Tjeckien
Från Rilpedia
| Česká republika | |||||
|
|||||
| Valspråk: Pravda vítězí (Sanningen segrar) | |||||
| Nationalsång: 'Kde domov můj' | |||||
 |
|||||
| Huvudstad |  Prag |
||||
| Största stad | Prag | ||||
| Officiellt språk | tjeckiska | ||||
| Statsskick President Premiärminister |
Parlamentarisk republik Václav Klaus Jan Fischer |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
Tjeckoslovakiens delning 1 januari 1993 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
78 866 km² (114:e) 2% |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
10,327,000 (2009, IMF)[1] (78:e) 132,5 inv/km² (59:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2009) $279 190 miljoner (2009, IMF)[2] (46:e) $27 035 (2009, IMF)[3] |
||||
| Valuta | Tjeckisk krona (CZK) |
||||
| Tidszon | CET (UTC+1) | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Snezka 1 602 m ö.h. Lipno 48,7 km² km² Vltava 433 km km |
||||
| Nationaldag | 28 oktober (Tjeckoslovakiens grundande) | ||||
| Landskod | CZ, CZE | ||||
| Landsnummer | 420 | ||||
Tjeckiska republiken (tjeckiska: Česká republika) eller Tjeckien (Česko) är ett centraleuropeiskt land och medlemsstat i Europeiska Unionen. Landet gränsar till Tyskland i väst och nordväst, Polen i norr, Slovakien i öst, och Österrike i söder. Tjeckien består av de historiska landskapen Böhmen (Čechy), Mähren (Morava) och delar av Schlesien (Slezsko). Huvudstad är landets största stad Prag. Andra större städer är Brno, Ostrava, Zlín, Plzeň, Pardubice, Hradec Králové, České Budějovice, Liberec, Olomouc och Ústí nad Labem.
De tjeckiska landskapen regerades under Habsburg från 1526, och blev senare en del av Österrikiska imperiet och Österrike-Ungern. Den självständiga republiken Tjeckoslovakien bildades 1918, resulterat av Österrike-Ungerns upplösning efter första världskriget. Efter den tyska ockupationen av Tjeckoslovakien ockuperades landet av Röda Armén och i valet 1946 fick kommunistpartiet flest röster. Genom Pragkuppen 1948 blev Tjeckoslovakien en kommunistiskt stat fram till Sammetsrevolutionen 1989. Den 1 januari 1993 delades landet under fredliga former till republikerna Tjeckien och Slovakien.
Innehåll |
Historia
Staten Tjeckien uppstod först 1993 i och med upplösningen av Tjeckoslovakien som innebar att Tjeckien och Slovakien blev två skilda nationer.
1999 blev Tjeckien medlem i NATO och 2004 blev landet medlem i EU.
Geografi
Berg och dalar
Tjeckien avgränsas till stora delar naturligt av bergskedjor: i sydväst av Český Les och Šumava (Böhmerwald), i nordväst av Krušné Hory (Erzgebirge) i nordost av Krkonoše (Riesengebirge), Beskydy, Jeseníky och i sydost av västra Karpaterna. Böhmisk-Mähriska Randbergen går längs gränsen mellan Tjeckiens stora delar Böhmen och Mähren. Högsta bergstopppen, 1 602 m, ligger i Krkonoše och heter Sněžka. Lägsta punkten, 115 meter över havet, ligger vid Elbes utlopp mot norr. Avgränsade av dessa bergskedjor ligger de böhmiska och mähriska högplatåerna.
Floder
Elbe (Labe) rinner upp i Krkonoše, rinner söderöver i en båge över den böhmiska högplatån innan den finner riktningen mot norr, passerar mellan Krušné hory och Krkonoše och vidare in i Tyskland, bifloden Ohre förenar sig med Elbe vid Litomerice. Också Oder (Odra) rinner upp i Tjeckien, i Krkonoše. På den böhmiska högplatån förenar Elbe sig med Moldau (Vltava) vid Mělník, norr om Prag. Moldau har i sin tur de stora bifloderna Sázava och Berounka, och Böhmen avvattnas på så sätt åt norr, medan floderna i Mähren (Morava, Svratka) rinner mot söder till Donau.
Sjöar
Tjeckien har inga naturliga sjöar av betydelse, de största fria vattenytorna utgörs av regleringsdammar i de stora floderna.
Klimat
Tjeckien har ett inlandsklimat med relativt varma somrar, och kallt klimat vintertid, mestadels med snö. De andra årstiderna är milda men ostadiga. Vädret är varierande i olika regioner där låglandet har torrare och varmare temperaturer medan det tenderar att vara regnigare längre västerut.
