Nederländerna
Från Rilpedia
| Koninkrijk der Nederlanden Konungariket Nederländerna |
|||||
|
|||||
| Valspråk: Je Maintiendrai (franska för "Jag kommer att stå fast")x |
|||||
| Nationalsång: Wilhelmus van Nassouwe | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Amsterdam1 |
||||
| Största stad | Amsterdam (cirka 740.000 inv.) | ||||
| Officiellt språk | nederländska2 | ||||
| Statsskick Regent Premiärminister |
konstitutionell monarki drottning Beatrix Jan Peter Balkenende |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
spansk-nederländska kriget 26 juli 1581 30 januari 1648 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
41 526 km² (134:e) 18,41 % |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
16 491 461 (59:e) 395 inv/km² (23:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2005) $625 271 miljoner (16:e) $38 618 |
||||
| Valuta | euro3 (EUR) |
||||
| Tidszon | CET (UTC+1) | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Vaalserberg 321 m ö.h. IJsselmeer 1250 km² km |
||||
| Nationaldag | 30 april | ||||
| Landskod | NL | ||||
| Landsnummer | 31 | ||||
| 1Den Haag är säte för regeringen. 2 I Nederländerna är frisiska också ett officiellt språk (talas dock bara i Friesland). 3Före 2002: Gulden. |
|||||
Nederländerna (nederländska Nederland , IPA: [ˈne:dərlɑnt]) är en monarki i västra Europa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Kungariket Nederländerna hör även Nederländska Antillerna och Aruba i Karibien.
Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regering och parlament har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska.
Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålunionen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen NATO sedan den grundades 1949.
Med cirka 400 innevånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater frånräknade).
Nederländerna kallas ofta Holland, vilket egentligen endast är namnet på en del av landet. Namnet Holland används dock ofta - liksom holländska för språket och som adjektiv - i vardagliga sammanhang för företeelser som man uppfattar som förknippade med Nederländerna, såsom "holländsk Edamer", "holländska tulpaner", hollandaise(sås), de "holländska" kanalerna.
Innehåll |
Historia
Under Karl V, tysk-romersk kejsare och kung av Spanien, var regionen en del av de sjutton nederländska provinserna, i vilka även det mesta av dagens Belgien ingick. Efter det spansk-nederländska kriget mot Karl V:s son Filip II av Spanien, växte den norra delen, under namnet De sju förenade Nederländernas republik, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under 1600-talet. Perioden kallas den Nederländska stormaktstiden. Kolonier och handelsstationer etablerades över hela världen.
Under Napoleon införlivades landet med det franska väldet men återfick självstyre tillsammans med de österrikiska Nederländerna och med Luxemburg 1815. Belgien bröt sig loss 1830. Luxemburg lydde under det nederländska kungahuset men med andra tronföljdsregler och bröts loss efter kung Vilhelm III:s död. Under 1800-talet industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört med kringliggande länder.
Nederländerna var neutrala i första världskriget och i inledningen av andra världskriget, men ockuperades trots detta av Nazityskland i maj 1940 och befriades inte förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inom Benelux och EG. Nederländerna blev också medlemmar i NATO.
När EU skapades 1952 var Nederländerna ett av medlemsländerna.
Se även: Lista över Nederländernas regenter.
Politik
Nederländerna var en republik från 1581 till 1806, kungariket Holland till 1810, ockuperad av Frankrike till 1813, men har sedan 1815 varit en konstitutionell monarki. Grundlagen är från 1815, men den reviderades 1848 av liberalen Johan Rudolf Thorbecke, vilket gjorde landet parlamentariskt och utvidgade folkrepresentationen, varför gällande konstitution brukar sägas vara från det året.
Statschef är sedan 1980 drottning Beatrix. Formellt tillsätts regeringsmedlemmarna av henne. I praktiken bildas en koalitionsregering när resultatet av parlamentsvalen presenteras (något som kan ta flera månader). Därefter tillsätts denna formellt av drottningen. Premiärministern, eller Minister President, leder arbetet i regeringen. Denne är vanligtvis även ledare för det största partiet i koalitionsregeringen.
Parlamentet består av två kammare. Val till de 150 platserna i underhuset (Tweede Kamer eller den andra kammaren) äger rum vart fjärde år, eller tidigare om underhuset har gjort en misstroendeförklaring mot regeringen. Den mindre viktigare senaten (Eerste Kamer eller den första kammaren) väljs vart fjärde år efter provinsvalen av de nyvalda medlemmarna i provinsernas folkvalda församlingar. Tillsammans kallas de två kamrarna för Staten Generaal. Det finns ingen spärr för hur stort ett parti måste vara i procentenheter för att få en plats i parlamentet; omkring 60 000 röster brukar räcka för en parlamentsplats.
