Karl Radek
Från Rilpedia
Karl Radek eg. Karl Sobelsohn född 31 oktober 1885 i Lviv i nuvarande Ukraina – då Lemberg huvudstad i provinsen Galizien i Österrike-Ungern, död 1939, var en kommunistisk politiker.
Innehåll |
Radeks bakgrund
Han var son till en judisk posttjänsteman och studerade 1902-03 juridik i Krakow. Han blev 1904 medlem i det polska socialdemokratiska partiet och medverkade i socialistisk press. På grund av sitt stöd för den socialistiska oppositionen vid marsrevolutionen i Ryssland fängslades han av tsarregimen och tillbringade ett år i fängelse.
1907 emigrerade han till Tyskland och blev där medlem i Sozialdemokratisches Partei Deutschlands (SPD) och medverkade i ett par socialdemokratiska tidningar. På grund av vänsterradikal propaganda uteslöts han ur partiet 1912, och vid första världskrigets utbrott flyttade han till Schweiz och kom där i kontakt med Lenin.
1917
Efter februarirevolutionens utbrott reste han tillsammans med Lenin i en plomberad järnvägsvagn genom Tyskland till Sverige. Vid de rysk-tyska fredsförhandlingarna i Brest-Litovsk deltog Radek som en av de ryska förhandlarna.
Efter krigsslutet 1918 fick han ett uppdrag som korrespondent i Berlin för en nyhetsagentur i Sankt Petersburg. I Berlin kom han i kontakt med Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht och arbetade med dem vid uppbyggnaden av Kommunistisches Partei Deutschlands (KPD) och blev följaktligen utvisad 1919.
Komintern
Tillbaka i Moskva blev Radek ledamot av exekutivkommittén i Kommunistiska internationalen (KI), och 1923 blev han av KI utsänd för att illegalt arbeta för att organisera ett kommunistiskt motstånd i Ruhr.
Opposition mot Stalin
1924 publicerade han en skrift om Lenin, och eftersom han där visade att han var anhängare till Leo Trotskij tvingades han att lämna samtliga sina politiska uppdrag då den framväxande stalinismen tog kontroll över partiet. 1927 blev Radek utesluten ur partiet och förvisad till Vologda, ca 50 mil norr om Moskva.
Avbön
När Radek 1929 genom avbön underordnade sig Stalins politik blev han benådad och blev 1931 återupptagen i kommunistiska partiet och fick anställning som utrikespolitisk redaktör i Izvestija. Han anses allmänt ha varit en duktig journalist och han var också en av medförfattarna till den sovjetiska författningen 1936.
Skenprocess
I samband med Stalins utrensningar anhölls Radek och dömdes i en skenrättegång 23 januari 1937 till 10 års straffarbete och dog (sannolikt avrättad) 1939. Det har påståtts att han i ett fångläger i Irkutsk blev ihjälslagen av en medfånge. Han blev aldrig rehabiliterad och var som så många andra gammalbolsjeviker en icke-person i Sovjetunionen.
