Arthur Koestler
Från Rilpedia
Arthur Koestler, född 5 september 1905 i Budapest i Ungern, död 3 mars 1983 i London (självmord), var en brittisk författare av ungersk börd.
Koestler är kanske mest känd för romanen Natt klockan tolv på dagen från 1940. Romanen behandlar Moskvarättegångarna 1936-38 och skrevs efter Koestlers definitiva brytning med kommunismen.
Innehåll |
Biografi
Koestler föddes i Budapest 1905. Som ung var han främst intresserad av naturvetenskap, och påbörjade en utbildning till ingenjör vid den polytekniska högskolan i Wien 1922-1926. Under 1920-talet blev han emellertid engagerad i den sionistiska rörelsen. Han kom 1925 till Palestina, som då var ett brittiskt protektorat. Under några år levde han under svåra ekonomiska omständigheter. Hans journalistiska talang räddade honom dock och han återvände till Europa 1929. I Berlin verkade Koestler som journalist för Ullsteinkoncernen. Han var till en början utrikesredaktör men blev senare vetenskapsredaktör. Detta passade Koestler, som hade ovanligt djupa kunskaper om modern naturvetenskap, inte minst fysik.
År 1931 blev Koestler medlem av det tyska kommunistpartiet, vilket fick till följd att han lämnade Ullsteinkoncernen. Skälen till anslutningen var flera. Under denna tid genomgick kapitalismen en kris, bland annat på grund av börskraschen. Samtidigt som många arbetslösa levde under svåra ekonomiska omständigheter kunde man läsa om hur livsmedel förstördes för att hålla uppe priserna. Detta upprörde Koestler, som tyckte att det planekonomiska systemet verkade mycket mer rationellt. Han tog också djupa intryck av Karl Marx, Friedrich Engels och Lenins skrifter. Dessutom såg Koestler kommunistpartiet som ett värn mot den framväxande fascismen.
Koestler reste i Sovjet 1932-33. Där utsattes hans tro för svåra prövningar, han fick bland annat bevittna svältkatastrofen i Ukraina. Koestler förblev dock kommunist i flera år till. När han 1937 befann sig i Spanien, som krigskorrespondent under spanska inbördeskriget, förändrades emellertid hans liv. Han fängslades av Francos trupper, dömdes till döden, men släpptes efter internationella påtryckningar. Detta skildrar han i dagboken Dialogue with death, 1938 (Dialog med döden, 1984). När han väntade på döden hade han en omvälvande upplevelse, som han kallade "timmarna vid fönstret". Den innebar att han förkastade såväl kommunistpartiets moral ("ändamålet helgar medlen"), som dess materialistiska filosofi. År 1938 lämnade han partiet. När Sovjet 1939 ingick pakt med Nazityskland blev brytningen med kommunismen definitiv. Han kom till England, där han fick brittiskt medborgarskap 1940.
Med romanen Darkness at noon, 1940 (Natt klockan tolv på dagen, 1941) fick Koestler sitt genombrott som författare, och den räknas fortfarande ofta som hans bästa bok. Romanen handlar om Moskvaprocesserna, som ägde rum 1936-38. I dessa rättegångar anklagades och dömdes ledande bolsjeviker. Omvärlden undrade varför de erkände brott som de var uppenbart oskyldiga till. Koestlers roman försöker svara på den frågan. Huvudperson är den gamle bolsjeviken Rubashov. Han har hela sitt vuxna liv trott att en seger för den kommunistiska revolutionen skulle innebära en bättre värld. Därför måste partiet kunna offra enskilda individer för den stora saken. När Rubashov själv anklagas är det svårt för honom att hävda att han skall vara ett undantag. Rubashov utsätts för yttre påtryckningar, men det viktigaste skälet till att han bekänner är hans lojalitet med partiet. Detta inslag i romanen har blivit mycket omdiskuterat, en del har menat att Koestler romantiserade processerna. Senare vittnesmål tyder dock på att Koestler hade rätt. Som gammal kommunist hade han en djup inlevelse i bolsjevikernas tänkesätt.
