1991

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Händelser

• 8 januari - Sverige bidrar till FN-insatsen i Kuwait genom att skicka ett fältsjukhus till Saudiarabien.
• 13 januari - TV-huset i Vilnius besätts av sovjetiska trupper.
• 15 januari - Kuwaitkriget inleds.
• 17 januari
  • Kuwaitkriget:Operation Desert Storm startar i.o.m. att amerikanska flygstridskrafter anfaller Irak. Irak har tidigare ignorerat FNs uppsatta deadline den 15 januari för irakisk reträtt från det ockuperade Kuwait (kriget inleds 17 januari enligt Mellanöstern- och europeisk tid, 16 januari enligt amerikansk tid).
  • Harald V blir norges nya konung efter att hans far Olav V avlidit.
• 16 januari - FN angriper Irak och slår ut dess flygvapen.
• 18 januari - Irak avfyrar åtta scudmissiler mot Israel.
• 28 januari - Tetra Paks köp av Alfa Laval för 16 miljarder är den dittills största affären på börsen.
• 2 februari - 20-åriga Pernilla Wiberg tar VM-guld i storslalom i Saalbach i Österrike.
• 4 februari - Partiet Ny demokrati (NyD) bildas av Bert Karlsson och Ian Wachtmeister.
• 7 februari - Gunde Svan tar på 30 km sitt sjunde skid-VM-guld.
• 8 februari - Saab Automobile AB, som har haft 4,6 miljarder kronor i förlust, lägger ned sin nya fabrik i Malmö. 800 mister jobbet.
• 18 februari - Bert Karlsson avgår som NyD:s partiordförande på grund av "hotelser" och maffiametoder mot Skara Sommarland, Ian Wachtmeister tar över som partiledare.
• 28 februari - Kuwaitkriget tar slut.
• 1 mars - Nya svenska ersättningsregler leder till kraftiga minskningar av sjukskrivningarna samtidigt som ledighet för vård av sjukt barn ökar.
• 7 mars - Sovjet erkänner sig skyldigt till att ha skjutit ned den svenska DC3:a som försvann över Östersjön den 13 juni 1952.
• 14 mars - Karlskronavarvet sjösätter experimentfartyget Smyge som har låg radarprofil.
• 22 mars - Refaat El-Sayed döms att betala 260 miljoner i skadestånd till Fermenta.
• 25 mars - Den 63:e oscarsgalan hålls i Shrine Civic Auditorium i Kalifornien, USA.
• Våren - Den svenska regeringen sluter en energiöverenskommelse med mittenpartierna.
• 4 april - Regeringen utser Lars Eckerdal till biskop i Göteborgs stift, eftersom han är den enda av kandidaterna, som är villig att prästviga kvinnor.
• 6 april - Organisationen Nej till EG bildas.
• 26 april - Esko Aho blir statsminister i Finland.
• 3 maj - Volvo och Mitsubishi beslutar att tillsammans utveckla en ny bilmodell.
• 4 maj
  • Carola Häggkvist vinner Eurovisionsschlagerfestivalen i Rom med låten Fångad av en stormvind.
  • Sverige vinner i Helsingfors ishockey-VM för femte gången genom att besegra Sovjet med 2-1.
• 18 maj - Helen Sharman blir förste britten i rymden.
• 21 maj - Indiens premiärminister Rajiv Gandhi mördas.
• 24 maj - Eritrea blir självständigt efter 30 års krig mot Etiopien.
• 25 maj - Pittsburgh Penguins vinner Stanley Cup efter 4–2 i matcher mot Minnesota North Stars.
• 6 juni - Stockholms tingsrätt frikänner Ebbe Carlsson och fem medåtalade för att olagligen ha infört avlyssningsutrustning.
• 10 juni
  • LO-kongressen avskaffar "livstidsval" av ordförande.
  • Stig Malm omväljs som LO-ordförande för 5 år.
• 11 juni - Volvo presenterar Volvo 850 GLT som med sina 16 miljarder är det största svenska industriprojektet någonsin.
• 12 juni - Den svenska riksdagen beslutar att bygga en bil- och järnvägsbro mellan Sverige och Danmark över Öresund.
• 14 juni - Den svenska riksdagen beslutar att Sverige skall ansöka om medlemskap i EG.
• 25 juni - Kroatien och Slovenien förklarar sig självständiga.
• 27 juni - Den svenska regeringen beslutar att bygga en järnvägstunnel genom Hallandsåsen.
• 1 juli
  • Sverige lämnar in sin medlemsansökan till EG sedan statsminister Ingvar Carlsson har förklarat att medlemskap är förenligt med den svenska neutraliteten.
