Nyöstsyriska

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
"Urmiska" omdirigerar hit, men ordet kan också syfta på den azerbajdzjanska dialekten urmiska.
Nyöstsyriska

ܐܬܘܪܝܐ Ātûrāyâ, ܣܘܪܬ Sûret
Talas i Armenien, Australien, Azerbajdzjan, Grekland, Iran, Irak, Libanon, Sverige, Syrien, USA
Region Hakkari, Turkiet, Urmia, Iran
Antal talare 210,231 (flytande)[1] 1-2 miljoner assyrier som talar andra dialekter
Klassificering afroasiatiskt

 semitiskt
  centralsemitiskt
    arameiska
     nyarameiska

      nyöstsyriska
Officiell status
Officiellt språk i Irak (i områden där assyrier/syrianer bildar en majoritet)
Språkkoder
ISO 639-1 ingen
ISO 639-2 syr
ISO 639-3 [http://www.sil.org/iso639-3/documentation.asp?id=aii aii aii]
SIL <språkets SIL/Ethnologue-kod>

Nyöstsyriska, även Urmiska, är det svenska skolverkets benämning på hemspråk av nestorianska kristna. En engelsk beteckning är Assyrian Neo-Aramaic.[1] Talspråket förekom i olika dialekter mellan Mosul i söder och Vansjön i norr, och mellan Urmiasjön i öster och norra Tigris i väster. I samma områden talades även andra språk, så att även arabiska, persiska, kurdiska och turkiska kunde ingå i nestorianernas vardag. Ett standardiserat skrifspråk är baserat på språket i Urmia.[2]

Språket är det enda nyarameiska språk som har eget skriftspråk.

Historia

Redan 1836 började amerikanen Justin Perkins, som var presbyteriansk missionär bland assyrierna i Urmia, med att nedteckna deras talspråk. De hade syriska som liturgiskt språk, men det hade blivit svårt att förstå för lekmän. Därför tryckte 1852 det amerikanska bibelsällskaper Perkins bibelöversättning, med texten placerad i parallella kolommer bredvid den gamla syriska översättningen Peshitta.[2]

Referenser

  1. 1,0 1,1 ”Assyrian Neo-Aramaic” (på en). ethnologue.com. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=aii. Läst 2008-01-05. 
  2. 2,0 2,1 Knutsson, Bengt: Assur eller Aram: språklig, religiös och nationell självidentifikation hos Sveriges assyrier och syrianer, Statens Invandrarverk, 1982. ISBN 91-7016-386-3. 


Personliga verktyg