddam Hussein hela tiden sin makt, och alla viktiga poster innehades av anhöriga och nära vänner till Hussein.
Efter FN-alliansens seger i Kuwaitkriget (gulfkriget) mot Saddam Hussein fick de oppositionella grupperna i de kurdiska områdena i norra Irak, som stod utanför Saddam Husseins kontroll, ett visst reellt inflytande. De oppositionella grupperna i södra Irak motstånd mot Saddam Husseins regim i samband med kriget slogs brutalt ner med många avrättningar som följd.
Efter USA:s och Storbritanniens ockupation av Irak 2003 styrdes landet av flera olika interimsregeringar innan den första permanenta regeringen tillträdde den 20 maj 2006, sedan parlamentsval hållits den 30 januari 2005.
| Statsskick: | republik |
| Medlemskap i internationella organisationer: | Arabförbundet, FN, WTO, IAEA, IMF, OPEC, OIC med flera |
Utvecklingen efter Irakkriget
Olika FN-organ kommer med regelbunden rapportering om den humanitära situationen i Irak. FN uppgav i februari 2008 att fyra miljoner människor i Irak behöver hjälp med att få mat. 40 procent av Iraks 27 miljoner invånare saknar tillgång till rent vatten. I december 2007 rapporterade UNOCHA (UN Office for the Coordination of Humanitarian Affairs) att ett av fyra irakiska barn under fem år är kroniskt undernärt.[2]
I mitten av 2004 var alla Iraks 240 sjukhus öppna (sjukvårdsbudgeten under Saddams tid var 16 miljoner dollar, nu är den 1000 miljoner dollar [1]). Nästan alla skolor och universitet har öppnats. Iraks medier är inte längre censurerade. I augusti 2004 fick 80 000 irakier om dagen ett jobb. 100 nya arbetsplatser har öppnat och minst 900 till öppnar snart. Iraks BNP har vuxit med 52 procent efter kriget.
Kritiker till kriget har samtidigt hävdat att den tidigare ekonomiska situationen i Irak främst orsakats av FN:s handelsblockad mot landet, se Olja mot mat-programmet. Nedgången i Iraks ekonomi började dock kring 1980. Mellan 1980 och 2003 minskade Iraks BNP per capita med 75 procent.[3] Blockaden skall också, enligt WHO, ha lett till ungefär 1,8 miljoner irakiers död varav 800 000 barns död. Den tidigare dåliga strömförsörjningen i landet kan också förklaras med att kraftstationerna bombats av USA. Majoriteten av dessa har nu återuppbyggts. [2]
I en opinionsundersökning i Irak från mars 2008 svarade 29 procent av de tillfrågade att invasionen varit i Iraks bästa intresse. 48 procent tyckte inte det. 51 procent tyckte dock att det nuvarande demokratiska systemet är bättre för dem personlingen, jämfört med 22 procent som tyckte att situationen var bättre när Saddam Hussein hade makten.
48 procent höll med om påståendet "konflikten ... kommer att vara berättigad om Irak blir en fullständigt demokrati". 36 procent höll inte med. 46 procent ville att de utländska trupperna skulle lämna landet omedelbart.[4]
2005 ansåg 57 procent av de tillfrågade i en opinionsundersökning att attacker mot koalitionsstyrkorna är berättigade.[5] Denna andel har dock minskat i senare undersökningar.[4]
Geografi
| Yta: | 438 446 km², till detta kommer Iraks del av den 7 044 km² stora neutrala zon som delas med Saudiarabien |
| Markanvändning: | skog 0,4%, jordbruksmark 13%, övrig mark 87% |
| Högsta berg: | Rawanduz, 3 658 m.ö.h. |
| Längsta floder: | Eufrat (2 800 km), Tigris (1 900 km) och Shab |
| Största sjö: | Irak har ingen naturlig sjö |
Irak ligger i västra Asien och gränsar till Turkiet i norr, Syrien i nordväst, Jordanien i väster, Saudiarabien i sydväst, Kuwait i söder samt Iran i öster. De västra delarna av Irak är till stor del öken, men området mellan de två stora floderna Eufrat och Tigris, Mesopotamien, är fertilt. Den norra delen av landet är till största delen bergigt. Där ligger Iraks högsta punkt, Rawanduz, 3658 meter över havet. Irak har en liten havskust vid Persiska viken. Nära kusten har de två floderna ett gemensamt lopp, Shatt al-Arab (Arvand Rud), som tidigare till stor del bestod av träskland. Flera av dessa områden dränerades på 1990-talet.
Det lokala klimatet är mestadels ökenklimat med milda till kalla vintrar och torra, varma molnfria somrar. De norra bergstrakterna har kalla vintrar; ibland med tunga snöfall som inte sällan skapar översvämningar.
Huvudstaden Bagdad med 5,8 miljoner invånare (2000) ligger i mitten av landet på Tigris flodbank. Andra storstäder är Mosul i norr och Basra i söder med 1,8 (2002) respektive 1,4 (2002) miljoner invånare. Andra städer inkluderar Irbil, Bayji, Karbala, Kirkuk, Najaf, Samarra, Sulaymaniyya och Tikrit.