  • Skattemyndigheten tar över ansvaret för den svenska folkbokföringen från kyrkan.
• 6 juli - Nelson Mandela blir ordförande i ANC.
• 22 juli - Den amerikanske seriemördaren Jeffrey Dahmer grips.
• 6 augusti - Den första webbplatsen någonsin skapas på Internet.
• 14 augusti - Det danska Folketinget godkänner byggandet av Öresundsbron.
• 18 augusti - En junta bestående av gammelkommunister tar makten i Sovjetunionen för att stoppa de pågående reformerna.
• 19 augusti - Boris Jeltsin uppmanar det sovjetiska folket att trotsa juntan.
• 20 augusti - Estland förklarar sig självständigt från Sovjet.
• 21 augusti - Lettland förklarar sig självständigt från Sovjet.
• 23 augusti - Carl Bildt och Bengt Westerberg presenterar ett gemensamt regeringsalternativ, "Ny start för Sverige".
• 24 augusti
  • Sveriges kommunikationsminister Georg Andersson och hans danske kollega Kaj Ikast sluter avtal om fast förbindelse över Öresund.
  • Rysslands president Boris Jeltsin erkänner Estland och Lettland som fria stater.
• 27 augusti - Sverige och EG erkänner de baltiska staternas självständighet.
• 28 augusti - Sverige öppnar ambassader i de baltiska staterna.
• 29 augusti - Det sovjetiska kommunistpartiet förbjuds att verka.
• 6 september
  • Galenskaparna och After Shaves filmversion av Stinsen brinner, Stinsen brinner... filmen alltså, har premiär.
  • Sovjetunionen erkänner de baltiska staternas självständighet.
• 10 september - Grungebandet Nirvana får sitt genombrott med Smells Like Teen Spirit
• 15 september - I det svenska riksdagsvalet går Moderaterna fram tillsammans med Kristdemokraterna och Ny demokrati. NyD blir vågmästare, medan Miljöpartiet de Gröna åker ur riksdagen.
• 17 september - Moderatledaren Carl Bildt får i uppdrag att bilda ny svensk regering.
• 23 september - Armenien förklarar sig självständigt från Sovjet.
• 1 oktober - 10-kronorsmyntet införs och 10-öringarna upphör att gälla i Sverige.
• 3 oktober - Carl Bildt bildar en svensk fyrpartiregering bestående av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet.
• 5 oktober - Galenskaparna och After Shaves revy Grisen i säcken har urpremiär på Lorensbergsteatern i Göteborg.
• 12 oktober - Det svenska spel-TV-programmet Bingolotto börjar sändas.
• 5 november - Den svenska regeringen framlägger ett nytt sparpaket.
• 6 november - Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen antas av riksdagen. Den skyddar bland annat yttrandefriheten i radio, TV, film, video och ljudupptagningar.
• 7 november - TV4 får tillåtelse till marksändningar och blir därmed Sveriges första marksända reklamkanal under namnet Nordisk Television.
• 8 november - En 34-årig iranier skjuts ihjäl i Stockholm av den så kallade "lasermannen", John Ausonius.
• 29 november - En 23-årig skinnskalle skjuts till döds av civilklädd polis i Malmö.^[1][2]
• 30 november
  • Karl XII:s dödsdag blir stökig på flera håll. I Lund stoppas nazisternas fackeltåg av antirasister, vilket blir slutet på denna tradition i Lund. I Stockholm hindrar antirasisterna nazisterna från att samlas vid Karl XII:s staty i Kungsträdgården.
  • Rundradiostationen Motala långvåg läggs ned.
• 1 december
  • Ukraina lämnar Sovjetunionen.
  • Panamakanalen övergår helt i Panamas ägo.
• 3 december - Boutros Boutros-Ghali väljs till FN:s generalsekreterare.
• 19 december - Sverige erkänner Ryssland, Ukraina och Vitryssland.
• 21 december - Elva tidigare sovjetrepubliker bildar ett statsförbund kallat Oberoende staters samvälde.
• 24 december - CD-spelare är årets julklapp i Sverige.
• 25 december - Michail Gorbatjov avgår och Sovjetunionen upplöses.
• 27 december - Då ett flygplan tvingas kraschlanda i Gottröra nordost om Arlanda överlever samtliga 129 ombordvarande.

