Motorvägskuriosa
Från Rilpedia
 |
En eller flera användare anser att denna text bör infogas i motorväg. (Diskussion) |
Denna artikel avhandlar kuriosa kring ämnet motorväg
Innehåll |
Speciella vägskyltar
1994 sattes det upp speciella vägvisningsskyltar på E6/E20 genom södra Halland (Laholms, Halmstads och Falkenbergs kommuner). Genom ett lokalt initiativ monterades det upp skyltar av dansk modell, men med svenska färger, både på motorvägen och vissa sidovägar. En stor skillnad var att ortnamnen skrevs med gemener t.ex "Halmstad" inte "HALMSTAD". Eftersom skyltarna följde den danska standarden infördes också på denna sträcka avfartsnummer av dansk typ. Dock sattes avfartsnumrena upp i hela Hallands län och inte bara i södra Halland. Någon uppföljning av det danska skyltsystemet blev det inte i Sverige men avfartsnumrena gjorde succé. Av denna orsak infördes från och med 2004 avfartsnummer även på de övriga delarna av motorvägen på E6 och samtidigt infördes systemet även på E4. Man har dock valt en symbol av tyskt ursprung istället enligt rekommendationer från EU. Från 2005 fortsatte numreringen av avfarter på fler motorvägar och bland annat E22, E18 och Riksväg 40 fick också detta system.
Variabel hastighet
Den lägsta hastighetsgränsen vägsträckan kan få är 60 km/h. Detta finns på en del andra håll i Europa, bland annat Storbritannien.
I Österrike ska man på försök införa 160 km/h som hastighetsgräns i bra förhållanden, och variabelt lägre i sämre förhållanden, på A10 (motorväg, Österrike).
Längsta motorvägen?
Det är oklart vilken som den längsta motorvägen i världen. Det beror bl a på vilka kriterier man använder. Man kan kräva att sträckan har ett och samma vägnummer. I så fall är det nog Interstate 90 i USA (Seattle-Boston), cirka 4900 km, men i USA har man inte klassat vägarna som motorvägar på europeiskt sätt vilket kan utgöra ett visst hinder i dessa sammanhang. Inom Europa är det E15 Calais-Adra, cirka 2270 km, E70 Bordeaux-Belgrad, cirka 2040 km, och E45 Frederikshavn-Cesena, cirka 1920 km, om man räknar europavägar som inte riktigt räknas i många länder i Europa.
Räknar man bara med en oavbruten färd på en motorväg så långt som möjligt inom Europa utan att vägen byter standard till annan vägtyp utan hänsyn till nummer, men utan att åka kringelikrokar, så bör man i sådana fall inleda resan strax norr om Uddevalla. Färden fortsätter då via Göteborg till Malmö och Öresundsbron genom Danmark där man åker via Fyn och Jylland och vidare till Tyskland. Där fortsätter resan via Hamburg och Frankfurt och sedan via Lyon i Frankrike mot Spanien via Barcelona, Murcia, Granada, Malaga, och sedan avsluta i Algeciras. Detta blir 3810 km. År 2010 eller 2011 kommer det att finnas 250 km motorväg norr om Uddevalla ända till Gardermoen, totalt 4060 km. Om sträckan vid Ljungby byggs ut blir det 170 km längre när man kan åka från Gävle istället.
En annan lång väg är Uddevalla-Malmö-Jylland-Hamburg-München-Brennerpasset-Verona-Rom-Messinasundet i Italien, 3230 km. När motorvägen genom Serbien och Bulgarien blir färdigbyggd, blir det möjligt att åka motorväg till Turkiet nära gränsen till Syrien, 4750 km från Hamar i Norge dit det blir motorväg. År 2015 ska alla dessa motorvägar vara klara utom en bit i Serbien som troligen fördröjs.
Den längsta nationella motorvägen i Europa är nr 7 i Tyskland, 935 km. Sedan finns nr 3 i Tyskland, 778 km, nr 1 i Italien, 754 km och nr 14 i Italien 744 km. Frankrikes motorvägar är kortare eftersom de är numrerade att gå mellan större städer, inte tvärs igenom landet som nummer 1-9 i Tyskland är tänkta som.
Den längsta motorvägssträckan i Norden med samma nummer är E20, Esbjerg-Malmö-Tollered(Lerum) som är 640 km.
Den längsta motorvägssträckan i Sverige är E4 mellan Toftaholm (nära Värnamo) och Gävle. Den är cirka 585 kilometer lång.
Kort
Sveriges kortaste självständiga motorvägar är
- Riksväg 28 (Österleden) i Karlskrona cirka 1,5 km.
- Riksväg 30 i Växjö, cirka 3,3 km
- E22 i Norrköping, cirka 3,5 km
Dessutom finns stumpar med förbindelse till andra motorvägar, till exempel
- Riksväg 35 (eg. E4.21) i Linköping, cirka 0,9 km
- Södra Infartsleden i Örebro, cirka 2 km.
