Bollhusmötet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
"Bollhuset" 2007; i bakgrunden syns Svettis.

Bollhusmötet arrangerades av studentkåren vid Uppsala universitet den 17 februari 1939, i den då nybyggda Tennishallen kallad "Bollhuset". En stor majoritet av de närvarande studenterna protesterade mot att Sverige skulle ta emot judiska akademikerflyktingar från Nazityskland. Dessa ansågs hota studenternas framtida arbetsmarknad.

Mötet hade sin bakgrund i vissa uppgifter som cirkulerat i pressen (SvD 28/1 1939) om att Medicinalstyrelsen, med regeringens goda minne, planerade att bjuda in tio till tolv judiska specialläkare till landet. Mot detta protesterade delar av läkarkåren, och hänvisade till arbetslöshet bland främst yngre läkare. Delar av den högerextrema opinionen i landet var snabba att utnyttja tillfället och arrangerade ett flertal demonstrationer och opinionsmöten, främst vid universitet och högskolor.

Bollhusmötet, som det kallades i Upsala Nya Tidning dagen efter, varade mellan 19.30 och 00.30. Tjugotre talare från studenthåll avlöste varandra i talarstolen (och förutom dessa hölls också ett inledande anförande om "flyktingsituationen i landet" av den speciellt inbjudne chefen för Socialstyrelsens utlänningsbyrå, Kurt Bergström). Sju av dessa talare representerade olika högerextrema organisationer, som det nazistiska SSS och fascistiska SNF. Sju andra representerade föreningar som tvärtom tagit flyktingarnas parti, som Laboremus, Verdandi och olika kristna organisationer. Alla talarna var män med ett undantag: Karin Westman (Berg), senare känd litteraturforskare, som höll en apell för flyktingarnas sak.

Från början hade mötet samlat 1 500 studenter (cirka en tredjedel av stadens samtliga studerande), men när man kommit fram till omröstning fanns bara cirka 900 kvar i salen. Röstsiffrorna utföll med 548 röster för och 349 mot att Studentkåren skulle anta en protest mot den judiska invandringen.

Mötet har gått till historien som en skamfläck i Uppsala studentkårs och Uppsalas historia, och brukar anföras som exempel på hur tyskvänligt Uppsala var i slutet av 1930-talet.

Namnet Bollhusmötet för lätt tankarna till Eden i Bollhuset i upptakten till Franska revolutionen, men har inget samband med den.

Litteratur

Personliga verktyg