1939

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

För andra betydelser, se 1939 (olika betydelser).

Händelser

• 1 januari - På Mosaiska församlingens förslag godkänner den svenska regeringen att ta emot omkring 1 000 judar från Tyskland som transitoflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar.
• 2 januari - Den amerikanska tidskriften TIME utser Adolf Hitler till årets man.
• 7 januari - Enligt befolkningskommissionens slutbetänkande krävs det fyra barn per familj för att bibehålla den svenska folkmängden.
• 25 januari - En jordbävning med styrkan 8,3 på Richterskalan drabbar Chile. Cirka 28 000 invånare omkommer.
• 17 februari - Studentkåren i Uppsala antar under det så kallade Bollhusmötet en resolution som avvisar invandringen av ett tiotal judiska läkare från Tyskland.
• 27 februari - Frankrikes och Storbritanniens regeringar erkänner Francisco Francos regering i Spanien.
• Februari - Den svenska regeringen anslår 500 000 kronor till att ta hand om flyktingar. Detta leder till diverse protester i hela Sverige.
• 10 mars - Sveriges regering beslutar att på prov ersätta tyska med engelska som B-språk i vissa realskolor.
• 13 mars - Det svenska politiska partiet Allmänna valförbundet byter officiellt namn till Högern.
• 14 mars - Det slovakiska provinsparlamentet förklarar Slovakien självständigt. Prästen Jozef Tiso blir landets president.
• 15 mars - Tjeckoslovakien upphör att existera eftersom tyska trupper ockuperar resterande delar av Böhmen och Mähren och en tyskvänlig regering insätts i Slovakien.
• 21 mars - I en föredragning för den svenska regeringen framhåller försvarsstabschefen ett anfall från Sovjet som mest troligt i händelse av krig.
• 22 mars - Tyskland tar Memel från Litauen.
• 28 mars
  • Den svenska regeringen föreslår åtgärder för att stärka det svenska försvaret.
  • Madrid faller för Francisco Francos trupper.
• Mars - Studentkåren i Lund ansluter sig till Uppsalakårens resolution.
• 1 april - Spanska inbördeskriget tar slut.
• 7 april - Italien invaderar Albanien. Kung Zog lämnar landet.
• 15 april - Svenska flottans Skeppsgossekår, inrättad 1685, avvecklas.
• 16 april - Den amerikanske jazzmusikern Duke Ellington ger sin första Sverigekonsert.
• 29 april - Kryssaren Admiral Hipper tas i bruk av tyska Kriegsmarine.
• Maj - I Detective Comics #27 debuterar seriefiguren Batman, skapad av tecknaren Bob Kane och författaren Bill Finger. På svenska blir han även känd som Läderlappen.
• 1 maj - Första maj blir Sveriges första och länge enda borgerliga helgdag.
• 5 maj - Den svenska riksdagen antar en lag som förbjuder arbetsgivare att avskeda kvinnor på gund av förlovning, giftermål eller graviditet. De får också två veckors betald ledighet vid förlossning.
• 17 maj - Sverige, Norge och Finland avböjer att sluta en icke-anfallspakt med Tyskland.
• 22 maj - Tyskland och Italien undertecknar Stålpakten.
• 23 maj - Lars-Erik Larssons Pastoralsvit uruppförs vid en radiokonsert i Sveriges Radio.
• 31 maj - Danmark och Tyskland ingår en icke-angreppspakt.
• 3 juni - Den svenska regeringen återkallar det svenska försvaret av Åland, på grund av Sovjets negativa inställning.
• 7 juni - Den svenska allmänna förfogandelagen antas. Den reglerar hur förnödenheter och tjänster får tas ut av enskilda eller kommuner under krig och andra krisförhållanden.
• 18 juni - Dramatikern Bertolt Brecht, som flytt från Tyskland, slår sig ner på Lidingö.
• Juni - Den svenska försvarsmakten begär medel för att uppföra skyddsvärn mot främmande angrepp i Skåne och på Gotland.
• 23 juni - Siam byter namn till Thailand.
• 20 juli - Den internationella Lingiaden, en slags frisksportsolympiad, anordnas på Stadion i Stockholm av Svenska Gymnastikförbundet. Över 7000 aktiva från 37 nationer deltog.
• 27 juli - Gösta Knutsson utkommer med första boken om katterna i Uppsala, Pelle Svanslös på äventyr.
• Juli - De första värnen i den svenska försvarslinjen Per Albinlinjen uppförs i Skåne.
• 8 augusti - En urtima (extra) riksdag öppnas i Stockholm.
• 12 augusti - Filmen Trollkarlen från Oz har världspremiär.
• 23 augusti - Hitler och Stalin delar upp Östeuropa mellan sig i Molotov-Ribbentrop-pakten.
• 27 augusti
  • Per Albin Hansson håller ett tal om det svenska försvaret där han bland annat hävdar att "Sveriges beredskap är god".
  • Omfattande inkallelser till svenska flottan och kustartilleriet genomförs.
  • Sally Bauer simmar som första svensk över Engelska kanalen på 15 timmar och 22 minuter.
  • Världens första jetdrivna flygplan Heinkel HE 178 genomför sin premiärflygning.
• 31 augusti - 18 arbetare dödas då brospannet till under byggnad varande Sandöbron över Ångermanälven rasar.
• 1 september - Tyskland invaderar Polen och startar därmed andra världskriget. Sverige förklarar sig neutralt.
• 3 september
  • Frankrike, Storbritannien och Australien förklarar krig mot Tyskland.
  • Den brittiska passagerarbåten Athenia anfalls utan varning av en tysk ubåt och sänks.
• USA förklarar sig neutralt i det pågående kriget.
• 10 september - Kanada förklarar krig mot Tyskland.
• 17 september - Sovjetunionen invaderar Polen.
• 24 september - Lastångaren Gertrud Bratt torpederas på Skagerack och blir därmed det första svenska fartyg som sänks under andra världskriget.
• 27 september - Warszawa faller för tyskarna.
• 28 september - Ryskt-estniskt avtal ger ryssarna militärbaser i Estland.
• 29 september - Polen kapitulerar till Tyskland och Sovjetunionen, som delar landet mellan sig. Därmed upphör Polen att existera.
• September - Tre polska ubåtar flyr från polskt vatten till Sverige, där de blir kvar under resten av kriget.
• 1 oktober - Sista polska bastionen, Hela, kapitulerar.
• 5 oktober - Rysk-lettisk överenskommelse ger ryssarna militärbaser i Lettland.
• 11 oktober
  • Eriksdalshallen i Stockholm invigs.
  • USAs president Franklin D. Roosevelt erhåller ett brev från Albert Einstein, som uppmanar USA att skyndsamt utveckla en atombomb med användande av uran. Detta leder till att Manhattanprojektet startas.
  • Ryskt-litauiskt avtal ger ryssarna militärbaser i Litauen.
• 14 oktober - Det svenska folkhushållningsdepartementet återupprättas. Det får ansvar för ransonering och reglering av framförallt livsmedel, energi och råvaror.
• 18-19 oktober - Sveriges kung Gustaf V, Kristian X av Danmark och Håkon VII av Norge samt Finlands president Kyösti Kallio möts i Stockholm för att visa enighet och neutralitet.
• 19 oktober - Finlands begäran om ett militärt förbund mellan de nordiska länderna avslås.
• 27 oktober - Ransoneringskort börjar utdelas i Sverige.
• 8 november - Adolf Hitler undgår knappt ett mordförsök i samband med 16-årsfirandet av Ölkällarkuppen.
• 11 november - Ture Nermans antinazistiska tidning Trots Allt! tas i beslag för smädliga omdömen om Hitler.
• 30 november - Sovjetunionen anfaller Finland, och startar därmed vinterkriget. Sverige förklarar sig som icke-krigförande part.
• December - Den 163:e sovjetiska divisionen förintas av finländska styrkor vid Suomussalmi i Finland.
• 6 december - Ett stort opinionsmöte hålls i Stockholm för Finland, vilket inleder ett exempellöst engagemang för Finlands sak.
• 7 december - Slaget vid Suomussalmi börjar.
• 8 december
  • General O. Thörnell blir svensk överbefälhavare.
  • Den svenska nationalinsamlingen för Finland börjar sin verksamhet. Slutsumman blir 490 miljoner kronor, vilket är mer än den finska statsbudgeten.
• 12 december - Den svenska regeringen godkänner en frivilligkår till Finland.
• 13 december
  • Med anledning av det pågående andra världskriget bildas en samlingsregering i Sverige bestående av alla partier utom kommunisterna och nazisterna och med Per Albin Hansson som statsminister.
  • Det svenska pansarskeppet "Manligheten" exploderar av ett minsvep, varigenom 4 matroser dödas (en korpral och tre meniga) och 13 skadas.
• 15 december - Filmen Borta med vinden har premiär.
• 21 december - Den svenska frivilligkåren till Finland börjar organiseras och består till slut av 10 000 man.
• 26 december - En jordbävning med styrkan 7,8 på Richterskalan drabbar östra Turkiet. Cirka 11 000 invånare omkommer och staden Erzincan blir svårt skadad.
• 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Arnold Sjöstrand.