Små länder med motorvägar
Bland de minsta länder som finns som har motorväg tillhör Luxemburg och Cypern.
Högsta och lägsta motorvägssträckorna räknat i meter över havet
Den högst belägna motorvägssträckan i Sverige räknat i meter över havet är E4 strax norr om Gränna. Där passerar vägen på cirka 280 meter över havet. Rastplatsen Brahehus ligger något längre norrut, 270 m.ö.h. och 180 m över Vättern, med fin utsikt. När nybyggnaden av motorväg öster om Ulricehamn på Riksväg 40 blir klar 2011, kommer detta att bli den högst belägna, runt 290 meter, och ännu högre på framtida sträckor längre österut. Sträckan av riksväg 40 som invigdes 2006 når upp till cirka 270 meter.
Den lägst belägna motorvägen är Tingstadstunneln i Göteborg där E6 passerar runt 15 meter under havet då den går under Göta Älv. Den lägst belägna som inte är i tunnel är E6 i Ljungskile cirka 3,5 meter under havet.
Europas högsta motorväg är oklart vilken men sannolikt A13 (Schweiz)/E43 som är 1650 m.ö.h. Andra kandidater som är lite lägre är A13 (Österrike)/E45 (1350 m), Några av de höga alppassagerna går i tunnlar som inte är motorväg i tunneln t.ex. Mont Blanctunneln/E25 (1395 m), A10 (Österrike)/E55 (1200-1340 m), Frejustunneln/E70 (1300 m) A12 (Österrike)/E60 (1320 m). De är ändå kandidater eftersom motorvägarna nära tunnelmynningarna är nästan lika höga. Högre motorvägar är mycket svåra att bygga eftersom det är svårt att bygga breda vägar som går på skrå uppför en bergssluttning. (Källa M/Hallwag atlas)
Europas lägsta motorväg borde vara i en tunnel, kanske någon av Festningstunnelen/E18 i Oslo (45 m) eller Elbtunnel/E45/A7 i Hamburg (28 m [1]). Götatunneln/E45 (35 m) i Göteborg är däremot inte motorväg. Det finns planer på en motorvägstunnel på E39 norr om Stavanger, kallad Rogfast, som planeras bli 24 km lång och gå 350 m under havet.
En kandidat till titeln världens högsta motorväg kan vara Interstate 70 vid Vail, Colorado, USA som når 3250 m.ö.h. USA:s motorvägar räknas dock oftast inte som motorvägar eftersom USA:s minimistandard inte uppfyller europeiska regler, även om de flesta interstatevägarna gör det.
Nordlig gräns
Det har funnits ett beslut i riksdagen att motorvägar inte skulle finnas norr om Sundsvall med omnejd. I mitten av 1990-talet byggdes ändå en väg av motorvägsstandard från Piteå till Norrfjärden. Denna var skyltad som motortrafikled fram till våren 2003 då den skyltades om till motorväg. Detta är Sveriges nordligaste motorväg. Det finns ytterligare en motortrafikled ännu längre norrut som har fyra körfält och mittremsa, Luleå-Sunderbyn.
Världens nordligaste motorväg finns i Finland mellan Torneå och Kemi: riksväg 29 (65°50' latitud).
Degradering
E4 mellan Umeå och Stöcksjö var mellan början på 1970-talet och 2000 motorväg. I samband med att E12 fick ny sträckning genom Umeå degraderades sträckan till s.k. Fyrfältsväg då en cirkulationsplats byggdes i anslutning till E12.
Riksväg 50 från Borlänge till Ornäs i riktning mot Falun är en bred fyrfältsväg som byggdes som en motorväg (1960-tal). I samband med att vägrenarna på bron över Dalälven gjordes om till gång- och cykelbanor (tidigt 1990-tal?) degraderades vägen. Sträckan var motorväg tidigare enligt M:s bilatlas från 1971. Hösten 2005 fick också resten av vägen till Falun fyra körfält, men ingenstans är den motorvägsklassad. En mindre väsentlig skillnad mellan Borlänge-Ornäs-sträckan och motorvägar är att den förra har streckade kantlinjer. Mellan Ornäs och Falun finns en trafikplats där påfarterna inte har full motorvägsstandard (accelerationsfält saknas).
Dag Hammarskjöldsleden (Länsväg 158) i Göteborg var motorväg från det den byggdes i slutet på 1960-talet, till slutet på 1990-talet, då den degraderades. Det byggde nog på en princip att undvika stadsmotorvägar, i samband med att Söderleden och Västerleden byggdes om till motorvägar utan att skyltas som det. Senare har Dag Hammarskjöldsleden försetts med en trafikljuskorsning en bit från norra änden. Många vägvisningsskyltar är fortfarande gröna, bara motorvägsmärket är övertäckt.
