Hinke Bergegren
Från Rilpedia
 Hinke Berggren 1891 |
|
|
|
|
| Född | 1861 |
| Död | 10 maj 1936 |
| Yrke | Journalist |
| Nationalitet | Svensk |
Henrik Bergegren, Hinke Berggren, född 1861, död 10 maj 1936, var en svensk socialistisk skribent, redaktör och agitator.
Hinke arbetade som journalist och redaktör och var bland annat redaktionssekreterare på Social-Demokraten. Han var även redaktör för ungsocialisternas tidsskrift Brand, gav ut Proletären och skrev flera romaner, noveller och skådespel. Hinke var en av de ledande av de ledande revolutionära socialdemokraterna och kämpade för såväl allmän och lika rösträtt, pacifism och rätt att nyttja preventivmedel. Hinke Bergegren tillhörde den falang inom den tidiga socialdemokratin som radikaliserades och kom att anamma en anarkistisk/frihetlig socialistisk ståndpunkt och liksom många andra revolutionära uteslöts han ur partiet 1908 efter långvariga strider med Hjalmar Branting. Många ungsocialister följde dock Hinke Berggren och hans anhängare kallades ibland ”unghinkar”. För eftervärlden är han kanske mest känd som föregångare i sexualreformsrörelsen och sitt stora arbete för rätten att sprida information om preventivmedel. 1910 genomfördes kampanjen Kärlek utan barn i vilken han myntade uttrycket ”Det är bättre med kärlek utan barn än barn utan kärlek”. För spridandet av information om preventivmedel blev han dömd till ett kortare fängelsestraff. Den lag mot agitation för preventivmedel som antogs 1910 kom att kallas Lex Hinke efter Bergegren.
År 1921 bröt han med det allt mer anarkosyndikalistiska Ungsocialisterna för att vara med och starta det då Komintern-trogna, Sveriges Kommunistiska Parti (nuvarande vänsterpartiet). Bergegren hade då under flera år bara varit passiv medlem i Ungsocialisterna.
Litteratur
Lagerberg, Hans: Små mord, fri kärlek. En biografi om Hinke Bergegren. Carlssons, Malmö 1992.
Se även
Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Hinke Bergegren
