Sydkorea
Från Rilpedia
| 대한민국 (Daehan-minguk) | |||||
|
|||||
| Valspråk: 널리 인간을 이롭게 하라 Engelsk översättning: Bring benefit to all people
|
|||||
| Nationalsång: Aegukga | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Seoul |
||||
| Största stad | Seoul | ||||
| Officiellt språk | koreanska | ||||
| Statsskick President Premiärminister |
republik Lee Myung-Bak Han Seung-soo |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Japan 1 mars 1919 15 augusti 1945 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
99 274 km² (108:e) 0,3 % |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
48 846 823 (24:e) 493,1 inv/km² (12:a) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2006) $1,18 biljoner (12:e) $24 200 |
||||
| Valuta | sydkoreansk won (KRW) |
||||
| Tidszon | UTC + 9 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Halla-san 1950 m ö.h. m ö.h. Yanggu * km² Nakdong 523 km |
||||
| Nationaldag | 15 augusti | ||||
| Landskod | KR, KOR | ||||
| Landsnummer | 82 | ||||
Sydkorea, egentligen Republiken Korea (ROK), är en stat i Ostasien, belägen på den södra delen av Koreahalvön. Huvudstad är Seoul. I norr gränsar landet till Nordkorea. Dessutom har Sydkorea maritima gränser till Kina och Japan. Sydkorea är ett av de mer demokratiska länderna i Asien. Sedan en ekonomisk förvandling skett på 1950-talet har landets ekonomi förbättrats avsevärt. Sydkorea tillhör de så kallade fyra tigrarna.[1]
Innehåll |
Historia
- Se även Koreas historia
Den koreanska halvöns historia har präglats av de omkringliggande ländernas maktanspråk. Under flera hundra år låg halvön under kinesiskt inflytande. 1910 ockuperade Japan hela halvön. Ockupationen upphörde först 1945.
Den nuvarande delningen av Korea härstammar från delningen mellan den amerikanska intressesfären och den ryska efter slutet av andra världskriget. Landet uppnådde självständighet 1948, samtidigt som Nordkorea. Tanken med delningen var att båda delarna skulle förvaltas av USA respektive Sovjet under en viss period, för att sedan låta koreanerna ta över styret. Men detta skedde aldrig, på grund av motsättningar inom de båda ockupationsmakterna och inhemska nationalistiska och kommunistiska grupper ledde till att delningen blev permanent 1948. I samband med det blev de båda delarna självständiga:[2]i norr bildades Nordkorea, och i söder Sydkorea. Rivaliteten mellan de båda staterna om vem som skulle styra halvön ledde snart fram till koreakriget, som påbörjades genom en nordkoreansk attack.[3] Snart tog nordkoreanerna kontroll över huvudstaden Seoul. Sydkorea, som fick stöd av USA gick in med en med en USA-ledd koalition på sexton stater. De lyckades genom en attack mot Inchon inta Seoul igen.[3] Snart kontrollerade amerikanerna hela Sydkorea, för att sedan fortsätta in i Nordkorea. [3] När de började närma sig den kinesiska gränsen genomförde Kina en attack som tryckte tillbaka amerikanerna. [3] Förhandlingar pågick i närmare två år innan en vapenvila skrevs under i Panmunjom den 27 juli 1953. Då stilleståndslinjen drogs längs den 38:e breddgraden befästes så delningen. En fredsdeklaration skrevs under i Pyongyang den 4 oktober 2007, med målet att ersätta vapenstilleståndet med ett permanent fredsavtal.
Sydkorea hamnade, liksom Japan, under den amerikanska intressesfären och fick ett starkt ekonomiskt stöd av USA. Tiden efter kriget rådde det politisk oreda i landet, som också var i mycket en militärdiktatur till mitten av 1980-talet. En demokratiseringsprocess tog fart då och sedan 1987 har det hållits val i landet, som också sågs som en fullvärdig demokrati på 1990-talet. 1988 hölls olympiska sommarspelen i Sydkorea. 1996 blev landet medlem i OECD, vilket möjliggjorde snabbare ekonomisk utveckling. Sydkorea drabbades 1997-1998 hårt av Asienkrisen. 2002 hölls VM i fotboll i Japan och Sydkorea. Sydkoreas fotbollslandslag nådde semifinal, vilket också är det längsta ett asiatiskt landslag nått i sådana sammanhang.