Mest trafikerad
Sveriges mest trafikerade motorväg är Essingeleden i Stockholm (med 4+4 körfält). I augusti 2007 körde cirka 170 000 fordon dagligen på leden. Därefter kommer Kungsbackaleden i Göteborg, där sträckan från Tingstadstunneln och ned till Olskroksmotet trafikeras av runt 140 000 fordon dagligen. Det är svåra köer på båda ställena. Det har gjorts kapacitetshöjningar efter hand, t.ex. att måla om Essingeleden från 3+3 till 4+4 körfält. Trafikmängden har ökat så att det är svåra köer ändå.
Som Europas mest trafikerade motorväg har ringvägen runt London (M25) nämnts, med som mest 196.000 fordon/dag. Den har 3+3 eller 4+4 körfält. Enligt [2] är A4 nära Paris mest trafikerad med 257.000 fordon/dag [3]. Även ringvägen runt Moskva (Moskvas ringled) har nämnts som mest trafikerad och den har 5+5 körfält. Även Boulevard Périphérique, ringmotorvägen runt centrala Paris har nämnts som mest trafikerad (3+3 eller 4+4 körfält), liksom motorväg A100 i Berlin (3+3 med 191.000/dag).
I USA och Kanada finns vägar med betydligt mer trafik än så. Till exempel Ontarioväg 401 i Toronto, som har 9+9 körfält som bredast, och ändå köer. Den har enligt engelska Wikipedia som mest 498.000 fordon per dygn[1]
Boende inom en trafikplats
I åtminstone två fall har det funnits/finns trafikplatser med bostäder inom trafikplatsen. Det ena fallet var trafikplats Djurhagshus utanför Helsingborg där dåvarande E4 och motorvägen E6 möttes fram till trafikplats Kropp invigdes 1978. Det var en kaotisk trafikplats där Sveriges största vägar korsade varandra. Att huset fick stå kvar berodde på att ägaren vägrade att sälja huset till Vägverket när trafikplatsen byggdes på 1950-talet. Trafikplatsen byggdes redan från början som ett provisorium inför byggandet av trafikplats Kropp och trafikplatsen revs efter att trafikplats Kropp färdigställdes.
Det andra fallet är Valnäsmotet på E18/E45 utanför Segmon. Trafikplatsen, som på flera sätt är okonventionellt utformad och täcker en väldigt stor yta, har en bondgård inne i ett skogsparti mellan avfarten till riksväg 45 söderut och E18 mot Oslo. Förklaringen är att familjen som bor här vägrade att sälja sin gård när Vägverket skulle bygga ut E18 till motorväg i början av 1990-talet så Vägverket gick med på att ändra planerna för att familjen inte skulle störas alltför mycket av den nya vägen. För den som åker E45 söderut och svänger av vid avfarten i trafikplatsen möts av en korsning där vägen till vänster leder till gården och vägen till höger till en enskild väg. Ursprungligen skulle det varit ett vanligt vägskäl för dem som skulle in till den enskilda vägen.
Halv motorväg
E36 mellan Berlin och Legnica är byggd som motorväg redan under 1930-talet. Denna motorväg hann inte bli helt färdig innan andra världskriget inleddes. Motorvägen blev visserligen körbar hela vägen men på vissa delar av denna motorväg blev bara den ena körbanan färdig och körbar. Vissa broar blev inte heller byggda och andra blev också förstörda under kriget. En del av denna motorväg kom sedan att tillhöra DDR efter kriget medan den östligare delen kom att tillhöra Polen. Den del som kom att tillhöra DDR var i stort sätt komplett från början och har efter Tysklands återförenande dessutom renoverats. Den del som kom att tillhöra Polen blev under den tid som Polen tillhörde Östeuropa aldrig iordningställd. Detta berodde på att Polen under denna tid saknade både pengar och resurser till detta. Motorvägen blev därför körbar men vissa delar fick enbart det ena körfältet färdigbyggt. Vissa broar byggdes heller aldrig färdigt och vissa krigsskadade broar reparerades aldrig. Detta innebär att plankorsningar finns på vissa ställen på denna motorväg. Åker man på denna motorväg från Berlin till Legnica så är motorvägen komplett fram till gränsen. Från gränsen och en bit österut är det en bit komplett motorväg. Denna har kvar sin gamla betongbeläggning som är ordentligt nedsliten. Från Olszyna och finns bara det ena körfältet och denna har också kvar sin betongbeläggning. Plankorsningar förekommer också då polackerna inte hade råd att bygga färdigt denna motorväg. De broar som ändå finns är byggda för två körfält. På vissa delar kan man också se broar som är förstörda eller aldrig färdigbyggda. Det är alltså en ruinmotorväg som man åker på. Motorvägen med sitt enda körfält har också kvar sin betongbeläggning. Officiellt är den alltså inte skyltad som motorväg i detta skick men ändå skulle man kunna räkna denna som en sådan eftersom den egentligen är byggd som det. När man kommer till Golnice blir denna återigen en komplett motorväg med två körfält och utan plankorsningar. Denna halva motorväg håller nu på att renoveras och det andra körfältet håller på att byggas. Även de broar som saknas håller på att byggas så att detta blir en helt komplett motorväg.
