Dagmar Lange

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Maria Lang som staty på Strandpromenaden i Nora.

Dagmar Lange, pseudonym Maria Lang, född 31 mars 1914, död 9 oktober 1991, var deckarförfattare och lektor.

Hon ingick som en av de tretton ledamöterna i den Svenska Deckarakademin när den instiftades 1971 (senare lämnade hon deckarakademin efter interna motsättningar). Langs kommissarie Christer Wijk förekommer i alla kriminalromanerna (utom ungdomsdeckarna), ofta som utredare av mord inom småborgerliga kretsar där känslorna kokar och erotiska hemligheter frodas under en sval och kontrollerad yta. Miljön var ofta småstaden Skoga, som i verkligheten var hennes hemstad Nora i Bergslagen där Lang bodde efter pensioneringen och gärna promenerade runt ensam nattetid för att få inspiration till nya pusseldeckare. Lang är numera hyllad av staden med en staty invid Norasjön. Turistbyrån i Nora erbjuder även mordvandringar i Langs spår.

Dagmar Lange har också disputerat, 1946, vid dåvarande Stockholms högskola på en avhandling om Pontus Wikner (Pontus Wikner som vitter författare) och var under åren 1948-1968 studierektor vid Nya elementarskolan för flickor i Stockholm, därefter lektor där mellan åren 1952-1972.

Innehåll

Böcker

Mördaren ljuger inte ensam (1949) är Langs första bok, en deckare. Berättarfiguren kallas Puck Ekstedt och blir så småningom gift Bure. Puck är hjältinna i flera av Langs tidiga böcker. Christer Wijk introduceras - en bergslagsk lord Peter Wimsey. Innan upplösningen kommer har två människor dräpts och en begått självmord. Det som utlöser dödsfallen är att två av huvudpersonerna lever i en hemlig homosexuell relation; Langes akademiska engagemang i Pontus Wikner lyser igenom.

I detektivromanen Kung Liljekonvalj av Dungen, 1957, bygger historien på förgiftning med hjälp av vatten från en vas med liljekonvaljer.

Tre små gummor, 1963, är Langs enda historiska detektivroman och utspelas år 1929. Några av de återkommande personerna i Langs böcker medverkar i boken i yngre upplagor, däribland en tioårig Christer Wijk; han har dock inget med romanens intrig att göra.

Vem väntar på värdshuset?, 1972, är en deckare som utspelas på Kolbäcks gästgivaregård. Lang bodde själv på detta gästgiveri under en längre tid, när hon skrev boken.

Ungdomsdeckare

  • Akta dej, Katja! (1971)
  • Hjälp mej, Katja! (1972)
  • Jan och Katja jagar jultomten (1975)
  • Jan och Katja jagar en kista (1977)

Bibliografi

  • Mördaren ljuger inte ensam (1949)
  • Farligt att förtära (1950)
  • Inte flera mord (1951)
  • En skugga blott (1952)
  • Rosor, kyssar och döden (1953)
  • Tragedi på en lantkyrkogård (1954)
  • Se döden på dig väntar (1955)
  • Mörkögda augustinatt (1956)
  • Kung liljekonvalje av dungen (1957)
  • Farliga drömmar (1958)
  • Ofärd i huset bor (1959)
  • Vår sång blir stum (1960)
  • Att vara kvinna (1961)
  • En främmande man (1962)
  • Tre små gummor (1963) - historisk deckare, utspelas 1929
  • Ögonen (1964)
  • Siden sammet (1964)
  • De röda kattorna (1965)
  • Svart sommar (1966)
  • Vitklädd med ljus i hår (1967)
  • Ingen returbiljett (1968)
  • Intrigernas hus (1969)
  • Staden sover (1970)
  • Mördarens bok (1971)
  • Vem väntar på värdshuset? (1972)
  • Vi var tretton i klassen (1973)
  • Det är ugglor i mossen (1974)
  • Dubbelsäng i Danmark (1975)
  • Körsbär i november (1976)
  • Arvet efter Alberta (1977)
  • Camilla vid skiljevägen (1978)
  • Svar till Ensam Eva (1979)
  • Inga pengar till Vendela (1980)
  • Gullregn i oktober (1981)
  • Docka vit, Docka röd (1982)
  • Fyra fönster mot gården (1983)
  • Använd aldrig arsenik (1984)
  • Klappa inte katten (1985)
  • Dödligt drama på Dramaten (1986)
  • Ånglok 16 på fel spår (1987)
  • Tvillingen i spegeln (1988)
  • Flyttbil försvunnen (1989)
  • Se Skoga och sedan... (1990)

Filmmanus

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk