1905

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Denna artikel handlar om året 1905. För Trotskijs bok, se Lev Trotskij. För bandet 1905, se 1905 (musikgrupp).

Händelser

• 2 januari - Ryska flottbasen Port Arthur kapitulerar i rysk-japanska kriget.
• 11 januari - Det nya svenska riksdagshuset på Helgeandsholmen tas i bruk. Dess arkitektur får stark kritik.
• 22 januari - 200 000 ryska arbetare marcherar till vinterpalatset i S:t Petersburg där de beskjuts av tsarens trupper. Hundratals människor dör. Denna händelse var första ryska revolutionen och är känd som Blodiga söndagen.
• 7 februari - De svensk-norska förhandlingarna i konsulatsfrågan strandar.
• 26 januari - Cullinandiamanten hittas i en gruva nära Pretoria i Sydafrika.
• 3 mars - Den ryske tsaren accepterar att skapa en folkvald församling - Duman.
• 4 april - En jordbävning av styrkan 7,8 på Richter-skalan i Kangra-området i norra Indien kräver nära 20 000 dödsoffer.
• 13 april - Erik Gustaf Boström avgår som svensk statsminister.
• 14 april - Johan Ramstedt blir ny svensk statsminister.
• 25 april - Norges regering avvisar förhandlingar om unionen så länge konsulatsfrågan inte är löst.
• 26 april - Hinke Bergegren döms till 50 kronor i böter för att i ett tal ha hotat officerare med stryk.
• 4 maj - Brevbomben "Den valentinska parfymflaskan" exploderar på ett postkontor på Linnégatan i Stockholm, innan den hunnit delas ut, varvid tre posttjänstemän skadas svårt.
• 13 maj - Barnens dag anordnas i Stockholm för första gången.
• 15 maj - Las Vegas, Nevada grundläggs.
• 27 maj
  • Oscar II vägrar att sanktionera den av norska Stortinget antagna lagen om eget norskt konsulatsväsen.
  • Japanska flottan under amiral Togos befäl besegrar ryska österjöflottan under befäl av amiral Rozjestvenskij vid Tsushima vid Koreasundet. Det ryska nederlaget blir slutet på rysk-japanska kriget.
• Mitten av året - En ny stor polioepidemi utbryter i Skandinavien. Fler än tusen barn insjuknar och över hundra dör.
• 6 juni - Norska Stortinget håller ett hemligt möte, där man beslutar att dagen därpå säga upp unionen med Sverige.
• 7 juni - Norska Stortinget beslutar att säga upp unionen med Sverige, varför de norska statsråden nedlägger sina ämbeten. Stortinget förklarar att kungamakten Norge har upphört att fungera, eftersom Oscar II inte förmår bilda någon ny norsk regering.
• 9 juni - Unionsflaggan halas för sista gången på Akershus fästning och norrmännen kan istället hissa "den rene flagg".
• 10 juni - Verkstadsföreningen lockoutar 18.120 svenska arbetare vid 97 verkstäder. Konflikten varar till i november.
• 15 juni - Sveriges kronprins Gustav (V):s son Gustav (VI) Adolf gifter sig med Margaret av Connaught.
• 20 juni - En urtima riksdag i Sverige debatterar upplösningen av unionen med Norge. Man framlägger en proposition om att avvisa användandet av våld i krisen. Propositionen faller dock och regeringen avgår. Arbetarrörelsen deklarerar sin avsikt att proklamera generalstrejk i händelse av krig med Norge.
• 1 juli - Bilregistret införs i Sverige; 115 bilar finns registrerade.
• 13 juli - Sveriges kung Oscar II och Tysklands kejsare Wilhelm II möts i Gävle i Sverige.
• 27 juli - Sveriges riksdag kräver stortingsval eller folkomröstning i Norge om unionsfrågan.
• 2 augusti - Johan Ramstedt avgår som svensk statsminister och efterträds av Christian Lundeberg.
• 13 augusti - Med 368.208 röster för och 184 röster mot vinner självständighetssidan översvallande i den norska unionsfolkomröstningen.
• 22 augusti - Det norska stortinget begär förhandlingar om svensk-norska unionens upplösning.
• 30 augusti - De norska delegaterna anländer till Karlstad inför unionsupplösningsförhandlingarna.
• 31 augusti - Förhandlingarna om svensk-norska unionens upplösning börjar i Karlstad klockan 13:00. När de är slut avvecklas förberedelserna för en militär konfrontation.
• 5 september - Under USA:s president Theodore Roosevelts medling sluts fred mellan Ryssland och Japan i Portsmouth, USA. Rysk-japanska kriget är över.
• 7 september - De svensk-norska unionsförhandlingarna strandar och regeringarna reser hem till respektive huvudstäder, för att överlägga med riksdagen respektive stortinget. Efter några dagar återvänder man och kan fortsätta förhandlingarna.
• 8 september - En jordbävning med styrkan 7,9 inträffar i Calabria i Italien och kräver ca 2 500 dödsoffer.
• 23 september - Förhandlingarna i Karlstad avslutas genom att Karlstadskonventionen skrivs under 18:15.
• 8 oktober - Svenska Turistföreningen meddelar att säsongen i norr har varit god, bland annat har 341 personer besökt fjällstationen i Abisko.
• 9 oktober - Konventionen i Karlstad, vilken gör slut på svensk-norska unionen, godkänns av det norska stortinget.
• 16 oktober - Svenska riksdagen beslutar om svensk-norska unionens upphävande.
• 26 oktober - Konventionen i Karlstad godkänns av den svenska riksdagen. En neutral zon skall gå utmed gränsen och tvistefrågor skall avgöras av skiljedomstolen i Haag. Sveriges konung Oscar II avsäger sig Norges krona och antar ett nytt valspråk: Sveriges Väl!
• 30 oktober - Rysslands Tsar Nikolaus II proklamerar det så kallade oktobermanifestet.
• 1 november - Unionen mellan Sverige och Norge upplöses formellt.
• 7 november - Christian Lundeberg avgår som svensk statsminister och efterträds av Karl Staaff, som bildar Sveriges första liberala regering.
• 12 november - Efter unionsupplösningen hålls en folkomröstning i Norge om man skall ha monarki eller republik. 259.563 röster läggs för monarki och 69.264 röster för republik.
• 18 november - Det norska stortinget väljer den danske prinsen Carl till ny norsk kung under namnet Haakon VII.
• 20 november - Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas utkommer.
• 25 november - Haakon VII med familj anländer till Oslo och tillträder som Norges kung.
• 28 november - Irländska nationalistpartiet Sinn Féin grundas.
• November - Den stor konflikt inom den svenska verkstadsindustrin slutar med att arbetsgivarna erkänner föreningsrätten och att minimilöner införs.
• 5 december - Sir Henry Campbell-Bannerman blir premiärminister i Storbritannien.
• 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Bror Olsson.