Statsvetare betraktar Nederländerna som ett klassiskt exempel på en samarbetsdemokrati (consociational state). Under 2000-talet har landet dock skakats av ett par mycket uppmärksammade politiska attentat (till exempel mordet på högerpopulisten Pim Fortyun 2002), som fått det annars så lugna samhällsklimatet att skifta.
| Partinamn | Mandat | Röstandel |
|---|---|---|
| Kristdemokratisk Apell (CDA) | 41 | 26,5 % |
| Arbetarepartiet (PvdA) | 33 | 21,2 % |
| Socialistpartiet (SP) | 25 | 16,6 % |
| Folkpartiet för Frihet och Demokrati (VVD) | 22 | 14,6 % |
| Frihets-Partiet (PVV) | 9 | 5,9 % |
| Grön Vänster (GL) | 7 | 4,6 % |
| Kristliga Unionen (CU) | 6 | 4,0 % |
| Demokraterna 66 (D66) | 3 | 2,0 % |
| Partiet för djuren (PvdD) | 2 | 1,8 % |
| Reformerta samhällspartiet (SGP) | 2 | 1,6 % |
Se även
Administrativ indelning
Nederländerna är indelade i 12 administrativa regioner, kallade provincies (provinser):
- Groningen - i nordöst
- Fryslân/Friesland - norr
- Drenthe - nordöst, söder om Groningen
- Overijssel - öst, söder om Drenthe
- Flevoland - mitten, vid IJsselmeer
- Gelderland - östra mitten, söder om Overijssel
- Utrecht - mitten
- Noord-Holland - nordväst
- Zuid-Holland - västra mitten, söder om Noord-Holland
- Zeeland - sydväst
- Noord-Brabant - söder
- Limburg - sydöst, sträcker sig in i Belgien.
Elva av provinserna har medeltida anor, medan Flevoland utgörs av markområden som har vunnits från havet under 1900-talet. Alla provinser indelas i gemeenten (kommuner), totalt 489 (fr o m 2004: 483); se Nederländska kommuner, även lista över städer i Nederländerna.
Ett antal öar i Karibiska havet är underlydande stater till Nederländerna: de Nederländska Antillerna (Nederlandse Antillen), en grupp på fem öar, och Aruba, formellt en del av Antillerna.
Geografi
Med en storlek på 41 526 kvadratkilometer är Nederländerna något större än Småland men mindre än Jämtlands län.
Det mest utmärkande draget hos Nederländerna är det flacka landskapet. Ungefär hälften av landet ligger mindre än en meter över havet och en fjärdedel ligger faktiskt under havsytans nivå (se karta). Högsta punkten är med sina 321 meter Vaalserberg i den sydöstligaste delen av landet, där en smal remsa skjuter ner mellan Belgien och Tyskland.
Många lågt liggande områden skyddas av vallar. Stora delar av landet är gammal havsbotten, till exempel provinsen Flevoland. Dessa områden kallas poldrar. Den stora havsviken Zuiderzee avskars på 1930-talet från Nordsjön genom den tre mil långa skyddsvallen Afsluitdijk.
Landet delas in i två delar, åtskilda av de tre floderna Lek, Waal och Maas. Dessa två områden skiljer sig genom att ha olika dialekter samt genom religiös tillhörighet, då den norra delen framför allt är protestantisk eller sekulär och den södra katolsk, undantaget vissa städer och öar.
Klimatet kännetecknas av ett tempererat, fuktigt kustklimat med milda vintrar och svala somrar. I allmänhet blåser det från sydväst och snö faller ungefär 20 dagar om året.
Ekonomi
Nederländerna har en välmående och öppen ekonomi, och regeringen har framgångsrikt minskat sin roll sedan 1980-talet. Industriell produktion sker främst inom matförädling, kemisk industri, oljeraffinering och tillverkning av elektriska maskiner. En högt mekaniserad jordbrukssektor sysselsätter inte mer än 4% av arbetskraften men producerar ett stort överskott till matförädlingsindustrin och export. Nederländerna är tredje största exportör av jordbruksprodukter i världen, efter USA och Frankrike. Nederländerna hanterade framgångsrikt frågan om offentliga finanser och stagnerande jobbtillväxt långt före sina grannländer.
