Roadracing-VM 2005

Från Rilpedia

Version från den 3 maj 2009 kl. 07.51 av Belle Jar (Diskussion)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Världsmästerskapen i Roadracing 2005 arrangerades av Internationella motorcykelförbundet och innehöll klasserna MotoGP, 250GP och 125GP i Grand Prix-serien samt Superbike, Supersport och Endurance. MotoGP-säsongen 2005 kördes över 17 deltävlingar. VM-titlar delades ut till bästa förare och till bästa konstruktör.

**Världsmästare i roadracing 2005**
Klass	Mästare individuellt	Mästare konstruktörer
MotoGP	Valentino Rossi	Yamaha
250GP	Dani Pedrosa	Honda
125GP	Thomas Lüthi	KTM
Superbike	Troy Corser	Suzuki
Supersport	Sébastien Charpentier	Honda
Endurance	Suzuki Castrol Team (Philippe, Kagayama, Lagrive)	Yamaha

Capirossi, Hayden och Rossi i tät kamp om segern i MotoGP-klassen, Malaysias GP

MotoGP

Klassen vanns återigen av dominanten Valentino Rossi för femte året i rad. Tidigare främste konkurrenten Sete Gibernau hade ett svårt år med tekniska problem och en konflikt med tidigare vännen Rossi och slutade bara sjua. Max Biaggi fick äntligen chansen i Honda fabriksteam och säsongen började bra men efter en del problem och magra resultat på sensommaren kom Biaggi på kant med Honda/HRCs chefer och fick i praktiken sparken redan innan sista racet körts. Tidigare 250GP-världsmästaren Marco Melandri fick sitt genombrott i stora klassen och slutade tvåa efter omöjlige Rossi.

Yamaha

Det fortsatte som planerat för Yamaha tack vare Valentino Rossis alla framgångar. Under en av hans segersviter tog han fem raka segrar, och totalt tog han 11 delsegrar. Titeln var aldrig ordentligt hotad, och han vann med 147 poängs marginal. Han stod även på pallen efter alla race utom ett; i Japan, då han bröt. Han tog därmed sin femte raka titel, vilket var lika med Mick Doohans bravader på 1990-talet. Det var Yamahas statistiskt sett bästa säsong någonsin. Colin Edwards kom ifrån Gresini Honda, och bidrog med tre pallplatser, och en stabil insats utan att expolodera, och slutade på en fjärdeplats. Ingen begärde mer utav Edwards, utan alla var alldeles förträffligt nöjda med hans debutsäsong för teamet. Privatstallet Tech 3:s förare Toni Elías och Rubén Xaus blev elva respektive fjortonde, men en tröst för Elías var att han fick kontrakt med Gresinistallet att ersätta Sete Gibernau.

Honda

Sett till Hondas höga standard var säsongen en besvikelse. Honda hade inte sedan urminnes tider varit så långt ifrån en VM-titel, men de fick ändå in fem förare bland de åtta bästa. Hondas stora överraskning var att Marco Melandri blommade ut. Han avslutade säsongen med två raka segrar, och hade därinnan tagit ytterligare fem pallplatser. Han slutade tvåa i VM, förvisso långt bakom Rossi, men före båda fabriksförarna Nicky Hayden och Max Biaggi. Det räckte dock inte till en fabriksstyring för 2006. Hayden hade en riktigt bra säsong jämfört med sina första två år. Han vann på Laguna Seca (då han var den ende föraren med rutin från banan), men han övertygade då han avslutade säsongen med fyra raka pallplatser. Mer skulle följa 2006. Som redan nämnts hade Max Biaggi och Sete Gibernau jobbiga säsonger. De flesta förväntade sig att det var dessa två som skulle utmana Rossi om titeln, men ingen fick det att stämma, och båda lämnade Honda efter säsongen; Biaggi blev utan styrning, medan Gibernau bytte till Ducati. I övrigt kunde det noteras att Alex Barros tog en briljant seger i Portugal, vilket var den sista segern för Camel Hondastallet. Makoto Tamada blev trea i Japan, med Troy Bayliss i Camelstallet drabbades mest av skador under sitt enda år utanför Ducati under sin internationella karriär.

Ducati

Efter fiaskot 2004 kunde det knappast bli värre tänkte Ducati, och satsade på Bridgestonedäck (som aldrig hade vunnit race innan), och bytte ut Tory Bayliss mot Carlos Checa, medan Loris Capirossi stannade kvar som försteförare. Däcksbytet gjorde Duati till vargmat på vissa banor, där Michelin var det man skulle ha, men när Bridgestone hade fördel; i Malaysia och Japan, slog Capirossi till med två segrar i rad. Checa tog även han några pallplatser under säsongen. Det säsongen blivit mest ihågkommen för vad gäller Ducati var annars Capirossis jättekrasch på Phillip Island, vilket gjorde att han missade två deltävlingar, och en ganska säker fjärdeplats i VM. Eftersom Checa blev trea i Australien den helgen, så är det mycket möjligt att Capirossi hade kunnat slagits om segern. Spanjoren Checa slutade nia i sammandraget.