Statsskick
Tjeckien är en parlamentarisk demokrati med ett mångpartisystem. Presidenten är landets statschef, och premiärministern är regeringschef och utövar den verkställande makten. Parlamentet är uppdelat i två kammare, Deputeradekammaren (Poslanecká sněmovna) och Senaten (Senát).
Den nuvarande tjeckiska konstitutionen antogs i december 1992 och har förändrats fyra gånger. Konstitutionen säger att Tjeckien är en parlamentarisk demokrati med en president som statsöverhuvud. Presidenten väljs vart femte år av parlamentet. Presidenten har ett politiskt uppdrag med tillhörande rättigheter förutom uppdraget att representera landet. Han kan nominera domare till konstitutionsdomstolen, upplösa parlamentet under vissa betingelser samt lägga in veto mot lagstiftning. Han utser också premiärminister och efter förslag av premiärministern övriga ledamöter av regeringen. Deputeradekammaren har 200 medlemmar som väljs vart fjärde år efter ett proportionellt valsystem. De 81 medlemmarna av senaten väljs med en tredjedel av senaten vart annat år.
Landets högsta appellationsdomstol är Högsta Domstolen. Konstitutionsdomstolen, som tar upp frågor om konstitutionen, utses av presidenten med 10-åriga mandatperioder.
Politik
Den politiska scenen i Tjeckien består av flera verksamma partier, allt ifrån det halvreformerade kommunistpartiet KSČM längst ut till vänster till mindre nationalistpartier längst ut till höger. De största partierna utöver kommunisterna är socialdemokraterna (ČSSD), kristdemokratiska partiet KDU-CSL, De Gröna (Strana Zelených) och Allmänna Demokratiska Partiet (ODS).
Den nuvarande regeringen bestrår av en koalition mellan ODS, Kristdemokraterna och De Gröna.
Den nuvarande konstitutionen har hittills gett upphov till svaga regeringar, speciellt eftersom kommunistpartiet med drygt en femtedel av rösterna skys av de andra större partierna och hittills inte kunnat medverka i någon koalitionsregering. Den nuvarande regeringen är mycket svag, med lika många röster i parlamentet som oppositionen. Möjligheten till en valreform med mindre valkretsar än de nuvarande 14, motsvarande länen (kraj), har diskuterats men inget praktiskt har gjorts, speciellt som motståndet från de mindre partierna, som skulle missgynnas av en sådan reform har varit stort.
Administrativ indelning
Huvudartikel: Tjeckiens administrativa indelning
Tjeckien är indelat i 14 län eller bättre regioner (Kraj) som saknar historisk anknytning utan har enbart administrative funktioner. Dessa är i sin tur indelade i kommuner (okres).
 |
Region | Huvudstad | Invånare | |
|---|---|---|---|---|
| A |  Prag |
- | 1 170 571 | |
| S |  Centralböhmen |
Prag | 1 144 071 | |
| C |  Sydböhmen |
České Budějovice | 625 712 | |
| P |  Plzeň |
Plzeň | 549 618 | |
| K |  Karlovy Vary |
Karlovy Vary | 304 588 | |
| U |  Ústí nad Labem |
Ústí nad Labem | 822 133 | |
| L |  Liberec |
Liberec | 427 563 | |
| H |  Hradec Králové |
Hradec Králové | 547 296 | |
| E |  Pardubice |
Pardubice | 505 285 | |
| M |  Olomouc |
Olomouc | 635 126 | |
| T |  Mähren-Schlesien |
Ostrava | 1 257 554 | |
| Z |  Zlín |
Zlín | 590 706 | |
| B |  Sydmähren |
Brno | 1 123 201 | |
| J |  Vysočina |
Jihlava | 517 153 |
Demografi
Tjecker utgör 94,1% av befolkningen (av vilka 3,7% gör anspråk på att vara mährare), slovaker 1,9% och övriga 4%.