Som en av initiativtagarna till euron ersatte Nederländerna sin tidigare valuta, gulden, den 1 januari 1999 tillsammans med de andra anhängarna av en gemensam europeisk valuta. Faktiska euromynt och sedlar infördes den 1 januari 2002.
Försvar
Nederländerna har sedan 1996 ett yrkesförsvar bestående av 50 000 heltidsanställa soldater i de stående förbanden och utbildningsförbanden och 30 000 deltidsanställda soldater i reserven.
Armén
Armén har 23 000 heltidsanställda soldater.
Stående förband
- 3 pansarbataljoner
- 6 mekaniserade skyttebataljoner
- 3 helikopterburna skyttebataljoner
- 1 spaningsbataljon
- 6 artilleribataljoner
- 1 luftvärnsbataljon
- 1 bataljon specialförband
Marinen
Marinen har 8 000 heltidsanställda soldater i sjöstridskrafterna, 3 000 i marinkåren och 1 000 i marinflyget.
Flottan
- 4 ubåtar
- 4 jagare
- 15 fregatter
- 15 minröjningsfartyg
Marinkåren
- 3 marininfanteribataljoner
Marinflyget
- 2 ubåtsjaktdivisioner med 13 Lockheed P-3 Orion.
- 2 helikopterdivisioner med 21 Westland Lynx helikoptrar.
Flygvapnet
Flygvapnet har 11 000 heltidsanställda soldater, 160 stridsflygplan och 40 stridshelikoptrar.
Stående förband
- 6 jaktattackdivisioner med 160 Lockheed Martin F-16 Fighting Falcon.
- 1 transportdivision
- 1 utbildningsdivision
- 3 stridshelikopterdivisioner
- 2 transporthelikopterdivisioner
- 4 luftvärnsbataljoner
- 3 luftvärnsrobotbataljoner
Koninklijke Marechaussee
Koninklijke Marechaussee (KMar), det nederländska gendarmeriet, är en paramilitär polisorganisation med en personalstyrka om 6 800 personer. KMar är den fjärde försvarsgrenen i den nederländska försvarsmakten. Se: Polisen i Nederländerna
Demografi
| % | Män | Ålder | Kvinnor | % | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 0,36 | 85+ | 1,05 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 0,60 | 80-84 | 1,18 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1,14 | 75-79 | 1,74 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1,55 | 70-74 | 1,95 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1,93 | 65-69 | 2,13 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2,30 | 60-64 | 2,33 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2,77 | 55-59 | 2,69 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3,73 | 50-54 | 3,60 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3,65 | 45-49 | 3,54 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3,93 | 40-44 | 3,81 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4,27 | 35-39 | 4,08 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4,25 | 30-34 | 4,05 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3,63 | 25-29 | 3,54 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3,04 | 20-24 | 2,93 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2,96 | 15-19 | 2,83 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3,11 | 10-14 | 2,97 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3,20 | 05-09 | 3,06 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3,11 | 00-04 | 2,98 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Källa: International Data Base (2000) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nederländerna är en av de mest tättbefolkade länderna i världen, med mer än 400 invånare per kvadratkilometer.
Det finns två officiella språk, nederländska och frisiska, båda germanska språk. De hör till den västgermanska stammen (tillsammans med engelskan och tyskan). Frisiska talas bara i den norra provinsen Fryslân, och det är det språk som ligger närmast engelskan. Förutom nederländska och frisiska talas flera dialekter av lågsaxiska i mycket av de norra och östra delarna; de saknar dock officiellt erkännande. I landets södra och sydvästra delar skiftar det nederländska språket till varianter av lågfrankiska, medan de västra dialekterna i Holland kan betecknas som en blandning. Några dialekter i Limburg är snarare tyska än nederländska.
De huvudsakliga religionerna är katolicism (18% år 1999) (biskopsdömen) och protestantism (15%). Omkring 63% av nederländarna anser sig inte vara medlemmar av någon kyrka. Området söder om de tre floderna är (eller var) allmänt sett katolskt, och den norra delen protestantisk (mestadels tillhörande den Holländska reformerta kyrkan). År 2006 beräknades nästan 6% av befolkningen vara muslimer, och mera än 1 procent hinduer.
Nederländarna är kända som ett tolerant folk. Deras bild utomlands är mest baserad på handel, tulpaner, väderkvarnar, träskor, ost och krukmakeri från Delft. Mer nyligen har den liberala nederländska synen på narkotika, prostitution, homosexuella äktenskap och dödshjälp fått internationell uppmärksamhet; Amsterdam är utomlands sedd som en stad där "allt är tillåtet".
