Katalonien
Från Rilpedia
Katalonien (katalanska Catalunya; spanska: Cataluña) är en autonom region i nordöstra Spanien; 32114km², 7,1 milj inv (2006). Katalonien omfattar de fyra provinserna Lleida, Tarragona, Girona samt Barcelona där även huvudstaden med samma namn ligger.
Innehåll |
Historia
De äldsta människofynd som gjorts i Katalonien i närheten av franska gränsen antas vara ca 25 000 år gamla. på 500-talet f.Kr. anlades den grekiska kolonin Emporion vid kusten utanför nuvarande Girona, troligtvis av handelsresande från den grekiska staden masallia nuvarande Marseille. Ca 200 f.Kr. påbörjade romarna koloniseringen av Katalonien. Den romerska kolonin Hispania Tarraconensis kom att vara fram till början av 400-talet när västgoternas intåg gjorde slut på den romerska kulturen. 475 e.Kr. införlivades Katalonien i kungariket Tolosa nv Toulouse av den västgotiske kungen Eurik. 718 når den muslimska erövringskampanjen Al-Andalus Katalonien som annekteras fram till dess att Karl den store år (801) förenade landet under namnet Marca Hispanica med sitt rike.
"Spanska mark" indelades i 15 grevskap, bland vilka Barcelona snart fick en viss övervikt. Vid denna tid påträffas för första gången namnet Catalaunia, sannolikt en förvrängning av "Gotholania", till minne av landets forna herrar, goterna. Den sista greven att tillsättas av en frankisk kung blev Wilfred den hårige som av Ludvig den stammande tilldelades Barcelona, Girona och Besalú. Efter hans död (897) blev grevskapet Barcelona ärftligt (dock fortfarande sanktionerat av de frankiska kungarna). Detta ses numera som inledningen till ett självständigt Katalonien. Den definitiva frigörelsen kom dock först 985 när hjälp i kriget mot Al-Mansur uteblev.
Katalonien förblev sedan ett självständigt feodalsamhälle fram till 1137, då det, genom giftermålsförbindelse mellan Ramon Berenguer IV och Petronila av Aragon förenades med Aragonien, föreningen genomfördes dock först 1150. Det nya kungariket Aragonien påbörjade en expansion som pågick fram till mitten på 1400-talet. Under Ferdinand den katolske införlivades landet med det övriga Spanien, men behöll sin ursprungliga fria författning, vilken upphävdes först av Filip V (1714), till vars motståndare i spanska tronföljdskriget Katalonien slutit sig. Under trettioåriga kriget med löfte om beskydd från Frankrike utropas den Katalanska republiken (1640), efter att Franska trupper lämnat Katalonien 1648 anfaller Filip IV Katalonien som faller 1652.
Francesc Cambó lade fram den katalanska stadgan 1910.
Geografi
Katalonien är också ett landskap med formen av en triangel, som med sin bas stöder sig på Pyrenéerna i norr, utmed gränsen mot Frankrike, och i söder sänker sig ned mellan Aragonien och Medelhavet, till dess spetsen berör Valencia och en ungefärlig yta av 32 000 km², vartill kommer en mindre enklav (14 km²) i franska departementet Pyrénées-orientales.
Större delen av Katalonien upptas av terrasser, utgående såväl från Pyrenéerna som från de utmed kusten löpande Kataloniska bergen. Låglandet är inskränkt till några smärre kustpartier vid Figueres, Tarragona och Ebrodeltat samt Lleidaslätten i det inre. Vattendragen utgörs av Ebro, som på en kort sträcka genomflyter södra Katalonien, samt dess biflod Segre med tillflödena Noguera Ribagorçana, gränsflod mot Aragonien, Noguera Pallaresa, Cervera m.fl. Av kustfloderna Fluvià, Ter, Tordera, Llobregat är den sistnämnda störst; den lilla Sènia bildar gränsen i söder. Landets bergiga beskaffenhet gör, att klimatet är mindre varmt, än man av Kataloniens läge i jämnhöjd med mellersta Italien skulle vänta.
Provinser
Regioner
Katalonien utgörs av ett 40 tal regioner sk comarques greveskap
Ekonomi och klimat
Endast kusten och de lägre dalarna bär i detta hänseende Medelhavsländernas allmänna prägel; man påträffar där både oliv- och apelsinträd, ris och dadelpalmer, de senare vilka dock aldrig hinner längre än till blomning. I det inre är floran mycket mera växlande, och där förekommer nästan alla det tempererade bältets träd och frukter. Korkeken växer mycket ymnigt. Jorden är i allmänhet bördig och omsorgsfullt odlad samt lämpar sig väl för alla de vanliga sädesslagen, ehuru dessas avkastning ej motsvarar behovet. Markens konstbevattning är driven till en hög grad av fullkomlighet. En kännbar olägenhet är bristen på skog, vilken framkallats av en fortsatt hänsynslös skövling och nu nödvändiggör en ansenlig införsel av virke. De mineraliska tillgångarna består i järn, koppar, bly, stenkol och bergsalt.
Industrin är livligare än i någon annan del av Spanien. Länge fanns endast i Katalonien verkligt moderna fabriksstäder och större industriella anläggningar. Dagens katalanska ekonomi har en väldigt viktig industriell basis vilken utgör 37% av den arbetsföra befolkningen. Den baseras främst på tillverkningsindustri inom bl.a. bilar, lastbilar, flygplansdelar, kemikalier, möbler, mat, elektronik numera främst datorkomponenter, varvsindustri etc. Inför de olympiska sommarspelen 1992 inleddes en byggboom som ännu pågår, den drivs på numera av en ökande turism. En annan viktig sektor är förlagsindustrin med översättningar, bokutgivningar, grafisk illustration etc. 3% av den arbetsföra befolkningen jobbar inom den primära sektorn med bl.a tillverkning av Mousserande vin, matprodukter, grisuppfödning, fruktodlingar etc. 60% av den arbetsföra befolkningen jobbar inom tjänstesektorn, särskilt stor är produktionen av tjänster inom turism, företag som jobbar med publicitet samt forskning.
Katalonien är en av de fyra regionerna som ingår i samarbetet The Four Motors of Europe tillsammans med Lombardiet, Baden-Württemberg och Rhône-Alpes.
Källor och litteratur
- Gustafsson, Thomas: Barcelona:Kataloniens huvudstad, Carlsson Bokförlag, Stockholm 2005. ISBN 91-7203-660-5.
- Nationalencyklopedin band 10 sid 497 årg 1993
- Katalanska regeringens hemsida
Se även
|
|||||||
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