Okänt datum

• Den svenska försvarsstaben begär 7,9 miljoner kronor för anläggandet av befästningar i Skåne. Regeringen beviljar 4 miljoner.
• En minoritet inom den svenska regeringen, ledd av utrikesministern, vill förverkliga Ålandsplanen, medan majoriteten avvisar detta och meddelar finska regeringen om detta.
• Disciplinkompanier införs i Sverige för att isolera inkallade som anses nationellt opålitliga. Kommunister drabbas, men även nazister i händelse av krig med Tyskland.
• Statens jordbruksnämnd ombildas till Statens livsmedelskommission. Den handhar frågor om Sveriges försörjning av livsmedel, fodermedel och gödningsmedel.
• Staten övertar ägandet av Svenska Penninglotteriet AB. Det var tidigare privatägt men kontrollerat av staten.
• De svenska landsstormskvinnornas föreningar ombildas till lottakårer.
• Kommunala tjänstepliktslagen antas i Sverige. Den reglerar den civila hälso- och sjukvårdspersonalens tjänstgöringsskyldigheter.
• Samfundet Nordens Frihet bildas för att värna om Nordens oberoende och bistå Finland.
• Producentbidrag för småbrukare införs i Sverige.
• Den svenska valutalagen antas och valutareglering införs. Syftet är att kontrollera och begränsa möjligheterna att föra valutor, värdepapper och kapital över statsgränsen.
• Den svenska kronan devalveras med 30 procent.
• Den svenska maximiprislagen antas.
• Svenska staten anslår 400 000 kronor för att bygga fasta ordentliga skolor för samebarn.
• Frank W. Cyr anordnar USA:s första federala skolbussystem.
• I Sverige får Hugo Hammarström tillstånd att starta "Stockholms folkskolor sångklasser" i Adolf Fredriks skola. Det börjar med två klasser, "sångavdelningar", i folkskolans sårskurs 3.