Okänt datum

• Håkan Lans patenterar en applikation till GPS-systemet för positionering.
• Lärarförbundet bildas genom sammanslagning av Svenska lärarförbundet och Sveriges lärarförbund.
• Polisen gör en razzia efter gömda flyktingar i klostret i Alsike i Uppland.
• Den svenska kronkursen knyts till EG-valutan ecu.
• Ingegerd Troedsson blir den svenska riksdagens första kvinnliga talman, när hon efterträder Thage G. Peterson.
• Riksdagen beslutar att det svenska gymnasiet skall reformeras i grunden. Linjegymnasiet skall successivt ersättas av 16 nationella program och ett individuellt.
• En ny svensk kommunallag ger kommunerna stor frihet att själva organisera sin verksamhet.
• Sedan Sydafrika officiellt har upphävt apartheidpolitiken upphäver Sverige sanktionerna mot landet.
• Antalet nya cancerfall i Sverige minskar för första gången på 30 år.
• Svenska försvaret får rätt att fälla sjunkbomber mot främmande misstänkta ubåtar.
• I Sverige avskaffas Skolöverstyrelsen (SÖ), bildad 1920, och istället bildas Statens skolverk.
• Den första överenskommelsen om en tågförbindelse genom Malmö med anslutning till den kommande Öresundsförbindelsen träffas.

Födda

• 10 februari - Emma Roberts, amerikansk skådespelare, brorsdotter till Julia Roberts.
• 17 februari - Bonnie Wright, brittisk skådespelare.
• 4 april - Jamie Lynn Spears, amerikansk skådespelare, syster till Britney Spears.
• 26 maj - Julianna Rose Mauriello, amerikansk skådespelare.
• 3 juni - Natasha Dupeyron, mexikansk skådespelare.
• 18 juni - Willa Holland, amerikansk skådespelare.
• 12 juli - Erik Per Sullivan, amerikansk skådespelare.
• 9 juli - Mitchel Musso, amerikansk skådespelare.
• 22 augusti - Federico Macheda, italiens fotbollsspelare
• 5 september - Skandar Keynes, brittisk skådespelare.
• 20 oktober - Kirsten Olson, amerikansk konståkerska och skådespelare.
• 10 december - Zoe Keller, amerikansk skådespelare.

Avlidna

Första kvartalet

• 1 januari - Inga Gentzel, svensk sångerska.
• 8 januari - Steve Clark, brittisk rockmusiker, medlem i bandet Def Leppard.
• 10 januari - Jan von Zweigbergk, svensk skådespelare och regiassistent.
• 15 januari - Olav V, kung av Norge 1957-1991.
• 21 januari - Prinsessan Ileana av Rumänien.
• 22 januari - Lennart Landheim, svensk filmproducent och inspicient.
• 24 januari - Bo Setterlind, svensk författare och poet.
• 26 januari - Hans Strååt, svensk skådespelare.
• 30 januari - John Bardeen, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 7 februari - Werner Fuetterer, tysk skådespelare.
• 13 februari - Arno Breker, tysk skulptör.
• 21 februari - Margot Fonteyn, brittisk ballerina.
• 2 mars - Serge Gainsbourg, fransk sångare.
• 9 mars - Greta Bjerke, svensk sångerska och skådespelare.
• 12 mars - LeRoy Collins, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1955-1961.
• 14 mars - Margery Sharp, brittisk författare.
• 25 mars - Marcel Lefebvre, fransk romersk-katolsk kyrkoman och dissident. Ärkebiskop av Dakar.
• 26 mars - Doug Herland, amerikansk roddare.