Okänt datum

• Gustaf Dalén uppfinner den så kallade klippapparaten för blinkande fyrar med gasljus.
• Sven Hedin påbörjar sin tredje expedition till Asien.
• En ny läroverksstadga införs i Sverige. Läroverket indelas i realskola och fyraårigt gymnasium med studentexamen. Flickor får tillträde till läroverksstudier.
• Den svenska riksdagen antar regeringens förslag om införandet av förlikningsman och skiljedom vid arbetskonflikt.
• Zeth "Zäta" Höglund från socialdemokraternas ungdomsförbund döms till sex månaders fängelse för sin antimilitaristiska propaganda.
• Myndighetskontrollerade bolag får monopol på spritförsäljningen i hela Sverige.
• Fingeravtryckssystem införs av Stockholmspolisen.
• Klubben Nytta och Nöje blidas av landsflyktiga ryska revolutionärer i Stockholm.
• Svenska Lantmännens Riksförbund bildas genom sammanslagnigar av böndernas ekonomiska föreningar och är den äldsta riksorganisationen på lantbruksområdet.
• De första räknemaskinerna introduceras på svenska kontor.
• Sundsvall får sin första biograf, Olympia.
• Sveriges första ubåt, Hajen, införlivas med flottan och därmed är det svenska ubåtsvapnet skapat, som tredje nation i världen (endast USA:s och Storbritanniens är äldre).
• Albert Einstein publicerar fyra artiklar i tidskriften Annalen der Physik, en artikel om speciella relativitetsteorin, en om brownska rörelsen, en om fotoelektrisk effekt och en om ekvivalensen mellan massa och energi (E=mc²).
• I Sverige införs en ny läroverksstadga, som bland annat delar in läroverkens stadier i gymnasium och realskola (realskola ersätter trivialskola). Stadgan låter flickor gå i läroverken (först bara i realskola). Läroverksöverstyrelsen grundas som styrelse för läroverken.
• I Sverige är 15 undersökningsläkare anställda vid Stockholms folkskolor.