Födda

• 2 januari - Jim Bakker, amerikansk TV-evangelist.
• 7 januari - Birgitta Pettersson, svensk skådespelare.
• 10 januari - Sal Mineo, amerikansk skådespelare.
• 15 januari - Per Ahlmark, svensk politiker, ledare för Folkpartiet 1975-1978.
• 16 januari - Christodoulos, ärkebiskop och primas över Greklands autocefala kyrka.
• 19 januari - Phil Everly, amerikansk musiker, medlem i duon The Everly Brothers.
• 23 januari - Sonny Chiba, japansk skådespelare.
• 25 januari - Gabriel Romanus, svensk folkpartistisk politiker och socialminister.
• 28 januari - John Fabian, amerikansk astronaut.
• 30 januari - Frank Wolf, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1981-.
• 1 februari
  • Paul Gillmor, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1989-2007.
  • Ekaterina Maximova, rysk ballerina.
• 3 februari - Michael Cimino, amerikansk regissör, producent och manusförfattare.
• 6 februari - Mike Farrell, amerikansk skådespelare känd från bland annat TV-serien M*A*S*H.
• 13 februari - Valeri Rozhdestvensky, rysk kosmonaut.
• 21 februari - Börje Ahlstedt, svensk skådespelare.
• 27 februari
  • Antoinette Sibley, brittisk ballerina.
  • Peter Revson, amerikansk racerförare.
• 28 februari
  • Daniel C Tsui, kinesisk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
  • Pelle Berglund, filmregissör.
• 1 mars - Leo Brouwer, kubansk tonsättare och dirigent.
• 5 mars - Benyamin Sueb, indonesisk skådespelare.
• 7 mars - Marianne von Baumgarten, svensk redaktör och journalist.
• 8 mars - Mike Lowry, amerikansk demokratisk politiker.
• 10 mars - Fred Gunnarsson, svensk skådespelare.
• 13 mars - Neil Sedaka, amerikansk sångare och sångskrivare.
• 14 mars - William Lenoir, amerikansk astronaut.
• 15 mars - Ted Kaufman, amerikansk demokratisk politiker, senator 2009-.
• 19 mars - Sune Eriksson, åländsk politiker (liberal).
• 21 mars - Christer Boustedt, svensk musiker och skådespelare.
• 28 mars - Zdenek Sverák, tjeckisk manusförfattare och skådespelare.
• 2 april - Marvin Gaye, amerikansk blues- och R&B-sångare.
• 4 april
  • JoAnne Carner, amerikansk golfspelare.
  • Darlene Hooley, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997-2009.
• 7 april - Francis Ford Coppola, amerikansk filmregissör.
• 8 april - Elizabeth Clare Prophet, ledare inom New Age.
• 9 april - Berit Gullberg, svensk författare och teaterförläggare.
• 13 april
  • Seamus Heaney, irländsk författare, nobelpristagare.
  • Paul Sorvino, amerikansk skådespelare.
• 15 april - Claudia Cardinale, italiensk skådespelare.
• 16 april - Dusty Springfield, brittisk sångerska.
• 19 april - Inga-Britt Ahlenius, svensk revisor och politiker.
• 20 april
  • Elspeth Ballantyne, australisk skådespelare.
  • Peter S. Beagle, amerikansk författare.
  • Gro Harlem Brundtland, norsk statsminister 1981, 1986-1989 och 1990-1996, chef för WHO 1998-2003.
• 22 april - Sven Yrvind, svensk seglare och segelbåtskonstruktör.
• 23 april - Stanisław Wielgus, polsk romersk-katolsk ärkebiskop.
• 27 april - Stanisław Dziwisz, polsk kardinal, ärkebiskop av Kraków.
• 4 maj - Amos Oz, israelisk författare, professor och samhällsdebattör.
• 7 maj
  • Ruggero Deodato, italiensk skräckfilmsregissör.
  • José Antonio Abreu, venezuelansk musiker, kompositör och politiker
• 11 maj - Ardy Strüwer, svensk konstnär, komiker och manusförfattare.
• 13 maj - Harvey Keitel, amerikansk skådespelare.
• 14 maj - Sven Olov Finnberger, svensk affärsman.
• 18 maj - Patrick Cormack, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party från 1970.
• 30 maj - Iwar Wiklander, svensk skådespelare.
• 6 juni - Jet Harris, brittisk musiker.
• 19 juni
  • Inger Axö, svensk skådespelare och sångerska.
  • Yvonne Axö, svensk skådespelare och sångerska.
• 23 juni - Arne Lifmark, svensk regissör och manusförfattare.
• 25 juni - Östen Braathen, svensk skådespelare, klippare och TV-regissör.
• 1 juli - Karen Black, amerikansk skådespelare.
• 2 juli
  • Michael Castle, amerikansk republikansk politiker.