Geografi
Sydkorea utgör den södra delen av den koreanska halvön (söder om 38:e breddgraden), där landet upptar 45 procent av halvöns yta. Landets yta är 99 313 km² och det omges av Japanska havet i öster, Koreasundet i söder och Gula havet i väster. Landet gränsar till Nordkorea i norr. Landets östra kust är hög och rak, medan den sydvästra kusten är starkt sönderskuren av vikar, uddar och öar. Fyra femtedelar av landets yta består av högland och berg.
Landets högsta bergstopp är vulkanen Halla-san som är 1 950 meter hög. Berget ligger på ön Jeju (Cheju-do), vilket också är landets största ö, belägen cirka 10 mil söder om fastlandet. Av Sydkoreas 3 500 öar är bara 600 bebodda. I bergen finns källorna till flera floder som rinner västerut, varav floderna Han, Nakdong och Kum är de mest betydelsefulla. De slingrar sig mellan bergskedjor i hela landet. Den största bergskedjan är Taebaekbergen, som löper längs den östra kusten. En annan stor bergskedja är Sobaekbergen. Ingen av kedjorna är särskilt höga.
I Sydkorea råder det inlandsklimat. Vintrarna är långa, kalla och torra och somrarna är fuktiga och varma. Under vintern kan temperaturerna bli låga, särskilt i inlandet, trots närheten till de omgivande haven. Många gånger når det under 0°C med medföljande snö. Det faller mest snö i Taebaekbergen och minst längst sydkusten och Jeju. Kustområdena har generellt ett mildare klimat under vintrarna med några plusgrader och lite snö, vilket kan jämföras med Seouls genomsnittstemperatur på -5°C under vintermånaderna. Temperaturen under sommaren är dock nästan likadan i hela landet då men något våtare då vinden ändrar riktning och varm och fuktig luft strömmar in från Stilla havet. Det är monsun i landet mellan juni och september. Då faller tre femtedelar av nederbörden i landet. Den största nederbörden faller i södra och västra delarna av landet, speciellt sydkusten och på Jeju. Taegu på östkusten är den torraste platsen. Genomsnittstemperaturen under somrarna är ungefär 25°C. Ibland drabbas landet av tyfoner.
Tidigare hade urbana områden som Seoul vissa problem med föroreningar. Man har dock börjar arbeta för att minska utsläppen. Sydkorea deltar i en rad av internationella miljöorganisationer. Djurlivet liknar det som finns i norra Kina, det har dock tagit stor skada av att många djurs naturliga boplatser förstörts genom röjning. Det finns fortfarande gott om hjort och vildsvin men andra djur som björn, lodjur, tiger och leopard är nu sällsynta även i avlägsna bergsområden. Den stora sommarnederbörden skapar en varierad fauna.
Provinser och städer
Huvudartikel: Koreas administrativa indelning.