Födda

• 14 januari - Sven Rydell, svensk fotbollsspelare.
• 17 januari - Guillermo Stábile, argentinsk fotbollsspelare.
• 21 januari
  • Stig Cederholm, svensk författare.
  • Christian Dior, fransk modeskapare.
• 29 januari - Barnett Newman, amerikansk konstnär.
• 2 februari
  • Ayn Rand, rysk-amerikansk filosof och författare.
  • Olga Wikström, svensk författare.
• 3 februari - Arne Beurling, svensk matematiker.
• 7 februari - Ulf von Euler, svensk nobelpristagare.
• 9 februari - Adolf Ehrnrooth, finländsk krigsveteran, general av infanteriet.
• 15 februari - Harold Arlen, amerikansk kompositör.
• 18 februari - Gerhard Klopfer, tysk nazistisk politiker.
• 19 februari - Karen Rasmussen, svensk-norsk skådespelare.
• 20 februari - Jascha Golowanjuk, svensk författare.
• 27 februari - Charley Eugene Johns, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1953-1955.
• 28 februari - Carin Swensson, svensk skådespelare och sångerska.
• 3 mars - Georg Eliasson, svensk textförfattare, revyförfattare, radioman och förlagschef.
• 12 mars - Wanda Rothgardt, svensk skådespelare.
• 14 mars - Karl-Axel Forssberg, svensk skådespelare.
• 15 mars - Berthold Schenk von Stauffenberg, tysk jurist, motståndskämpe.
• 18 mars - Robert Donat, brittisk skådespelare.
• 19 mars - Albert Speer, nazistisk politiker, arkitekt.
• 23 mars - Lale Andersen, tysk sångerska.
• 25 mars - Albrecht Mertz von Quirnheim, tysk officer.
• 1 april - Torsten Nilsson, svensk utrikesminister.
• 2 april - Serge Lifar, rysk balettdansör och koreograf.
• 3 april - Lisa Tunell, svensk sångerska; kontraalt.
• 9 april - J. William Fulbright, amerikansk demokratisk politiker, senator 1945-1974.
• 12 april - Warren Magnuson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1944-1981.
• 13 april - Harry Apelqvist, svensk verkmästare och politiker (socialdemokrat).
• 18 april - Lily Larson Lund, norsk skådespelare.
• 4 maj - Nils Perne, svensk kompositör, textförfattare och teaterchef.
• 8 maj
  • Einar Jonsson, svensk fabriksarbetare och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
  • Red Nichols, amerikansk jazzkornettist.
• 14 maj - Jean Daniélou, fransk teolog och kardinal.
• 15 maj - Joseph Cotten, amerikansk skådespelare.
• 16 maj
  • Herbert Ernest Bates, brittisk journalist, författare och manusförfattare.
  • Henry Fonda, amerikansk skådespelare.
• 25 maj - Albin Hagström, grundare av instrumenttillverkaren Hagström.
• 11 juni - Richard A. Loeb, amerikansk brottsling.
• 12 juni - James Jeremiah Wadsworth, amerikansk diplomat och politiker, FN-ambassadör 1960-1961.
• 18 juni - Leonid Lavrovskij, rysk dansare och koreograf.
• 19 juni - Rush D. Holt, amerikansk politiker, senator 1935-1941.
• 21 juni - Jean-Paul Sartre, fransk författare, nobelpristagare.
• 30 juni - Maritta Marke, svensk skådespelare och sångerska.
• 9 juli - Alf Henrikson, svensk författare.
• 10 juli - Wolfram Sievers, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 18 juli - Werner Ohlson, svensk skådespelare.
• 20 juli
  • Margareta Högfors, svensk operettsångerska och skådespelare.
  • Åke Ohberg, svensk skådespelare, regissör, producent och sångare.
• 21 juli - David M. Kennedy, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1969-1971.
• 23 juli
  • Ragnar Falck, svensk skådespelare, regiassistent och produktionsledare.
  • Elsa Winge, svensk skådespelare.
• 25 juli - Elias Canetti, tyskspråkig författare, Nobelpristagare i litteratur 1981.
• 29 juli
  • Clara Bow, amerikansk skådespelare.
  • Einar Ekberg, svensk kristen sångare.
  • Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare 1953-1961, nobelpristagare.
• 2 augusti
  • Karin Granberg, svensk skådespelare.
  • Myrna Loy, amerikansk skådespelare.
• 3 augusti - Franz König, österrikisk kardinal.
• 11 augusti - Kurt Gerstein, tysk SS-officer.
• 12 augusti - Hans Urs von Balthasar, schweizisk teolog.
• 13 augusti - Franz Ziereis, tysk SS-officer, kommendant i Mauthausen.
• 15 augusti - Joachim Mrugowsky, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
• 21 augusti - Eric Nilsson, svensk agronom och riksdagspolitiker (högern).
• 22 augusti - John Lyng, norsk politiker, statsminister 28 augusti-25 september 1963, utrikesminister 1965-1970.
• 24 augusti
  • Arthur Crudup, amerikansk bluesmusiker och låtskrivare.
  • Sven Stolpe, svensk författare, översättare, journalist, litteraturforskare och litteraturkritiker.
• 25 augusti
  • Jan-Erik Garland, svensk tecknare känd under signaturen Rit-Ola.
  • Faustina Kowalska, polsk nunna, helgon (2000).
• 31 augusti
  • Robert Bacher, amerikansk kärnfysiker.
  • Bo Giertz, svensk biskop i Göteborg.
• 3 september - Carl David Anderson, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 5 september - Arthur Koestler, brittisk författare och journalist av ungersk börd.
• 14 september - Gösta Jonsson, svensk musiker, kapellmästare, sångare och skådespelare.
• 16 september - Gösta Dunker, svensk fotbollsspelare
• 18 september - Greta Garbo (eg. Greta Gustafsson), svensk filmskådespelarlegend.
• 28 september - Max Schmeling, tysk boxare.
• 30 september - Marietta Canty, amerikansk skådespelare.
• 1 oktober - Millan Lyxell, svensk skådespelare.
• 2 oktober - Fumiko Enchi, japansk författare.
• 3 oktober - Fuller Warren, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1949-1953.
• 11 oktober - Jean Villot, fransk kardinal.
• 12 oktober - Ragna Breda, norsk skådespelare.
• 14 oktober - Pentti Haanpää, finländsk författare.
• 18 oktober - Dag Wirén, svensk kompositör och musikarrangör.
• 22 oktober - Karl Guthe Jansky, amerikansk fysiker.
• 25 oktober - Karl Alfred Schluch, tysk SS-officer.
• 3 november
  • Joseph H. Ball, amerikansk republikansk politiker.
  • Sigge Fürst, svensk skådespelare, sångare och underhållare.
• 5 november
  • Joel McCrea, amerikansk skådespelare.
  • Vernon Wallace Thomson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1957-1959.
• 9 november - Roger Edens, amerikansk kompositör, filmproducent, manusförfattare och skådespelare.
• 11 november - William Bendtz, svensk produktionsledare och filmproducent.
• 16 november - Margita Alfvén, svensk skådespelerska.
• 17 november - Astrid av Belgien, belgisk prinsessa och sedermera drottning.
• 19 november - Tommy Dorsey, amerikansk jazztrombonist och storbandsledare.
• 29 november - Marcel Lefebvre, fransk romersk-katolsk kyrkoman och dissident. Ärkebiskop av Dakar.
• 1 december - Verner Karlsson, svensk musiker.
• 6 december - Nils Kyndel, svensk kompositör och musikarrangör.
• 10 december - Arne Bornebusch, svensk regissör och manusförfattare.
• 16 december - Piet Hein, dansk konstnär, diktare och ingenjör.
• 18 december
  • Kjell Löwenadler, svensk konstnär.
  • Hans Berndt von Haeften, tysk jurist och motståndskämpe.
• 24 december - Howard Hughes, amerikansk filmproducent, flygare, flygplanstillverkare och industriledare.
• 25 december - Ann Ronell, amerikansk jazzkompositör.
• 26 december - Inga Hodell, svensk skådespelare.
• 28 december
  • Cliff Arquette, skådespelare och komiker ("Charley Weaver").
  • Sven-Olof Sandberg, svensk sångare och sångtextförfattare som medverkat i TV- och filmroller.
• Oskar Olsson, grundare av Trollhätteglass.