  • John H. Sununu, amerikansk republikansk politiker och programledare.
• 5 juli
  • Karin Ekström, svensk skådespelare.
  • Ali Khamenei, Irans högsta ledare, Ayatollah från 1989.
• 16 juli - Ruth Perry, tillförordnad president i Liberia 1996-1997.
• 21 juli - John Negroponte, amerikansk diplomat och politiker.
• 22 juli - Terence Stamp, brittisk skådespelare.
• 24 juli - Christian Kampmann, dansk författare och journalist.
• 26 juli - John Howard, premiärminister i Australien.
• 28 juli - Gösta Ekman d.y., svensk skådespelare.
• 31 juli - France Nuyen, fransk skådespelare.
• 2 augusti - Wes Craven, amerikansk skräckfilmsregissör och -manusförfattare.
• 5 augusti - Irene av Nederländerna, nederländsk prinsessa.
• 7 augusti - Siewert Öholm, svensk programledare i TV.
• 9 augusti - Romano Prodi, italiensk politiker, president för EU-kommissionen 1999-2004.
• 14 augusti - Inger Taube, svensk fotomodell och skådespelare.
• 16 augusti - Valeri Ryumin, rysk kosmonaut.
• 17 augusti
  • Gun Carlson, åländsk politiker (centerpartist).
  • Ed Sanders, amerikansk sångare, poet och konstnär, medlem i The Fugs.
• 19 augusti - Ginger Baker, brittisk trummis, medlem i Cream.
• 21 augusti - Lennart Norbäck, svensk skådespelare, produktionsledare och regiassistent.
• 20 augusti - John Peel, brittisk musikproducent och radioman.
• 1 september
  • Carl-Axel Dominique, svensk kompositör och musiker.
  • Lily Tomlin, amerikansk skådespelare.
• 5 september
  • George Lazenby, australiensisk skådespelare.
  • Clay Regazzoni, schweizisk racerförare.
• 12 september - Henry Waxman, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975-.
• 13 september
  • Bill Janklow, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1979-1987 och 1995-2003.
  • Richard Kiel, amerikansk skådespelare, mest känd som Jaws i James Bond-filmerna.
• 18 september - Jorge Sampaio, portugisisk politiker, president 1996-2006.
• 22 september - Alla Sizova, rysk ballerina.
• 27 september - Kathy Whitworth, amerikansk golfspelare.
• 30 september
  • Len Cariou, kanadensisk skådespelare.
  • Sven-Olof Petersson, svensk musiker (saxofon), medlem i Sven-Ingvars 1962-1986.
• 2 oktober - Yuri Glazkov, rysk kosmonaut.
• 4 oktober - Jackie Collins, amerikansk författare, skådespelare och producent.
• 10 oktober - Joseph R. Pitts, amerikansk republikansk politiker.
• 12 oktober - Dicky Zulkarnaen, indonesisk skådespelare.
• 13 oktober - T.J. Cloutier, amerikansk pokerspelare.
• 14 oktober - Ralph Lauren, modedesigner.
• 18 oktober - Lee Harvey Oswald, amerikansk antagen mördare av John F Kennedy.
• 22 oktober
  • George Cohen, engelsk fotbollsspelare.
  • Tony Roberts, amerikansk skådespelare.
• 23 oktober - Ami Priyono, indonesisk skådespelare.
• 24 oktober - F. Murray Abraham, amerikansk skådespelare.
• 27 oktober - John Cleese, brittisk skådespelare.
• 28 oktober - Jane Alexander, amerikansk skådespelare.
• 31 oktober - Ron Rifkin, amerikansk skådespelare.
• 2 november - Richard Serra, amerikansk konstnär, skulptör.
• 18 november
  • Margaret Atwood, kanadensisk författare.
  • Brenda Vaccaro, amerikansk skådespelare.
• 21 november - Mulayam Singh Yadav, indisk politiker.
• 23 november - Betty Everett, amerikansk sångerska.
• 24 november - Marit Paulsen, svensk författare, samhällsdebattör och politiker (folkpartist).
• 26 november
  • Abdullah Ahmad Badawi, Malaysias premiärminister.
  • Tina Turner, amerikansk sångerska.
• 27 november - Ulla Strömstedt, svensk skådespelare.
• 1 december - Lee Trevino, amerikansk golfspelare.
• 10 december - Yvonne Ingdahl, dansk skådespelare.
• 11 december
  • Gösta Engström, svensk skådespelare, scenograf, rekvisitör, manusförfattare och passare.
  • Tom Hayden, amerikansk radikal och politiker.
• 16 december - Liv Ullmann, norsk skådespelare.
• 28 december - Conny Andersson, svensk racerförare.
• Pratapsing Rane, indisk politiker, chefsminister i Goa
• Luis Adolfo Robelo, medlem av den styrande juntan i Nicaragua 1979-1980