Sydkorea består av 9 provinser (do; 도; 道), 1 "särskild stad" (Teukbyeolsi; 특별시; 特別市) och 6 städer (Gwangyeoksi; 광역시; 廣域市):
- Seoul Teukbyeolsi (서울 특별시; 漢城特別市)
- Busan / Pusan Gwangyeoksi (부산 광역시; 釜山廣域市)
- Daegu / Taegu Gwangyeoksi (대구 광역시; 大邱廣域市)
- Incheon / Inchon Gwangyeoksi (인천 광역시; 仁川廣域市)
- Gwangju Gwangyeoksi (광주 광역시; 光州廣域市)
- Daejeon Gwangyeoksi (대전 광역시; 大田廣域市)
- Ulsan Gwangyeoksi (울산 광역시; 蔚山廣域市)
- Gyeonggi-do (경기도; 京畿道)
- Gangwon-do (강원도; 江原道)
- Nordchungcheong (Chungcheongbuk-do; 충청 북도; 忠清北道)
- Sydchungcheong (Chungcheongnam-do; 충청 남도; 忠清南道)
- Nordjeolla (Jeollabuk-do; 전라 북도; 全羅北道)
- Sydjeolla (Jeollanam-do; 전라 남도; 全羅南道)
- Nordgyeongsang (Gyeongsangbuk-do; 경상 북도; 慶尚北道)
- Sydgyeongsang (Gyeongsangnam-do; 경상 남도; 慶尚南道)
- Jeju-do (제주도; 濟州道)
Demografi
Sydkorea har 48 miljoner invånare och är ett av världens mest tätbefolkade länder. Tre fjärdedelar av befolkningen bor i städerna och hälften bor i de sex största. Den unga generationen finns främst i städerna medan den äldre finns utanför städerna. Befolkningen är väldigt homogen, då 99,9 % av landets befolkning är koreaner. Det finns bara ungefär en miljon utlänningar i landet. Den största minoritetsgruppen är kineser. Andra stora minoritetsgrupper är japaner och amerikaner. Sedan 1949 har befolkningen mer än fördubblats men ökningen har dämpats sedan 1960-talet. Ökad press på kvinnor att arbeta, samt ett kvardröjande ansvar för att ta hand om sin egen familj inklusive den äldre generationen gör att många koreanska kvinnor väljer att inte skaffa barn. Medellivslängden för män i Sydkorea är 71 år och kvinnor 79 år.
Styrelseskick
Sydkorea är en republik. Nuvarande president är Lee Myung-Bak, som har varit president sedan 25 februari 2003. Landets kabinett utses av presidenten på premiärministerns rekommendation.
Lee Hae-chan var premiärminister sedan 25 maj 2004, men han avgick 14 mars 2006 och ingen ny premiärminister har ännu utsett. Vice premiärministrar är Han Duck-soo sedan 14 mars 2005, Kim Jin-pyo sedan 28 januari 2005 och Oh Myung sedan 18 oktober 2004.
Personval hålls en gång vart femte år. Det senaste valet hölls 19 december 2007 och nästa val kommer att hållas 2012. Premiärministern utses av presidenten med godkännande från nationalförsamlingen. Vice premiärministrar utses av presidenten efter premiärministerns rekommendation.
Nationalförsamlingen
Sydkoreas nationalförsamling kallas Kukhoe och har 299 platser. Dess medlemmar väljs över en fyraårsperiod 243 i enmansvalkretsar och 56 efter proportionell representation. Senaste valet hölls 9 april 2008, då det konservativa partiet vann över hälften av rösterna.
Politik
I maj 1948 hölls det allmänna val och högerkandidaterna vann, Syngman Rhee valdes till president och i augusti utropades Republiken Korea. Det blev många tvister mellan de två länderna efter självständigheten. Nordkoreanska trupper gick in över gränsen mot syd och trängde in i Sydkorea. FN-styrkorna och de sydkoreanska soldaterna trängdes kraftigt söderut men nordkoreanerna drevs tillbaka norrut i en stor motoffensiv. Efter att Kina hade ingripit på den nordkoreanska sidan stabiliserades fronten längs den 38:e breddgraden. Striderna fortsatte fram till den 27 juli 1953 trots att fredförhandlingar inleddes redan 1951. Något fredsavtals slöts aldrig men man enades efter påtryckningar från stormakterna och FN om ett vapenstilleståndsavtal och en demilitariserad zon längs gränsen.
USA gav stora ekonomiska bistånd för att bygga upp Sydkorea efter kriget men Syngman Rhees ställning försvagades och han tvingades avgå 1960 efter ett studentuppror. De nya ledarna lyckades inte heller få ordning på landets ekonomiska och politiska problem. 1961 genomförde en grupp unga militärer en kupp under generalmajor Park Chung-hees ledning. De upplöste nationalförsamlingen och införde undantagslagar. 1963 tilläts politisk verksamhet igen.
Ett val utlystes och Park vann presidentvalet och han skapade under sina fyra första åren grunden för snabb industrialisering. Park vann även valet 1971 över Kim Dae Jung som kandiderade för det Nya demokratiska partiet. Kim utsattes för flera mordförsök och 1973 kidnappades han i Tokyo av sydkoreanska säkerhetsagenter som skulle sänka honom i havet men hindrades av amerikanska agenter. Bedömare tror att Kim var den riktiga vinnaren och att resultaten blev manipulerade.
