Migrationsverket
Från Rilpedia
| Migrationsverket | |
| Departement | Justitiedepartementet |
|---|---|
| Län | Östergötland |
| Kommun | Norrköping |
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Organisationsnummer | 202100-2163 |
| Myndighetschef | Dan Eliasson, generaldirektör |
| Instruktion | SFS 2007:996 |
| Webbplats | www.migrationsverket.se |
Migrationsverket är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Justitiedepartementet. Verket är Sveriges centrala utlänningsmyndighet och ansvarar för verksamhetsområdena asyl, besök och bosättning samt medborgarskap.[1]
Myndigheten hette intill 1 juli 2000 Statens invandrarverk (SIV).
Innehåll |
Historik
Statens invandrarverk bildades 1969, då tre verksamheter slogs samman till en, tillståndsfrågorna från dåvarande Utlänningskommissionen, medborgarskapsfrågorna från Justitiedepartementet och vad som då kallades anpassningsfrågor från Arbetsgruppen för invandrarfrågor på Inrikesdepartementet
Anledningen till att de tre verksamheterna samlades under en enda myndighet var att det då ansågs viktigt att hålla samman invandringspolitiken- de regler som anger vilka utlänningar som får besöka eller bosätta sig i Sverige – och invandrarpolitiken. Med invandrarpolitik menades det som gjordes för att de som fått uppehållstillstånd i Sverige skulle komma in i samhällsgemenskapen, t.ex. tolkhjälp, svenskundervisning, stöd till invandrarorganisationer m.m.
Migrationsverket har under året 2007 tagit beslut i ca 54 000 personers ärende om anknytning. Den största gruppen är personer som vill komma till Sverige på grund av att de har anknytning till någon som de inte sammanlevt med tidigare. Andelen som beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning är hög, ca 70 %.
Under 2007 kom 36 207 asylsökande till Sverige varav 1264 tillhörde gruppen ensamkommande asylsökande barn för vilka speciella regler gäller.
Migrationsverket får ofta kritik för långa handläggningstider, både för asylsökande och från personer som sökt uppehållstillstånd på grund av anknytning. Inom 6 månader har 53% av de asylsökande fått ett besked från Migrationsverket. Förra året överklagade drygt 8 000 personer sina ärenden till migrationsdomstol.
Organisation
Ansvarsområden
- visum (tillstånd) för kort besök
- tillstånd för bosättning i Sverige
- asylprocessen, från ansökan till uppehållstillstånd eller återvändande (inklusive förvar)
- medborgarskap
- uttagning av kvotflyktingar till Sverige
- stöd för frivillig återvandring
- internationellt arbete inom EU, UNHCR och andra samverkansorgan
- att skriva avtal med Sveriges kommuner om introduktionsplatser för de invandrare som fått uppehållstillstånd, vilket tidigare var en del av Integrationsverkets arbetsuppgifter.
- att alla berörda myndigheter samverkar på bästa sätt.
Berörda parter
- de svenska ambassaderna och konsulaten i utlandet, som tar emot ansökningar om besöksvisum, arbets- och uppehållstillstånd
- polisen, som ansvarar för gränskontrollen och som också ser till att de som vägrar avvisas eller utvisas lämnar landet
- Migrationsdomstolen och migrationsöverdomstolen i Stockholm, som prövar Migrationsverkets beslut om en sökande överklagar
- länsstyrelserna har tagit över delar av Integrationsverkets tidigare uppgifter, nämligen att förhandla med kommunerna om introduktionsplatser
- frivilligorganisationer och biståndsorgan, som bland annat kan stödja flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige men som ändå vill försöka återvända till hemlandet
Verkets budget
Verkets budget avses täcka kostnader för bland annat asyl- och tillståndsprövning, asylsökandes mottagande samt prövning av svenskt medborgarskap.
För budgetåret 2007 är anslaget 5 032 876 000 kronor (~5 miljarder kronor).