Provinser
Irak är indelat i 18 provinser (muhafazat, singular - muhafazah):
- al-Anbar
- Arbil
- Babil
- Bagdad
- Basra
- Dahuk
- Dhi Qar
- al-Diwaniyya (f.d. al-Qadisiyya)
- Diyala
- Karbala
- Kirkuk (f.d. at-Ta'mim)
- Maysan
- al-Muthanna
- Najaf
- Ninawa
- Saladin
- Sulaymaniyya
- Wasit
Ekonomi
| BNP/capita: | 2 400 USD (2002, uppskattning) |
| Olika näringsgrenars andel av BNP: | jordbruk 6%, industri 13%, service 81% (2000) |
| Sysselsättning fördelad på näringsgren: | jordbruk 18%, industri 18%, service 64% (1991) |
| Naturtillgångar: | petroleum, naturgas, svavel, fosfater, zink, bly, koppar, krom, mangan, järn, uran |
| Viktigaste exportprodukt: | olja |
| Viktigaste importprodukter: | livsmedel, medicin, industrivaror |
| Viktigaste handelspartner: | USA, Italien, Frankrike, Spanien (2000) |
| Valuta: | 1 dinar = 20 dirhan = 1000 fils = 0,3109 USD (2002) |
Irak är ett gammalt jordbruksland, men i modern tid har dess ekonomi dominerats av oljesektorn, vilken traditionellt har gett 95 procent av intäkterna i utrikeshandeln. Landet var 1988 den näst efter Saudiarabien största producenten av olja i Mellanöstern, och under åren 1980-1987 svarade oljeexporten för mer än 98 procent av landets exportintäkter. På 1980-talet skapade kriget med Iran stora utgifter, vilka tvingade landet att låna pengar samt att minska återbetalningarna på tidigare utlandslån. Iraks ekonomiska förluster under detta krig beräknas till minst 100 miljarder amerikanska dollar. Efter krigets slut 1988 ökade oljeexporten gradvis i och med konstruktionen av nya oljeledningar och återuppbyggnaden av skadade.
Den irakiska ockupationen av Kuwait i augusti 1990 och Kuwaitkriget, som inleddes i januari 1991, ledde till stor ekonomisk skada, inte bara genom de direkta kostnaderna för dessa krig, utan också på grund av de internationella sanktioner som följde. Oljeexporten ökade under slutet av 1990-talet, och år 2002 uppgick den till cirka 75 procent av nivån för år 1988.
Sysselsättningsmässigt dominerar idag servicesektorn.
Demografi
Iraks befolkning utgörs till mellan 75 och 80 procent av araber. Den andra större etniska gruppen, kurderna, utgör 15-20 procent och lever i nordöstra delar av landet. Mindre grupper är assyrier, turkmener, armenier och perser med totalt ca 5%.[6]
Arabiska och kurdiska är de officiella språken. Dessutom talas nyöstsyriska, armeniska och turkmeniska. Engelska är det vanligaste västerländska språket.
De flesta irakier är shiitiska muslimer men det finns en stor sunnimuslimsk befolkningsgrupp. Det finns även mindre grupper kristna och judar(enligt Minority Rights Group Report (ISBN 1-904584-60-8, www.minorityrights.org) fanns 2005 ca 20 judar i Bagdad, de flesta över 70 år. Samtliga irakiska judar är utestängda från irakiskt medborgarskap).
| Invånarantal: | 24,7 miljoner |
| Naturlig befolkningstillväxt: | 2,78% |
| Läs- och skrivkunnighet: | Totalt 40,4%, män 55,9%, kvinnor 24,4% |
| Folkgrupper: | Araber (75-80%), kurder (15-20%), andra (främst assyrier och turkmener) (5%)[6] |
| Religion: | Muslimer 97% (därav 60-65 procentenheter shiiter och 32-37 procentenheter sunniter), kristna 3% samt små grupper yazidier, judar och bahá'íer. |
Källa: CIA World Factbook; gäller för år 2003.
Kultur
Flera av Unesco:s kulturvärldsarv finns på irakiskt område, däribland fornstaden Babylon (Babil), staden Ur, befästningsstaden Hatra och Assyriens forna huvudstad Qal'at Sherqat (Ashur). Efter USA:s invasion fördes de upp på listan över hotade minnesmärken år 2003.
I samband med USA:s och Storbritanniens invasion gick omätliga kulturella världen förlorade i och med att ockupationsstyrkorna, i strid med internationella regler, inte hindrade plundring av exempelvis nationalmuseet.
Referenser
 |
Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort. |
Noter
- ↑ 1,0 1,1 CIA World Factbook: Iraq - Economy
- ↑ http://pdmin.coe-dmha.org/HARIraq.cfm
- ↑ Angus Maddison, Historical Statistics
- ↑ 4,0 4,1 http://www.opinion.co.uk/Documents/FINALTABLESMarch08.pdf 70 procent vill att amerikanerna ska lämna och 65 procent av dessa säger "omedelbart".
- ↑ http://www.aftonbladet.se/vss/kultur/story/0,2789,749786,00.html
- ↑ 6,0 6,1 ”CIA World Factbook”. 23 april 2009. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/iz.html. Läst 2009-05-11.
Externa länkar