Andra kvartalet

• 1 april - Detlev Karsten Rohwedder, tysk företagsledare och politiker.
• 3 april - Graham Greene, brittisk författare.
• 4 april - John Heinz, amerikansk republikansk politiker, senator.
• 8 april - Dead, eg. Per Yngve Ohlin, svensk musiker, sångare i Mayhem.
• 16 april - David Lean, brittisk regissör.
• 18 april - Rudolf Keijser, svensk musiker och pianostämmare.
• 22 april - Marianne Stjernqvist, svensk skådespelare på ett flertal stadsteatrar samt TV-teatern.
• 5 maj - Rolf Larsson, svensk jazzpianist, kompositör och musikarrangör.
• 14 maj - Kerstin Sundmark, svensk kompositör och sångtextförfattare.
• 17 maj - Göthe Grefbo, svensk skådespelare.
• 18 maj - Gunnar Johansson, svensk kapellmästare, kompositör, musikpedagog och musikdirektör.
• 21 maj - Rajiv Gandhi, indisk politiker, mördad.
• 24 maj - Gene Clark, sångare, gitarrist och låtskrivare, medlem
• 27 maj - Helge Mauritz, svensk skådespelare och sångare.
• 2 juni - Hans Lagerkvist, svensk regissör, producent, och skådespelare.
• 6 juni - Stan Getz, amerikansk jazzsaxofonist.
• 16 juni - Adina Mandlová, tjeckisk skådespelare.
• 19 juni
  • Jean Arthur, amerikansk skådespelare.
  • Tony Williamson, brittisk manusförfattare.
• 20 juni - Michael Westphal, tysk tennisspelare.
• 24 juni - Nils Ahlroth, svensk underhållare och skådespelare.
• 26 juni - Öllegård Wellton, svensk skådespelare.

Tredje kvartalet

• 1 juli - Michael Landon, amerikansk skådespelare, regissör (Lilla huset på prärien och Bröderna Cartwright) och sångare.
• 4 juli - Martin Söderhjelm, svensk skådespelare, regissör, dramaturg och författare.
• 6 juli - Henrik Sandblad, svensk idéhistoriker och professor.
• 16 juli - Robert Motherwell, amerikansk konstnär.
• 24 juli
  • Folke Olhagen, svensk radio- och TV-journalist - Novisen vid spisen.
  • Isaac Bashevis Singer, författare och nobelpristagare.
• 29 juli - Christian de Castries, fransk militär.
• 9 augusti - Dag Stålsjö, svensk TV-producent.
• 22 augusti
  • Boris Pugo, lettisk-sovjetisk politiker.
  • Sven Löfgren, svensk rekvisitör och skådespelare.
• 8 september - Brad Davis, amerikansk skådespelare.
• 11 september - Bertil Anderberg, svensk skådespelare.
• 25 september - Klaus Barbie, tysk SS-officer.
• 26 september - Miles Davis, amerikansk jazzmusiker och kompositör.

Fjärde kvartalet

• 9 oktober - Dagmar Lange, svensk deckarförfattare, pseud. Maria Lang.
• 10 oktober - Jacob Dahlin, svensk programledare.
• 17 oktober - Ester Lindin, svensk folkskollärare och författare.
• 18 oktober - Gunnar Sønstevold, norsk kompositör av bland annat filmmusik.
• 24 oktober - Gene Roddenberry, skapare av Star Trek.
• 1 november - Gunnar Gren, svensk fotbollsspelaren, en del av trion Gre-No-Li.
• 6 november - Gene Tierney, amerikansk skådespelare.
• 9 november - Allan Johansson, svensk pianist, kompositör, kapellmästare och sångare.
• 20 november - Inga-Lill Åhström, svensk skådespelare.
• 24 november
  • Freddie Mercury, brittisk rocksångare i gruppen Queen.
  • Eric Carr, amerikansk rockmusiker, medlem i hårdrocksgruppen Kiss.
• 3 december - Arthur Fischer, svensk skådespelare, författare, skulptör, akvarellist och tecknare.
• 4 december - Maud Walter, svensk skådespelare.
• 6 december - Majlis Granlund, finlandssvensk skådespelare.
• 8 december - Sonja Looft, svensk skådespelare.
• 9 december - Berenice Abbott, amerikansk fotograf.
• 11 december - Arthur Lundkvist, svensk författare.
• 12 december - Eleanor Boardman, amerikansk skådespelerska.
• 22 december - Ernst Krenek, österrikisk kompositör.

Nobelpris

• Fysik - Pierre-Gilles de Gennes, Frankrike
• Kemi - Richard R Ernst, Schweiz
• Medicin
  • Erwin Neher, Tyskland
  • Bert Sakmann, Tyskland
• Litteratur - Nadine Gordimer, Sydafrika
• Fred - Aung San Suu Kyi, Myanmar
• Ekonomi - Ronald Coase, Storbritannien

Källor

1. ↑ ”Tolv dödsskjutningar sedan 1990”. Aftonbladet. 2002-05-20. http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,166469,00.html. 
2. ↑ Himmelstedt, Bernt: När Var Hur 1993, Bokförlaget Forum AB, Stockholm 1993, sid. 23. ISBN 91-37-10231-1.