Kawasaki

Kawasaki fortsatte att kämpa på utan några vidare totalresultat. Shinya Nakano kom topp-tiomed 98 poäng, men blev dock enbart femma som bäst i ett race. Det bästa resultatet togs utav Olivier Jacque, då han blev tvåa i regnracet i Kina. Jacque var dock inte ordinarie, utan det var Alex Hofmann, som fortsatte att underprestera mellan skadorna. Trots att Jacque bara körde fem race kom han före Hofmann i totalen. Fransmannen blev sjuttonde, och tysken nittonde.

Suzuki

Suzuki hade det ännu jobbigare än Kawasaki. Motorcykeln var usel, och alla hade tappat bort ordningen på vilken gång den var det. Kenny Roberts Jr tog dock en briljant andraplats i regnet i Storbritannien, medan den evige talangen John Hopkins slutade som bäst femma i ett race. Totalt blev Roberts trettonde och Hopkins fjortonde i sammandraget.

Slutställning

Plats	Förare	Nummer	Land	Team	Poäng	Segrar
1	Mall:Landsdata Italien Valentino Rossi	46	Italien	Gauloises Yamaha	367	11
2	Mall:Landsdata Italien Marco Melandri	33	Italien	Telefónica Honda	220	2
3	Mall:Landsdata USA Nicky Hayden	69	USA	Repsol Honda	206	1
4	Mall:Landsdata USA Colin Edwards	5	USA	Gauloises Yamaha	179	0
5	Mall:Landsdata Italien Max Biaggi	3	Italien	Repsol Honda	173	0
6	Mall:Landsdata Italien Loris Capirossi	65	Italien	Ducati Marlboro	157	2
7	Mall:Landsdata Spanien Sete Gibernau	15	Spanien	Telefónica Honda	150	0
8	Mall:Landsdata Brasilien Alex Barros	4	Brasilien	Camel Honda	147	1
9	Mall:Landsdata Spanien Carlos Checa	7	Spanien	Ducati Marlboro	138	0
10	Mall:Landsdata Japan Shinya Nakano	56	Japan	Team Kawasaki	98	0

Deltävlingar

Grand Prix	Bana	Vinnare	Märke	Rapport
Spanien	Jerez	Valentino Rossi	Yamaha	*
Portugal	Estoril	Alex Barros	Honda	*
Kina	Shanghai	Valentino Rossi	Yamaha	*
Frankrike	Le Mans	Valentino Rossi	Yamaha	*
Italien	Mugello	Valentino Rossi	Yamaha	*
Katalonien	Barcelona	Valentino Rossi	Yamaha	*
Holland	Assen	Valentino Rossi	Yamaha	*
USA	Laguna Seca	Nicky Hayden	Honda	*
Storbritannien	Donington Park	Valentino Rossi	Yamaha	*
Tyskland	Sachsenring	Valentino Rossi	Yamaha	*
Tjeckien	Brno	Valentino Rossi	Yamaha	*
Japan	Motegi	Loris Capirossi	Ducati	*
Malaysia	Sepang	Loris Capirossi	Ducati	*
Qatar	Losail	Valentino Rossi	Yamaha	*
Australien	Phillip Island	Valentino Rossi	Yamaha	*
Turkiet	Istanbul	Marco Melandri	Honda	*
Valencia	Valencia	Marco Melandri	Honda	*

Förare

Nummer	Förare	Land	Team	Anm.
3	Max Biaggi	Mall:Landsdata Italien	Honda
4	Alex Barros	Mall:Landsdata Brasilien	Honda
5	Colin Edwards	Mall:Landsdata USA	Yamaha
6	Makoto Tamada	Mall:Landsdata Japan	Honda
7	Carlos Checa	Mall:Landsdata Spanien	Ducati
10	Kenny Roberts Jr	Mall:Landsdata USA	Suzuki
11	Ruben Xaus	Mall:Landsdata Spanien	Yamaha
12	Troy Bayliss	Mall:Landsdata Australien	Honda
15	Sete Gibernau	Mall:Landsdata Spanien	Honda
16	Jurgen van den Goorbergh	Mall:Landsdata Nederländerna	Honda
19	Olivier Jacque	Mall:Landsdata Frankrike	Kawasaki
21	John Hopkins	Mall:Landsdata USA	Suzuki
24	Toni Elías	Mall:Landsdata Spanien	Yamaha
27	Franco Battaini	Mall:Landsdata Italien	Blata
33	Marco Melandri	Mall:Landsdata Italien	Honda
44	Roberto Rolfo	Mall:Landsdata Italien	Ducati
46	Valentino Rossi	Mall:Landsdata Italien	Yamaha
56	Shinya Nakano	Mall:Landsdata Japan	Kawasaki
65	Loris Capirossi	Mall:Landsdata Italien	Ducati
66	Alex Hofmann	Mall:Landsdata Tyskland	Kawasaki
67	Shane Byrne	Mall:Landsdata Storbritannien	Team Roberts
69	Nicky Hayden	Mall:Landsdata USA	Honda
72	Tohru Ukawa	Mall:Landsdata Japan	Moriwaki Racing
77	James Ellison	Mall:Landsdata Storbritannien	Blata
94	David Checa	Mall:Landsdata Spanien	Yamaha

250GP-klassen

Statistik