Religion
Tjeckien har en av de minst troende befolkningarna i Europa. Enligt statistik från år 2001 är 59% ateister eller inte anslutna till någon religion, 26,8% Romerska katoliker och 2,1% protestanter.[4]
Ekonomi
Tjeckien är en av de stabilaste och mest välmående nationerna bland de postkommunistiska staterna i centrala och östra Europa. Den ekonomiska nedgång som drabbade Tjeckien fram till mitten av år 1999 har ersatts med en betydande ekonomisk tillväxt från och med år 2000. Tillväxten har understötts av export till EU, framför allt till Tyskland som är största handelspartner och står för 33,5% av Tjeckiens sammanlagda export.[4]
Den dominerande samhällssektorn utgörs av tjänstesektorn som står för 59,4% av BNP, industrin svarar för 37,8% och jordbruket 2,8%. Arbetslösheten under år 2006 uppskattades till 8,4%.[4]
Viktiga näringar innefattar tjänster, metallurgi, transportmedel,maskiner, elektronik. glas, vapen och textiler. Huvudsakliga produkter inom jordbruket är veten, potatis, sockerbetor och humle.
Industri
Tjeckien har en lång tradition av fordonsbyggande med Škoda och Tatra som de stora industrierna. Škoda startade 1905 och ingår idag i Volkswagen-koncernen. Man tillverkar framförallt bilar i små- och mellanbilsklassen och har haft stora exportframgångar från 1990-talet och framåt. Tatra har en tradition av både lyxbils- och lastbilstillverkning. Idag tillverkar man lastbilar för civilt och militärt bruk. De största lastbilarna har byggts för rakettransporter och man tillverkar även lastbilar för terräng. Dessutom tillverkar LET passagerarflygplan. Trots att Tjeckien ligger mitt inne i Europas fastland kan ändå ta sig in med hjälp av landets största floder, Elbe och Oder.
Tjeckien har även en lång tradition av vapentillverkning och under kommunisttiden exporterade man vapen till Sovjetunionen och övriga stater inom Östblocket.
Turism
De största städerna är huvudstaden Prag med runt 1,2 miljoner invånare, Brno som är huvudstad i Mähren med ca 400 000 invånare, Ostrava, industristad i norra Mähren, ca 400 000 invånare), Plzeň ivästra Böhmen med bryggerier, ca 200 000 invånare, Olomouc, handelsstad i norra Mähren med ca 150 000 invånare, Mladá Boleslav, industristad med tillverkning av Škoda-bilar, och Hradec Králové i nordöstra Böhmen.
Andra orter av betydelse: I České Budějovice tillverkas känt öl. Český Krumlov är en vacker historisk stad i södra Böhmen som är upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Karlovy Vary (Karlsbad) och Mariánské Lázně (Marienbad) i Česky Les i väster är berömda kurorter. Ústí nad Labem och Teplice är industristäder i norra Böhmen. Liberec ligger vackert nedanför Krkonoše. Tábor på södra delen av Tjeckiska högplatån är en historisk stad med minnen från Hussitkrigen, Znojmo invid österrikiska gränsen är naturskön lantbruksstad med berömda vin- och gurkodlingar.
Populära turistmål är Brno (Brünn), Karlovy Vary (Karlsbad), Prag (Praha) och Sudetlandet.
Orter och områden som är av speciellt intresse för turister är historiska orter (förutom städer uppräknade ovan till exempel Kutná Hora, silverstad med berömd benkyrka och Mělník, där Vltava och Labe rinner samman), många borgar och slott (till exempel Karlštejn och Konopiště i närheten av Prag) samt bergskedjorna, där Krkonoše med huvudort Špindlerův Mlýn står för den tjeckiska vintersporten.
Infrastruktur
Transport och förbindelser: Nätet av tåg och bussar är väl utbyggt och förbindelser från de flesta orter till sina centralorter går mestadels med intervall på någon eller ett par timmar. Tidtabeller: www.vlak.cz . Reguljärt inrikesflyg förbinder de största städerna, men förbindelserna på marken är så goda att det inte är någon stor tidsvinst att använda flyget. Vägnätet har förbättrats under de senaste 15 åren. Motorvägar förbinder de största städerna, till de andra går landsvägar av bra klass, något slingriga i bergen.
Gator i städer är ofta stenlagda , troligen med avsikt för att dämpa trafikrytmen. Stadscentra är så kompakta i historiskt intressanta städer att man helst bör bese dem till fots, det är svårt att komma fram med fordon. Större städer har väl utbyggda spårvagns- och bussnät med korta intervaller.
Se även
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 37 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 16 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 45 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 35 av 179 |
Källor
- ↑ ”Preliminär befolkningsstatistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008.
- ↑ ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008.
- ↑ ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008.
- ↑ 4,0 4,1 4,2 CIA - The World Factbook: Czech Republic
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Tjeckien
- Landrapport Tjeckien april 2007 (Sveriges ambassad Prag)
- Information om tjeckiska språket