Park Chung Dee valdes som president för fjärde gången 1978 och ekonomin gick in i en mer problematisk fas. Satsningen på produktion för export ledde till brist på konsumtionsvaror och hög inflation. Park blev mördad 1979 av chefen för landets underrättelsetjänst. Premiärminister Choi Kyu Ha valdes till ny president men valet i december följdes genast av en ny armékupp.
Efter många studentuppror 1980 infördes krigslagar, all politisk aktivitet förbjöds och ett trettiotal politiska ledare fängslades, bland annat Kim Dae Jung. Som följd utbröt flera dagars blodiga sammanstötningar mellan demonstranter och polis i staden Kwangju. Omkring 200 människor påstås ha dödats. Kim Dae Jung dömdes till döden 1980 anklagad för att ligga bakom Kwangju-upproret. Men utländska påtryckningar ledde till att straffet omvandlades till livstids fängelse. Han släpptes fri efter något år och fick tillsammans med ett par andra politiska fångar rätt att verka politiskt igen. 1981 valdes Chun till president och i presidentvalet 1987 vann DJPs kandidat Roh Tae Woo. Kim Dae Jung ställde återigen upp.
Vid valet 1992 vann Kim Yong Sam över oppositionsledaren Kim Dae Jung. Han var den förste presidenten utan militär bakgrund på tre årtionden. Flera höga officerare fick lämna sina poster och Kim Yong Sam startade en kampanj mot korruption. Flera ministrar och tusentals tjänstemän avskedades och greps. Även de tidigare presidenterna Chun och Roh ställdes inför rätta för korruption. Chun dömdes till döden och Roh fick livstidsfängelse.
Kim Dae Jung återvände till politiken med ett nytt parti, NCNP och vann valet 1998 efter att ha besegrat Kim Yong Sams efterträdare Lee Hoi Chang.
Ekonomi
Sydkorea är en marknadsekonomi, efter en ekonomisk förvandling är Sydkorea idag världens trettonde största ekonomi.
Produktion och industri
Sydkorea är fattigt på mineraltillgångar och landets främsta mineraltillgång är stenkol. Kolet används till värme och som energikälla till bostäder och industri. Det finns även mindre tillgångar av bly, zink, kalksten, guld och volfram. Landet satsar mycket på kärnkraft för att minska beroendet av importerad olja. 1999 fanns det 16 kärnkraftverk i Sydkorea och de täckte 43 % av landets elkonsumtion. Men fortfarande kommer den mesta elenergin från olje- eller koleldade kraftverk. Satsningar har gjorts för att öka användningen av naturgas och idag är landet den näst största importören av naturgas i världen.
Bara 20 % av landets yta är odlingsbar. Ris är den vanligaste grödan, två tredjedelar av åkermarken är risfält. Det odlas även havre, bönor, potatis, grönsaker och frukt. Landet producerar silke, bomull och tobak för exportmarknaden. Skörden har ökat efter jordreformer och de flesta jordbruken är nu privatägda. Skogen har vårdats och återplanterats efter skövlingen i första delen av 1900-talet. Även om två tredjedelar av landets yta består av skog så importerar man nära 90 % av träråvarorna.
Fisket är viktigt i Sydkorea, både för hemmakonsumtionen och för export, men under senare år har betydelsen minskat. Fisket sysselsätter en halv procent av den arbetande befolkningen. Landets har en av världens största fiskeflottor för djuphavsfiske.
Sydkorea har råvarubrist men stor arbetskraft, vilket har hjälpt fram den lätta konsumtionsvaruindustrin. Sydkorea har utvecklats till en av världens största textil- och högteknologiska producenter. Bilindustrin har också ökat kraftigt men tillverkarna har blivit mindre efter den ekonomiska krisen. Fortfarande är dock varvsindustrin stark, även om Kina numera upplevs som ett växande hot. Landet är också en av världens viktigaste stålproducenter. Den snabba industriella utvecklingen och brant stigande levnadsstandarden har lett till miljöproblem, bland annat på grund av luftföroreningar.