Boken Natt klockan tolv på dagen skrevs på tyska och översattes till engelska. Det tyska originalet försvann dock och boken blev känd i sin engelska version. Från och med Scum of the earth, 1941 (Och vi som älskade Frankrike, 1942) skrev Koestler på engelska. Boken, som har självbiografisk prägel, beskriver hur utlänningar internerades i Frankrike under andra världskriget. Dessa utlänningar, som ofta var starkt anti-nazistiska, blev senare ofta gripna av tyskarna. Boken dediceras till några av dessa offer, bland dem Walter Benjamin.
År 1943 kom romanen Arrival and departure, 1943 (Domens dag, 1944). Ett kapitel i den boken, "Blandad transport" innehåller en tidig beskrivning av den tyska judeutrotningen. Kapitlet publicerades separat i olika tidningar, bland annat svenska BLM, och väckte starka reaktioner. Koestler upplevde att det var svårt att få omvärlden att ta till sig fakta om Förintelsen. Han beskrev detta i essän "Om att inte tro på grymheter", som senare kom att ingå i samlingen The yogi and the commissar, 1945 (Yogin och kommissarien och andra essayer, 1945).
I titelessän i Yogin och kommissarien beskriver Koestler två personlighetstyper. Kommissarien tror att världen och samhället är helt förutsägbara, och att en revolution skulle lösa alla problem. Yogin menar att världen är gåtfull och att ändamålet aldrig får helga medlen. Koestler menar att båda dessa hållningar ledde till katastrofer och att vi måste finna en medelväg mellan dem. Yogin och kommissarien innehöll också avslöjande texter om Sovjetunionen, som väckte debatt. Koestlers kunskaper om sionism och Palestina låg till grund för romanen Thieves in the night, 1946 (Tjuvar om natten, 1947), om den judiska självständighetskampen, liksom reportageboken Promise and fulfilment, 1949 (Löfte och uppfyllelse, 1949), som skildrar staten Israels grundande. År 1950 medverkade Koestler i antologin The God that failed, 1950 (Vi trodde på kommunismen, 1950), tillsammans med bland andra André Gide, Ignazio Silone och Stephen Spender. Utforskandet av sin egen väg till kommunismen fick Koestler att vilja skriva om hela sitt liv. Resultatet blev de självbiografiska böckerna Arrow in the blue, 1952 (Pil i det blå, 1953) och The invisible writing, 1954 (Den osynliga skriften, 1954), som måste beskrivas som höjdpunkter i författarskapet. Förutom en skildring av den europeiska politiken under första halvan av 1900-talet innehåller självbiografin också ett djupborrande i den egna psykologin, vilket bidrar till att det blir engagerande läsning.
År 1955 ändrade Koestlers författarskap riktning när han slutade skriva om politik och istället intresserade sig för livsvetenskaperna. Boken The sleepwalkers, 1959 (Sömngångare, 1960) är en historisk redogörelse för de stora vetenskapliga upptäckarna från antiken till och med 1700-talet, och med längre biografier över Copernikus, Kepler och Galilei inkluderade. Resor i Asien ledde fram till reportageboken The lotus and the robot, 1960 (Lotusen och roboten, 1960), som innehöll kritik mot zenbuddhismen.
Därefter följde böckerna The Act of Creation (1964), som handlar om kreativitetens psykologi och The Ghost in the Machine (1967), som tar upp människans destruktiva sidor. Koestler menade att det inte var individernas aggressivitet och egoism som orsakade de stora katastroferna i mänsklighetens historia, utan istället människans förmåga att uppoffra sig för något som är större än hon själv, ett land, en religion, en ideologi etc.
The call-girls (1971) (Call-girls, 1973) var Koestlers återkomst till romangenren och är en satir över vetenskapliga konferenser. I The roots of coincidence, 1972 (Slumpens rötter, 1973) undersöker han parapsykologin och fysikens gränsområden. Boken The thirteenth tribe, 1976 (Den trettonde stammen, 1992) argumenterar för att judarna i Östeuropa härstammar från khazarerna. De var ett turkiskt folk i Kaukasus som konverterade till judendomen på 700-talet e.Kr. och senare flyttade västerut till nuvarande Ukraina och Polen. År 1978 kom det sammanfattande verket Janus.
