Ture Nerman
Från Rilpedia
Tidigare ledamot av Sveriges riksdag |
||
Ture Nerman | ||
---|---|---|
Parti | Socialdemokratiska arbetarepartiet (1908–1917), Sverges socialdemokratiska vänsterparti / Sverges kommunistiska parti (1917–1929), Socialistiska partiet (1929–1937), Socialdemokratiska arbetarepartiet (1939–1969) | |
Mandatperiod(er) | 1931–1937 1946–1953 |
|
Valkrets | Stockholms stad | |
Uppdrag i riksdagen: | ||
Ledamot i första kammaren | ||
Utskottsordförande i: | ||
Ej ordförande i något utskott | ||
Yrke/Titel | Redaktör | |
Födelsedatum | 18 maj 1886 | |
Födelseplats | Norrköping, Östergötland | |
Ture Nerman | |
---|---|
Ture Nerman |
|
|
|
Född | 18 maj 1886 Norrköping, Östergötland |
Död | 7 oktober 1969 |
Yrke | Poet, journalist och riksdagsman |
Nationalitet | Svensk |
Verksam | 1909–1969 |
Genrer | Poesi & sångtexter |
Ämnen | Opinionsbildning (bl a antinazism) |
Ture Nerman, född 18 maj 1886 i Norrköping, död 7 oktober 1969 i Stockholm, var en svensk journalist, radikal politiker, antimilitarist och författare (poet). Under hela sitt vuxna liv var han dessutom vegetarian och nykterist. Han var bror till konstnären Einar Nerman och arkeologen Birger Nerman, och far till Anders och Bengt Nerman.
Nerman blev filosofie kandidat i Uppsala 1908 och satsade därefter på en karriär som socialistisk journalist, först i Sundsvall och senare i Stockholm. Han var redaktör för Nya Samhället i Sundsvall 1910-1915. Nermans radikala skrivande innefattade en egenkomponerad stavningsreform. Ord som till exempel Sverige blev i Nermans tappning Svärge, ljus blev jus, hjärta blev järta och så vidare.
Innehåll |
Politik
Nerman var politiskt radikal och växlade partitillhörighet mellan socialdemokraterna och kommunisterna. När första världskriget bröt ut 1914 blev Nerman en förkämpe i Zimmerwaldrörelsen, den socialisiska internationella grupp som kämpade emot kriget. Han var tillsammans med Zeth Höglund en av grundarna av den svenska kommunistiska rörelsen 1917 och i april det året välkomnade han de ryska bolsjevikledarna Lenin och Zinovjev på deras genomresa genom Stockholm. Han reste själv till Sovjetunionen tre gånger, 1918 med Anton Nilson, 1920 och 1927 och träffade många av de främsta bolsjevikledarna, som Trotskij, Zinovjev, Kamenev, Bucharin, Aleksandra Kollontaj och Karl Radek. Nerman hyllade Lenin och den ryska Oktoberrevolutionen, men han fördömde stalinismen och den senare utvecklingen i Sovjetunionen.
Nerman satt i riksdagen 1930–1937 och 1946–1953. Han utgav den antinazistiska kamptidningen Trots allt! 1939-1946. Sitt kraftiga motstånd mot nazismen demonstrerade han där vid ett flertal tillfällen; när de svenska tidningarna rapporterade som mest från den tyska judeförföljelsen och köpbojkotten med början mars 1933, förvägrades Nerman att ställa en fråga, interpellation, till ecklesiastikminister Arthur Engberg. Nermans fråga gällde huruvida regeringen skulle göra något för Tysklands förföljda judiska forskare och konstnärer och ge dem asyl i Sverige. Omröstningen i första kammaren den 20 april 1933 resulterade i att Nerman förvägrades begära interpellationen med röstsifforna 62 mot 59, vilket väckte stor debatt.
