Hjalmar Söderberg
Från Rilpedia
Hjalmar Söderberg, född 2 juli 1869 i Stockholm, död 14 oktober 1941 i Köpenhamn, var en svensk författare och journalist.
Innehåll |
Biografi
Hjalmar Söderberg föddes 1869 på Grev Turegatan 42A på Östermalm i Stockholm, och växte upp på Majorsgatan 10 och 12. Hans syster Frida föddes ett år senare. Fadern hette Fredrik Söderberg, född i Stockholm år 1833, och arbetade vid Kammarkollegiet som kamrer. Modern hette Emilia (f. Brander) och var född i Stockholm år 1836. Föräldrarna gifte sig år 1865.
Hjalmar Söderberg var gift med Märta Abenius (1881-1932) under åren 1899 till 1917. Tillsammans hade de tre barn - Dora född 1899, Tom född 1900 och Mikael född 1903. Under åren 1901-1907 bodde familjen på Observatoriegatan 6 i Vasastan. Efter år 1906 bodde Söderberg till och från i Köpenhamn och dess förstad Frederiksberg. I augusti 1907 träffade han danskan Emelie Voss i Mölle i Skåne. Den 6 november 1910 föddes deras dotter Betty i München. Efter skilsmässa i februari 1917 från första hustrun Märta gifte sig Hjalmar Söderberg och Emelie Voss i Rådhuset i Köpenhamn den 23 augusti 1917. De bosatte sig på Allégade 15A på Frederiksberg där de bodde fram till i december 1938. Därefter var de under några år bosatta på Nørre Farimagsgade 1 med utsikt mot Ørstedsparken. I början av år 1941 flyttade de till Øster Søgade 96. I våningen bredvid bodde redan dottern Betty (1910-1993) med sin familj. Hon var uppburen skådespelerska och gift med litteraturhistorikern Hakon Stangerup. Hjalmar Söderberg fick två danska barnbarn; Henrik Stangerup och Helle Stangerup.
Viktigt för hans författarskap var också kärlekshistorien med Maria von Platen, som blev offentligt känd först på 1960-talet.
Vistelsen i Köpenhamn innebar ett flitigt brevskrivande. Brevväxlingen mellan Söderberg och Carl G. Laurin gavs ut av Sällskapet Bokvännerna år 1948. Även med Bo Bergman hade Söderberg en omfattande korrespondens. Den gavs ut 1969 med inledning och kommentar av Per Wästberg på Albert Bonniers förlag.
Hjalmar Söderberg ligger begravd på Vestre Kirkegård i Köpenhamn.
Författaren Söderberg
Söderberg debuterade med romanen Förvillelser som utkom 1895. Boken väckte stor debatt, och ansågs omoralisk. Den gav Söderberg epitetet ”Ungdomens förförare”. Historietter, som kom några år senare, är Söderbergs mest lästa och omtryckta novellsamling. Den innehåller flera texter, som till exempel "Pälsen", som senare ofta förekommit i antologier.
Martin Bircks ungdom är en delvis självbiografisk roman. Bircks barndom och uppväxt liknar Söderbergs men i motsats till Söderberg lyckas inte Birck som författare utan tvingas ägna sig åt monotont arbete på ett kontor. I senare böcker skulle dock Birck dyka upp igen, och han hade då slutat på kontoret. Det är kännetecknande för Söderbergs författarskap att karaktärer från en bok ofta kommer tillbaka i senare verk.
En höjdpunkt i författarskapet är Doktor Glas, som beskriver hur titelpersonen dödar en präst som han finner vara en helt omoralisk person. Romanen belyser den eviga frågan om det någonsin är rätt att döda. Men det är nog framför allt på grund av sin språkliga fulländning som romanen ofta räknas som en av de bästa som skrivits på svenska språket.
Kärlekshistorien med Maria von Platen gav Söderberg stoff åt Doktor Glas. Framför allt kom den att sätta spår i skådespelet Gertrud, liksom i hans sista roman Den allvarsamma leken. I den senare historien berättas om den olyckliga kärlekshistorien mellan Arvid Stjärnblom och Lydia Stille. Hjalmar Söderberg förekommer själv i romanen under pseudonymen Henrik Rissler.
Under sina senare år i Köpenhamn ägnade sig Söderberg allt mindre åt skönlitteratur. Istället bedrev han religionsforskning i verk som Jesus Barabbas och Den förvandlade Messias. Söderberg menade att Jesus och Barabbas var samma person.
I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning skrev Söderberg mycket kritiska artiklar om nazismen och dess anhängare.
Söderbergs författarskap är blygsamt till omfånget. Han var omstridd under sin livstid. Han har dock med åren fått ett allt större erkännade från litteraturvetare och läsare, och räknas idag som en våra mest levande klassiker.
Bibliografi
- 1895 - Förvillelser
- 1895 - Oscar Levertin
- 1898 - Historietter
- 1901 - Martin Bircks ungdom
- 1903 - Främlingarna
- 1905 - Doktor Glas
- 1906 - Gertrud
- 1907 - Det mörknar öfver vägen
- 1908 - Valda sidor
- 1909 - Hjärtats oro
- 1912 - Aftonstjärnan (bok)
- 1912 - Den allvarsamma leken
- 1913 - Den talangfulla draken
- 1918 - Jahves eld
- 1921 - Skrifter
- 1922 - Ödestimmen
- 1928 - Jesus Barabbas
- 1929 - Resan till Rom
- 1932 - Den förvandlade Messias
- 1942 - Sista boken
- 1943 - Samlade verk
- 1946 - Makten, visheten och kvinnan (efterlämnade anteckningar)
- 1962 - Noveller
- 1969 - Aforismer och maximer
- 1969 - Kära Hjalle, kära Bo (brevväxling Bo Bergman och Hjalmar Söderberg 1891-1941)
Källor
- Bure Holmbäck: Hjalmar Söderberg: Ett författarliv. Stockholm 1988
Priser och utmärkelser
Romaner som direkt inspirerats av Söderbergs romaner
- För Lydia (1973) av Gun-Britt Sundström, som är en överföring av Den allvarsamma leken till modern tid och skildrat ur Lydias perspektiv
- Gregorius (2004) av Bengt Ohlsson, som utgår från Doktor Glas och skildrar historien ur pastor Gregorius perspektiv
- Helgas offer (2007) av Bjarne Moelv, som utgår från Doktor Glas och skildrar historien ur Helgas perspektiv
Externa länkar
- Wikiquote har citat av eller om Hjalmar Söderberg