De viktigaste exportvarorna är elektronik, kemikalier, maskiner, metallvaror, bilar och textil. De viktigaste importvarorna är elektronik, råolja, maskiner, kemikalier och metaller. Sydkorea exporterar mer än vad de importerar.
Valutan är sydkoreanska won och 100 won motsvarar ungefär 0,67 SEK. Vid koreakriget var Sydkorea en fattig jordbruksnation men genom en bred industrialisering och exportbaserad tillväxt, utvecklades landet. Sedan 1950-talet har privat företagsamhet styrts av femårsplaner. Exportproduktionen har ökat av lånepolitiken och det har lett till en snabb tillväxt av industrin. Tillverknings- och finanssektorn präglas av stora konglomerat med verksamheter inom många fält, som exempelvis Hyundai som exempelvis ägnar sig åt skeppsbyggnad, biltillverkning, hemelektronik och finanstjänster. Detta är ett system som har ställts på prov under asienkrisen och precis som i Japan börjat omprövas.
Landets arbetare organiseras huvudsakligen i två stora sammanslutningar av fackföreningar, Korean Confederation of Trade Unions och Federation of Korean Trade Unions. De senaste årens fackliga verksamhet har präglats av vilda och omfattande strejker, bland annat mot vad man anser vara regeringens nyliberala politik.
Utbildning
Sydkorea har en nioårig obligatorisk skolgång. Vid sexårsåldern börjar eleverna skolan och fortsätter en sexårig grundskola. Sedan fortsätter de två treårs-stadier. Den första är obligatorisk och där kan de välja mellan allmänna linjer och yrkeslinjer. Sedan kan de läsa vidare i ytterligare tre år om de vill. Omkring 97 % väljer att studera vidare och andelen är en av de största i Asien. Läskunnigheten hos vuxna är 98 % och har ökat med 20 procentenheter under de senaste 20 åren.
Religion
Det råder religionsfrihet i Sydkorea och olika religioner har haft ett stort historiskt inflytande i Korea. Omkring hälften av befolkningen är idag ateister, den största religionen är kristendomen följt av buddhismen. Det finns också koreanska blandreligioner med inslag från buddhismen, konfucianismen och inhemsk schamanism. De har dock förlorat mark och utövas främst på landsbygden. Under 1900-talet ökade kristendomen kraftigt och 1980 utsågs buddhismen och kristendomen till landets officiella religioner.
29,2 procent av landets befolkning är kristen (därav 18,3 % protestanter och 10,9 % katoliker) och 22,8 procent är buddhister.[4]
Kultur
Sydkorea och Nordkorea delar det koreanska kulturarvet, se Koreas kultur.
Efterkrigstidens populärkultur i Sydkorea är framför influerad av USA. Datorspel och TV-spel är omåttligt populära i Sydkorea – här arrangeras World Cyber Games. En populär sport är fotboll, där Sydkorea tog en överraskande fjärdeplats vid VM 2002. Även kampsport är mycket populära i landet. Exempel på kampsporter från Sydkorea är taekwando, hapkido, kuksoolwon, kumdo och subak.
Världsarv
Dessa objekt har av Unesco klassats som världsarv:
- 1995 - Grottemplet i Sekkuram och templet Pulguksa
- 1995 - Templet Haeinsa
- 1995 - Helgedomen Sjongmyo i Seoul
- 1997 - Palatset Changdokkung
- 1997 - Fästningen Hwasong
- 2000 - Begravningsplatserna i Gosjang, Hwasun och Ganghwa
- 2000 - Historiska platser i Kyongju
(Årtalen anger när respektive plats blev världsarv)
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 40 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 47 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 40 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 25 av 179 |
Se även
Källor
Noter
- ↑ ”Exportrådet”. http://www.swedishtrade.se/sydkorea/?objectID=1059. Läst 9 januari 2009.
- ↑ ”SVd.se”. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_699791.svd. Läst 15 februari 2009.
- ↑ 3,0 3,1 3,2 3,3 ”Infoplease”. http://www.infoplease.com/ipa/A0107690.html. Läst 9 januari 2009.
- ↑ Dagen 16 oktober 2008
|
||||||||
|
|||||||||||
|
|||||||
|
|||||||||||