Se även Nederländernas drogpolitik, Homosexuella äktenskap i Nederländerna.
Kultur
Nederländerna har en historia av många framstående målare. Under 1600-talet, när den holländska republiken var på toppen av sitt välstånd, var de "holländska mästarnas" tidsålder, så som Rembrandt van Rijn, Johannes Vermeer, Jan Steen och många andra. Bland berömda holländska målare under 1800-talet och 1900-talet finns Vincent van Gogh och Piet Mondriaan. M. C. Escher är en välkänd grafisk konstnär. En både berömd och ökänd holländsk mästerförfalskare är Han van Meegeren.
Nederländerna är hemland för filosoferna Erasmus av Rotterdam och Baruch Spinoza, och René Descartes huvudsakliga arbete utfördes där.
Under stormaktstiden blomstrade även holländsk litteratur, med Joost van den Vondel och P. C. Hooft som de mest kända namnen. Under 1800-talet skrev Multatuli om de inföddas dåliga förhållanden i de holländska kolonierna. Viktiga 1900-talsförfattare är Harry Mulisch, Jan Wolkers, Simon Vestdijk, Cees Nooteboom, Gerard van het Reve och Willem Frederik Hermans. Anne Franks dagbok skrevs under nazisternas ockupation av Nederländerna.
Repliker av nederländska byggnader finns i Huis ten Bosch, Nagasaki, Japan. En liknande holländsk by finns i Shenyang, Kina.
Nederländernas landsnummer vid telefonsamtal är 31.
Helgdagar
| Datum | Svenskt namn | Lokalt namn | Anmärkningar |
|---|---|---|---|
| 1 januari | Nyårsdagen | Nieuwjaar | |
| mars/april | Påsk | Pasen | Påsken har två helgdagar. |
| 30 april | Drottningens dag | Koninginnedag | Från början firades Koninginnedag på drottningens födelsedag. Nuförtiden firas den på drottningmodern Julianas födelsedag, eftersom det är bättre väder då. |
| 4 maj | Dodenherdenking | En minnesdag för de som dog under andra världskriget, och de sista åren också för de som dog under krig i allmänhet. | |
| 5 maj | Frihetsdagen | Bevrijdingsdag | Firas till minne av den tyska kapitulationen under andra världskriget. |
| 40 dagar efter påsk | Himmelsfärdsdagen | Hemelvaartsdag | |
| 7 veckor efter påsk | Pingst | Pinksteren | Pingsthelgen har två helgdagar. |
| 5 december | Sankt Nikolaus afton | Sinterklaas | En föregångare till Jultomten, Sinterklaas, ger barnen presenter. |
| 25 december, 26 december | Jul | Kerstmis | Julhelgen har två helgdagar: Första och Andra juldagen (Eerste Kerstdag, Tweede Kerstdag). |
Sport
Fotboll är den populäraste sporten i Nederländerna. Andra stora sporter är hastighetsåkning på skridsko och cykling.
Framgångsrika nedeländska skridskoåkare är Ard Schenk, Gianni Romme, Jochen Uitdehagge, Yvonne van Gennip och Marianne Timmer vilka samtliga är flerfaldiga olympiska mästare. Bland dagens aktiv kan nämnas Ireen Wust, Pauline van Deutekom och Sven Kramer.
Den mest kände nederländske cyklisten är Joop Zoetemelk som vunnit såväl VM som Tour de France.
Nederländska kampsportstävlande har haft stora framgångarna i K-1. Sedan starten 1993 fram till 2007 har inte mindre än 12 vinnare av 15 möjliga kommit från Nederländerna. Några kända är tävlande är Peter Aerts, Remy Bonjasky, Ernesto Hoost samt Semmy Schilt. Nederländerna har varit ett väldigt framgångsrikt land i fotboll. Det finns många kända fotbollsveteraner från Nederländerna här är några EX] Ruud Gullit (Tränare LA Galaxy), Dennis Berkamp (slutat), Patrick Kluivert (Lille FC), Marco Van Basten (tränare Nederländerna), Edgar Davids (Ajax FC), Japp Stam (slutat), Clarence Seedorf (AC Milan), Johan Cruyff (Legend slutat), Roy Makaay (Feeynord FC)
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 12 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 16 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 7 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 6 av 179 |
Se även
Referenser
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009) |
Noter
Externa länkar
- Wikimedia Commons världsatlas har kartor relaterade till Nederländerna
