Hålanda församling
Från Rilpedia
| Hålanda församling | |
| Län: | Västra Götaland |
| Landskap: | Västergötland |
| Kommun: | Ale |
| Stift: | Göteborgs |
| Kontrakt: | Göta Älvdalens |
| Pastorat: | Skepplanda |
| Folkmängd: | 705 inv |
| Församlingskod: | 144003 |
|
Källa: SCB 2008
|
|
Hålanda är en församling (socken) i Ale kommun och i Ale härad i Västergötland, Västra Götalands län. Den ingår tillsammans med fyra andra församlingar i Skepplanda pastorat, Göta Älvdalens kontrakt i Göteborgs stift. Före 1 april 2007 tillhörde Skepplanda pastorat Ale och Vättle kontrakt.
Församlingskyrkan Hålanda kyrka ligger cirka 4,5 mil nordost om Göteborgs centralstation. Dalgången kring Grönåns övre lopp är öppen jordbruksbygd. Större delen av församlingen består av vildmarksområdet Risveden.
Byar i Hålanda som bildat småorter är Sandåker (södra delen) och Verle.
Innehåll |
Historia
Fornlämningar
Ett 40-tal fornlämningar är kända, däribland en hällkista från stenåldern och en domarring från bronsåldern eller äldre järnåldern. Dessutom finns ett område med fornåkrar.
Ortnamn
Socknen omnämns första gången 1426 (Haalanda). Namnet betyder sannolikt landen runt den djupa sjön, Hålsjön (djup 51 meter). Landa är plural av land. Äldre namn på sjön kan ha varit Hul- eller Holsjön.
Tvekar en smula på förklaringen av "djupa sjön" då Hålsjöns största djup är ca 3 meter. Den ligger däremot 56 meter över havet.
Tillhörighet till Skepplanda kommun 1952-1973
1952-1973 ingick Hålanda församling tillsammans med Skepplanda församling i Skepplanda kommun.
Kyrkoadministrativ historia
Hålanda församling ingår idag som nämnts i Skepplanda pastorat. Det har socknen alltid gjort med undantag för de nära hundra åren mellan 1864 och 1962 då Hålanda tillsammans med Ale-Skövde i nuvarande Lilla Edets kommun ingick i Ale-Skövde pastorat. I båda artiklarna Skepplanda församling och Ale-Skövde församling finns en referens till den externa webbkällan Skatteverket om de olika pastoratens historia.
Befolkningshistoria
Befolkningen var som störst på 1860- och 70-talen med nästan 1 500 invånare. Som minst var den på 1970-talet då det bodde mindre än 400 personer i församlingen.
Livereds säteri
I Hålanda ligger Livereds säteri, omnämnt som sätesgård 1574 (Liffwarodh). Namnet anses innehålla det fornsvenska mansnamnet Live samt röd eller ryd, för röjning, med andra ord Lives röjning. Sedan 1834 lyder säteriet under Kobergs fideikommiss (i Lagmansereds församling, Trollhättans kommun / Bjärke härad). Rikspressen har följt den långvariga konflikten om friköp mellan arrendatorerna av en grupp torp i Hålanda och friherre Niclas Silfverschiöld (d.y., född 1934).
Livered brukar omnämnas för att Gustav III (1746-92) övernattade där 1766 på hemväg från Köpenhamn, där han hämtat sin blivande gemål Sofia Magdalena (1746 – 1813). Hon bodde dock granngårds på Gräfsnäs slott (i Erska församling, Alingsås kommun / Bjärke härad).
Carl von Linnés (1707-78) lärjunge, Kina-fararen Pehr Osbeck (1723 - 1805), föddes på torpet Oset under Livered. I samband med firandet av Pehr Osbecks 250 årsdag reste Hålanda Hembygdsförening den 2 juni år 1973 en minnessten vid torpet Oset.
Lödösevägen
Genom Hålanda, förbi det f.d. gästgiveriet i Verle och Livered på väg mot Gräfsnäs och Sollebrunn, gick den medeltida ridvägen mellan Lödöse och Skara. Fortfarande finns spår av hålvägen vid torpet Krogen och vid gårdarna Klovet och Heden. Vägen är säkert omnämnd 1285, men redan i den anonyma Hallfred Vandrädaskalds saga (Hallfredarsaga Vandrædaskalds), från omkring 1200, berättas om en färd företagen av islänningen Hallfred Vandrædaskald (ca 968-1007), den mest kände av norske kung Olav Tryggvasons (död år 1000) skalder. Mellan Lödöse och Mellby norr om Sollebrunn utsattes han för två mordförsök.
Källor
- Linnar Linnarsson: "Risveden. Kulturbilder från västsvensk skogsbygd", Skara 1961
- Harald Andersson m.fl: ”Det vilda Risveden”, Göta 1990
- Pelle Dahlberg m.fl: ”Upptäck din hembygd. Sevärdheter i Risvedentrakten”, Göta 1995, ISBN 91-630-4061-1
- Karl-Erik Andersson & Bo Björklund: ”Risveden. En västsvensk obygds historia”, Älvängen 2001, ISBN 91-631-0778-3
- Everth Högabo: ”Hålanda socken”, Säffle 1972
|
||||||||||
|
|||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