Generaldirektörer
- Kjell Öberg 1969-1979
- Thord Palmlund 1979-1984 (c:a)
- Christina Rogestam 1988-1993
- Berit Rollén 1993-1994
- Björn Weibo 1994-96
- Lena Häll Eriksson 1996-2003
- Barbro Holmberg 2003-2004
- Janna Valik 2004-2007
- Dan Eliasson 2007-
Landinformation
Migrationsverkets databas Lifos som innehåller landinformation är fritt tillgänglig på Internet.
Kritik
2003
Sommaren 2003 uppdagades en korruptionsskandal där två handläggare i Norrköping avslöjades med att sälja svenska medborgarskap. I september 2004 påbörjas en utredning för att se huruvida dessa beviljade, på falska grunder, medborgarskap kan dras tillbaka.
2004
Migrationsverket har under sommaren 2004 bland annat i media kritiserats häftigt för bristande effektivitet. Ett antal utredningar har startats, bland annat för att se över anledningen till ett antal fall av apatiska barn, för att se vad som kan göras för att korta handläggningstiderna mm.
I bland annat Dagens Nyheter berättades hur en enhetschef vid Migrationsverket i södra Sverige, den 4 mars , kallade sin personal till tårtkalas efter att ensamstående mamma och hennes tre sjuka barn avvisats från Sverige. I inbjudnings-mejlet till kalaset stod "I går verkställde (tre handläggares namn) vår besvärliga kvinna i Östra Göinge. Vi firar med tårta och önskar samtidigt henne och hennes barn allt gott i hemlandet!". Generaldirektör Janna Valik kommenterade händelsen "Dessa formuleringar är inte förenliga med de värderingar som vi ska ha i vårt arbete. Det är tufft jobb som vi har, men det innebär inte att vi kan uppföra oss eller formulera oss på ett felaktigt sätt". Enhetschefen avsattes från sin tjänst sedan mejlet kommit till ledningens kännedom.
2005
Ett problem som allmänt kännetecknar verket är långa handläggningstider. För en ansökan om svenskt medborgarskap får man vänta i två år efter att ha skickat in ansökningsblankett och avgift (1 500 kr). För en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning, till exempel då man vill flytta ihop med sin i Sverige bosatta fru eller man, får man vänta upp till 14 månader, där den största flaskhalsen är den obligatoriska intervjun som Migrationsverket gör med den i Sverige bosatta parten. Under väntetiden får den utländska parten dessutom inte besöka Sverige utan måste ut utanför Schengenområdet.
Per Lilja, Migrationsverket, har på regeringens uppdrag genomfört utredningen Effektivare handläggning av anknytningsärenden (SOU 2005:14), avslutad 11 mars 2005. Han föreslår diverse ändringar, bl a möjlighet att avstå från att genomföra intervjuer.
2008 hade handläggningstiden för medborgarskapsärenden minskat till två månader och för uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening till 5,5 månader.
2007
Under sommaren 2007 fick migrationsverket kritik från bland andra politiker, intresseorganisationer och folkrättsjurister efter det vägledande beslutet att ”det inte rådde väpnad konflikt i Irak”. Migrationsverket grundade sitt beslut på tre domar av migrationsdomstolen, varav en gällde utvisning av en enskild brottsdömd irakier till Bagdad-området. Migrationsverket relaterade innebörden av begreppet väpnad konflikt till situationen i Irak som grund för sitt beslut, men kritiserades eftersom frågan om var gränsen till väpnad konflikt går är diskutabel. Beslutet gjorde det svårare att få asyl i Sverige för Irakier som önskade bosätta sig i Sverige. Under år 2007 som helhet fick 97 procent av de asylsökande Irakierna tillstånd att stanna i Sverige.[2] Migrationsöverdomstolen har dock genom flertalet avgöranden gett Migrationsverket rätt - i juridisk mening råder inte väpnad konflikt i Irak (se MIG 2007:9, ett beslut som upprätthållits i bl.a. MIG 2007:30). Kritikerna hade således, i juridisk mening, fel.
Se även
Källor
- ↑ 1 § förordningen (2007:996) med instruktion för Migrationsverket.
- ↑ Svergies Radio: Irakier söker inte asyl utan lever illegalt, publicerad 31 maj 2008.