Avlidna

• 9 januari - Kirtland I. Perky, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1912-1913.
• 18 januari - Hjalmar Peters, svensk skådespelare.
• 26 januari - Newell Sanders, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator 1912-1913.
• 28 januari - William Butler Yeats, irländsk författare, nobelpristagare.
• 10 februari
  • Pius XI, född Achille Ratti, påve 1922-1939.
  • Lili Ziedner, svensk skådespelare.
• 27 februari - Nadezjda Krupskaja, rysk revolutionär, Lenins hustru.
• 2 mars - Howard Carter, brittisk arkeolog.
• 13 mars - Lucien Lévy-Bruhl, fransk antropolog och filosof.
• 31 mars - Johan Petter Åhlén, svensk företagsledare, grundare av företaget Åhlén och Holm.
• 4 maj - Erik Johansson, svensk skådespelare.
• 5 maj - Clara Schønfeld, dansk skådespelare.
• 7 juli - Axel Hägerström, svensk filosof.
• 22 september - Werner von Fritsch, tysk militär, arméchef 1935-1938.
• 23 september - Sigmund Freud, österrikisk psykiater.
• 7 oktober - Harvey Cushing, amerikansk hjärnkirurg.
• 7 november - William E. Chilton, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911-1917.
• 28 november - James Naismith, kanadensisk läkare och pedagog, upphovsman till basketboll.
• 30 november - Béla Kun, ungersk politiker.
• 18 december - Bruno Liljefors, svensk konstnär.
• 19 december - Hans Langsdorff, tysk marinofficer
• 23 december - Antony Fokker, nederländsk flygplanskondtruktör och tillverkare.
• Gunnar Jeanson, svensk musikforskare och skriftställare.

Nobelpris

• Fysik - Ernest Lawrence, USA
• Kemi
  • Adolf Butenandt, Tyskland
  • Leopold Ruzicka, Schweiz
• Medicin - Gerhard Domagk, Tyskland
• Litteratur - Frans Eemil Sillanpää, Finland
• Fred - Inget pris utdelades

Källor

• Händelser man minns - en krönika 1920-1966, fil dr Harald Schiller 1970