Roadracing-VM 1984
Från Rilpedia
Roadracing-VM 1984 kördes över 12 deltävlingar.
Innehåll |
500GP
Eddie Lawson vann sin första VM-titel i 500GP-klassen. Alla tävlingar vanns av amerikanska förare.
Delsegrare
Bana | Vinnare | Märke |
---|---|---|
Kyalami | Eddie Lawson | Yamaha |
Misano | Freddie Spencer | Honda |
Jarama | Eddie Lawson | Yamaha |
Salzburgring | Eddie Lawson | Yamaha |
Nürburgring | Freddie Spencer | Honda |
Paul Ricard | Freddie Spencer | Honda |
Rijeka | Freddie Spencer | Honda |
Assen | Randy Mamola | Honda |
Spa | Freddie Spencer | Honda |
Silverstone | Randy Mamola | Honda |
Anderstorp | Eddie Lawson | Yamaha |
Mugello | Freddie Spencer | Honda |
Slutställning
Plats | Förare | Märke | Poäng |
---|---|---|---|
1 | Eddie Lawson | Yamaha | 142 |
2 | Randy Mamola | Honda | 111 |
3 | Raymond Roche | Honda | 99 |
4 | Freddie Spencer | Honda | 87 |
5 | Ron Haslam | Honda | 77 |
6 | Barry Sheene | Suzuki | 34 |
250GP
Christian Sarron tog titeln efter en jämn säsong, där Manfred Herveh pressade honom hela vägen.
Delsegare
Bana | Vinnare | Märke |
---|---|---|
Kyalami | Patrick Fernandez | Yamaha |
Misano | Fausto Ricci | Yamaha |
Jarama | Sito Pons | JJ Cobas |
Salzburgring | Christian Sarron | Yamaha |
Nürburgring | Christian Sarron | Yamaha |
Paul Ricard | Anton Mang | Yamaha |
Rijeka | Manfred Herveh | Real-Rotax |
Assen | Carlos Lavado | Yamaha |
Spa | Manfred Herveh | Real-Rotax |
Silverstone | Christian Sarron | Yamaha |
Anderstorp | Manfred Herveh | Real-Rotax |
Mugello | Manfred Herveh | Real-Rotax |
Slutställning
Plats | Förare | Märke | Poäng |
---|---|---|---|
1 | Christian Sarron | Yamaha | 109 |
2 | Manfred Herveh | Real-Rotax | 100 |
3 | Carlos Lavado | Yamaha | 77 |
4 | Sito Pons | JJ Cobas | 66 |
5 | Anton Mang | Yamaha | 61 |
6 | Jacques Cornu | Yamaha | 60 |
125GP
Ángel Nieto tog sin sista VM-titel.
Delsegrare
Bana | Vinnare | Märke |
---|---|---|
Misano | Ángel Nieto | Garelli |
Jarama | Ángel Nieto | Garelli |
Nürburgring | Ángel Nieto | Garelli |
Paul Ricard | Ángel Nieto | Garelli |
Assen | Ángel Nieto | Garelli |
Silverstone | Ángel Nieto | Garelli |
Anderstorp | Fausto Gresini | Morbidelli |
Mugello | Maurizio Vitali | Morbidelli |
Slutställning
Plats | Förare | Märke | Poäng |
---|---|---|---|
1 | Ángel Nieto | Garelli | 90 |
2 | Eugenio Lazzarini | Garelli | 78 |
3 | Fausto Gresini | Morbidelli | 51 |
4 | Maurizio Vitali | Morbidelli | 45 |
5 | August Auinger | Morbidelli | 41 |
6 | Jean-Claude Selini | Morbidelli | 33 |
80GP
Stefan Dörflinger vann titeln efter fyra delsegrar.
Delsegrare
Bana | Vinnare | Märke |
---|---|---|
Misano | Pier Paolo Bianchi | Casal |
Jarama | Pier Paolo Bianchi | Casal |
Salzburgring | Stefan Dörflinger | Zündapp |
Nürburgring | Stefan Dörflinger | Zündapp |
Rijeka | Stefan Dörflinger | Zündapp |
Assen | Jorge Martínez | Derbi |
Spa | Stefan Dörflinger | Zündapp |
Mugello | Gerhard Waibel | Real |
Slutställning
Plats | Förare | Märke | Poäng |
---|---|---|---|
1 | Stefan Dörflinger | Zündapp | 82 |
2 | Hubert Abold | Zündapp | 75 |
3 | Pier Paolo Bianchi | Casal | 68 |
4 | Jorge Martínez | Derbi | 62 |
5 | Gerhard Waibel | Real | 61 |
6 | Hans Spaan | Kreidler | 47 |