Under andra världskriget gav han ut den kraftfullt antinazistiska tidningen Trots allt! Namnet till tidningen hade han lånat från Karl Liebknechts text Trotz Alledem!. Tidningen utgavs 1939–1945, men flera nummer beslagtogs av censuren och i rättegång 1939 dömdes Ture Nerman till tre månaders fängelse för att i en tidningsartikel ha kritiserat Hitler. Nerman hade skrivit en artikel 10 november med rubriken Hitlers helvetesmaskin, och den skarpa ordalydelsen i artikeln ansågs inte acceptabel av de svenska myndigheterna. Nerman skrev själv om dess olika "brott" i en ledare i Trots allt! 9 juni 1944, att den socialdemokratiska partistyrelsen utdömt tidningen bland annat för att de ansåg att den haft för avsikt att skada partiet och för att den anklagat partivänner för att vara nazister. Samtliga ledare, även de som beslagtagits, publicerades 1946 i boken För människovärdet.
Mot slutet av sitt liv bytte Nerman delvis ideologisk inriktning. Han blev anhängare av ett svenskt Natomedlemskap och stödde Sydvietnam och USA i Vietnamkriget.
Rickmanaffären
Nerman blev rekryterad av Alfred Rickman under andra världskriget som fick uppdrag av Secret Intelligence Service att sabotera de svenska järnmalmsuppskeppningarna. Alfred Rickman hade planerat att spränga kranar och matarband i Oxelösunds hamn. Nerman tipsade dock statspolisen och Rickman dömdes till 8 års staffarbete.
Författarskap
Som poet debuterade Nerman 1909 och gav totalt ut arton diktsamlingar samt några romaner. Hans mest kända dikt är troligen den senare av Lille Bror Söderlundh tonsatta Den vackraste visan om kärleken, som handlar om första världskrigets ondska. Han skrev också revykupletter åt Ernst Rolf under dennes tidiga karriär på 1910-talet.
Det påstås ibland att Ture Nerman skrev den välkända snapsvisan När gäddorna leker i vikar och vass, och solen går ner över Sjöbloms dass,[källa behövs] men Ture Nerman var nykterist och skrev inga snapsvisor. Däremot bygger snapsvisan på en dikt av Nerman,[källa behövs] och Sjöbloms dass syns verkligen från familjen Nermans sommarställe.[källa behövs]
Ture Nermans självbiografi i tre delar heter Allt var ungt, Allt var rött och Trots Allt!
Revolutionär diktning
Ture Nermans stora passion i livet var diktandet, sina egna alster, och andras. Han skrev huvudsakligen två typer av dikter, kärleksdikter och politiska, radikala dikter. Här följer en sådan dikt, Till Bärget, en hyllningsdikt till den ryska Oktoberrevolutionen 1917, publicerad i den kommunistiska tidningen Politiken den 11 november. Titeln syftar på den franska revolutionens yttersta vänsterparti, med vilket Nerman vill jämföra bolsjevikerna. (Se Bergpartiet.) Dikten inleds:
” | Hurra, revolutionen lever än!
Det går ända framåt vid Nevans vatten. På tsar Kerenskijs grav står livets män: Lenin med Zimmerwalds kokard i hatten! |
” |
Eftermäle
Ture Nerman har fått en liten gata uppkallad efter sig på Kungsholmen i Stockholm, Ture Nermans gränd.
Bibliografi i urval
- Nidvisor och solsalmer 1909
- Svarta brigaden 1918
- Fem friska 1924
- Farfars fästmansbrev 1926
- Samlade skrifter 1930
- Släkterna Nerman 1945
- Allt var ungt 1948
- Allt var rött 1950
- Trots allt! Minne och redovisning 1954
- Tre vänner om Carl Lindhagen 1961
- En oscarians bekännelse 1965
- Akademikerna i arbetarrörelsen 1967
- En bok om Blidö 1978
- Dikter 1993
Externa länkar
- Wikiquote har citat av eller om Ture Nerman