Avlidna

• 1 januari - Edward Sederholm, svensk riksgäldsfullmäktig och riksdagsman.
• 9 januari - Louise Michel, fransk anarkist.
• 19 januari - Benjamin F. Rice, amerikansk republikansk politiker, senator 1868-1873.
• 27 januari - Hjalmar Stolpe, svensk arkeolog.
• 27 februari - George S. Boutwell, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1869-1873.
• 22 mars - Antonin Proust, fransk politiker.
• 24 mars - Jules Verne, fransk författare.
• 31 mars - Theodore Medad Pomeroy, amerikansk republikansk politiker.
• 14 april - Otto Wilhelm von Struve, rysk astronom.
• 15 juni - Carl Wernicke, tysk neurolog och psykiater.
• 27 juni - Harold Mahony, irländsk tennisspelare.
• 1 juli - John Hay, USA:s utrikesminister.
• 1 augusti - Henrik Sjöberg, svensk friidrottare, omkom i en badolycka.
• 5 augusti - Anton Azbe, slovensk konstnär.
• 19 augusti - William Bouguereau, fransk målare.
• 21 augusti - Julius Oppert, fransk orientalist.
• 18 september - George MacDonald, skotsk fantasyförfattare.
• 29 december - Martin Wiberg, svensk mekaniker och uppfinnare.

Nobelpris

• Fysik - Philipp von Lenard, Tyskland
• Kemi - Adolf von Baeyer, Tyskland
• Medicin - Robert Koch, Tyskland
• Litteratur - Henryk Sienkiewicz, Polen
• Fred - Bertha von Suttner, Österrike