Litauen
Från Rilpedia
| Lietuvos Respublika Republiken Litauen |
|||||
|
|||||
| Valspråk: | |||||
| Nationalsång: 'Tautiska Giesme' | |||||
 |
|||||
| Huvudstad |  Vilnius |
||||
| Största stad | Vilnius (cirka 540.000 inv.) | ||||
| Officiellt språk | Litauiska | ||||
| Statsskick President Premiärministrar |
Republik Valdas Adamkus Andrius Kubilius |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Ryssland resp. Sovjetunionen 16 februari 1918 resp. 11 mars 1990 29 november 1918 resp. 6 september 1991 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
65 303 km² (123:e) 1,35 % |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
3,367,000 (2009, IMF)[1] (125:e) 55 inv/km² (113:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2009) $65,022 miljarder (2009, IMF)[2] (75:e) $19,311.576 (2009, IMF)[3] |
||||
| Valuta | litauisk Litas (LTL) |
||||
| Tidszon | EET (UTC+2) | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Aukštojas 294 m ö.h. km² km |
||||
| Nationaldag | 16 februari | ||||
| Landskod | LT | ||||
| Landsnummer | 370 | ||||
Litauen är en republik i Baltikum i mitten av Europa. Landet gränsar till Lettland i norr, Vitryssland och Polen i söder samt den ryska exklaven Kaliningrad i väster. Landets nationaldag är den 16 februari.
På 1200-talet förenades Litauen under en kristen kung, Mindaugas; på 1500-talet ingick man en union med Polen, och 1795 annekterades Litauen av Ryssland. Efter den tyska ockupationen under första världskriget och Rysslands nederlag blev Litauen självständigt 1918. 1940 invaderades det av Sovjetunionen, och året därpå ockuperades landet av tyska stridskrafter. När enheter från Röda armén nådde landet 1944, hade ca 200 000 litauer, varav drygt två tredjedelar judar, dödats. I samband med de politiska omvälvningarna i Östeuropa i slutet av 1980-talet uppstod självständighetsrörelser även i Litauen. 1990 utropade landet sin självständighet. Litauen är idag en parlamentarisk demokrati med en folkvald president som statsöverhuvud och en premiärminister som regeringschef. I likhet med de andra baltiska länderna är Litauen medlem av Förenta Nationerna.
Jordmånen i Litauen är till stora delar tämligen bördig. Vidsträckta områden utgörs av marskland och skogar. Stora sumpmarker har utdikats till odlingsbar mark. Den flacka östersjökusten domineras av dynlandskap. Landet har ett rikt nät av vattendrag: i kullandskapet i sydöst ligger mer än 3 000 sjöar, och talrika folder rinner genom landet.
Maskinkonstruktion, förädling av olja, varvsindustri och livsmedelsindustri hör till de viktigaste grenarna inom tillverkningsindustrin. Landet har inga större mineralförekomster, och måste därför importera de flesta råvaror från Ryssland. Inom jordbrukssektorn dominerar nötboskaps- och svinavel. De viktigaste grödorna utgörs av spannmål, potatis och sockerbetor. Det alltjämt starka beroendet av Ryssland i kombination med en hög inflation har gjort Litauen till det fattigaste landet i Baltikum.
Litauen är sedan 2004 medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen NATO.
Innehåll |
Historia
Litauen var en europeisk stormakt under medeltiden. Dess förste storfurste Mindaugas räknas som Litauens förste och ende krönte kung. En union bildades 1573 med grannlandet Polen vilken sträckte sig ända ner till Svarta havet (se Polen-Litauen).
Republiken Litauen bildades efter första världskriget, genom Versaillesfreden. Frihetstiden sträckte sig fram till slutet av 1930-talet då Litauen bland annat tvingades att gå med på sovjetiska truppers närvaro i landet. Vid inledningen av Operation Barbarossa 1941 intog tyska trupper Litauen, en ockupation som varade fram till 1944. Landet invaderades av Sovjetunionen i slutet av andra världskriget, ockuperades och tvingades bli en del av unionen fram till dess fall.
Långt in på 1950-talet fanns reguljära förband som uppstått ur den tidigare litauiska armén - Skogsbröderna.