Från och med 1940-talet var Koestler bosatt i London. Han ledde en förening för dödshjälp och då han själv drabbades av leukemi och parkinson valde han att begå självmord 1983 genom en drogöverdos. Hans tredje hustru, Cynthia Jefferies (1927-1983), följde honom i döden. År 1984 utkom den självbiografiska boken Stranger on the square (Främlingen vid torget, 1988) som makarna skrivit tillsammans.
Bibliografi
Skönlitteratur
- 1939. The Gladiators. En roman om Spartacus revolt.
- 1940. Darkness at Noon.
- 1943. Arrival and Departure
- 1946. Thieves in the Night.
- 1951. The Age of Longing
- 1972. The Call Girls: A Tragicomedy with a Prologue and Epilogue
Dramatik
- 1945. Twilight Bar
Självbiografi
- 1937. Spanish Testament.
- 1941. Scum of the Earth.
- 1952. Arrow in the Blue: The First Volume of an Autobiography, 1905-31
- 1954. The Invisible Writing: The Second Volume of an Autobiography, 1932-40
- 1984. Stranger on the Square.
Böckerna The Lotus and the Robot, The God that Failed, och Von weissen Nächten und roten Tagen, liksom ett antal av hans essäer, innehåller självbiografisk information.
Fackböcker
- 1934. Von weissen Nächten und roten Tagen. Om Koestlers resor i Sovjetunionen.
- 1937. L'Espagne ensanglantée.
- 1942. Dialogue with Death
- 1945. The Yogi and the Commissar and other essays.
- 1949. The Challenge of our Time.
- 1949. Promise and Fulfilment: Palestine 1917-1949.
- 1949. Insight and Outlook.
- 1955. The Trail of the Dinosaur and other essays.
- 1956. Reflections on Hanging.
- 1959. The Sleepwalkers: A History of Man's Changing Vision of the Universe
- 1960. The Watershed: A Biography of Johannes Kepler
- 1960. The Lotus and the Robot Koestlers resor till Indien och Japan.
- 1961. Control of the Mind.
- 1961. Hanged by the Neck
- 1963. Suicide of a Nation.
- 1964. The Act of Creation.
- 1967. The Ghost in the Machine
- 1968. Drinkers of Infinity: Essays 1955-1967.
- 1970. The Age of Longing
- 1971. The Case of the Midwife Toad
- 1972. The Roots of Coincidence
- 1973. The Lion and the Ostrich
- 1974. The Heel of Achilles: Essays 1968-1973
- 1976. The Thirteenth Tribe: The Khazar Empire and Its Heritage
- 1976. Astride the Two Cultures: Arthur Koestler at 70
- 1977. Twentieth Century Views: A Collection of Critical Essays
- 1978. Janus: A Summing Up
- 1981. Kaleidoscope. Essäer från Drinkers of Infinity och The Heel of Achilles, plus senare stycken och historier.
Utgivet på svenska
- Spanskt testamente 1939
- Natt klockan tolv på dagen 1941
- Och vi som älskade Frankrike! 1942
- Domens dag 1944
- Yogin och kommissarien och andra essayer 1945
- Skymningsbaren 1946
- Tjuvar om natten 1947
- Löfte och uppfyllelse 1949
- Vi trodde på kommunismen 1950
- Längtans tidsålder 1951
- Pil i det blå 1953
- Den osynliga skriften 1954
- Sömngångare 1960
- Lotusen och roboten 1960
- Nedgång och fall? 1964
- Europa, mitt Europa! 1970
- Call-girls 1973
- Slumpens rötter 1973
- Janus 1981
- Dialog med döden 1984
- Främlingen vid torget 1988
- Den trettonde stammen 1992
Böcker om Koestler
- Iain Hamilton: Koestler. A biography 1982
- David Andersson Timmarna vid fönstret 2007