Under 60-talet verkade motståndsrörelsen i form av olika studentgrupper som spred underjordiska tidskrifter om Litaunen och litauisk kultur och som även utförde aktioner där den förbjudna litauiska trikoloren hissades.
Under 1980-talet samlades krafterna för ett fritt Litauen inom rörelsen Sajudis med Vytautas Landsbergis som en av ledarna. Den 11 mars 1990 deklarerade Litauen, som den första av sovjetrepublikerna, på nytt sin självständighet. Den förnyade självständigheten erkändes först av Island (den 4 februari 1991), och av Sovjetunionen den 6 september 1991.
Den 29 mars 2004 blev Litauen medlem i NATO. Den 1 maj 2004 blev Litauen medlem i EU.
Geografi
Litauen är det största av de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen med 3 596 617 invånare. Landet ligger söder om Lettland vid Östersjöns östra strand. Den största staden är huvudstaden Vilnius. Andra större städer är före detta huvudstaden Kaunas (434 000) och hamnstaden Klaipeda (208 000). I Litauen hittar man Europas mittpunkt.
Delområden
Litauen är indelat i 10 apskritys (sing. apskritis), vilket kan översättas med län. Varje län har namn efter dess huvudort. Litauen har 60 kommuner, som i sin tur är indelade i omkring 500 åldermannaskap (seniūnija).
| Region | Huvudstad | Areal (km²) |
Invånarantal |
|---|---|---|---|
| Alytusområdet | Alytus | 5425 | 188 100 |
| Kaunasområdet | Kaunas | 8091 | 703 200 |
| Klaipėdaområdet | Klaipėda | 5207 | 370 000 |
| Marijampolėområdet | Marijampolė | 4467 | 188 100 |
| Panevėžysområdet | Panevėžys | 7881 | 301 800 |
| Šiauliaiområdet | Šiauliai | 8589 | 370 700 |
| Tauragėområdet | Tauragė | 4411 | 134 500 |
| Telšiaiområdet | Telšiai | 4303 | 180 600 |
| Utenaområdet | Utena | 7206 | 186 100 |
| Vilniusområdet | Vilnius | 9730 | 850 700 |
Demografi
Befolkningen består till 80 % av etniska litauer, vilket skiljer Litauen från Estland och Lettland som har betydligt större inslag av minoriteter. Litauen hade till skillnad mot dem inte alls samma grad av ryssifiering under sovjetockupationen. Det finns dessutom många ättlingar till emigranter i USA och litauer som lever i grannländerna till Litauen.
- Befolkningstillväxt: 0,9 procent
- Medellivslängd: Män 66,6 år; Kvinnor 76,3 år
- Religion: katolicism och judendom
Industri
Litauen har en stor textilindustri och landet är sedan gamla tider specialiserat på linne. I Litauen finns också Europas största tillverkare av bildskärmar och annan elektronisk industri. Kärnkraftverket i Ignalina står för den stora delen av landets energiförsörjning och även export. Staden Klaipeda är landets export- och importhamn.
Styrelseskick
Litauens folkvalda parlament finns i Vilnius och heter Seimas.
Sport
Litauens basketlandslag tillhör de bästa landslagen i världen och basket är den stora folksporten i Litauen. Den mest framgångsrika klubben i Litauen heter BC Žalgiris. Man har även duktiga friidrottare och fotbollslandslaget gör skapliga resultat i EM- och VM-kval. Bland friidrottarna kan nämnas den mycket duktige Virgilijus Alekna som har tagit dubbla OS-guld i diskus, år 2000 och 2004, och Austra Skujyte som tog silver i sjukamp vid OS i Aten 2004 efter Carolina Klüft. Litauen är även en stor roddnation med framgångar i OS (bland annat under Sovjettiden). I Sveriges ungdomsbasket finns många lituaer då främst i klubben 08 Söder Basket. Litauens herrlandslag i handboll representerar Litauen i handboll på herrsidan.
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 30 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 16 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 58 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 43 av 179 |
Källor
- Geographica - Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder ISBN 978-3-8331-4129-4
Noter
- ↑ ”Preliminär befolkningsstatistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009.
- ↑ ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009.
- ↑ ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009.
Externa länkar
- Litauens turistinformation
- Litauiskt galleri, bilder från Litauen över 17 års tid
