Från Rilpedia

Undantag inom Europeiska unionen (EU) syftar dels på de undantag som vissa av EU:s medlemsstater har, dels på den specialstatus som vissa territorier, med annan historisk, politisk eller kulturell bakgrund än övriga EU, åtnjuter.

Undantagen är upprättade genom Europeiska unionens fördrag och de tillhörande protokollen. I protokollen fogade till grundfördragen återfinns flera av undantagen, medan övriga finns stadgade i anslutningsfördragen eller i protokollen som är fogade till anslutningsfördragen. Ett undantag uppkommer i samband med antagandet av ett nytt fördrag. Eftersom det krävs att alla medlemsstater godkänner ett nytt fördrag för att det ska kunna träda i kraft har medlemsstaterna vid dessa tillfällen en stark förhandlingsposition. Anslutande länder är däremot i betydligt svagare förhandlingsposition vid upprättandet av ett anslutningsfördrag, och får därför sällan några undantag av större betydelse.

Innehåll 1 Medlemsstater med undantag 1.1 Danmark 1.2 Irland 1.3 Polen (föreslås få) 1.4 Storbritannien 1.5 Andra undantag 1.5.1 Bulgarien och Rumänien 1.5.2 Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern 1.5.3 Sverige 2 Territorier med undantag 2.1 Yttersta randområden (OMR-områden) 2.1.1 Azorerna och Madeira 2.1.2 Franska utomeuropeiska departement, Saint Barthélemy och Saint Martin 2.1.3 Kanarieöarna 2.2 Utomeuropeiska länder och territorier (OCT-områden) 2.2.1 Brittiska utomeuropeiska territorier 2.2.2 Franska utomeuropeiska kollektiv, Nya Kaledonien och Franska sydterritorierna 2.2.3 Grönland 2.2.4 Nederländska Antillerna och Aruba 2.3 Andra territorier med undantag 2.3.1 Akrotiri och Dhekelia 2.3.2 Athos 2.3.3 Bermuda 2.3.4 Büsingen am Hochrhein 2.3.5 Campione d'Italia och Livigno 2.3.6 Ceuta och Melilla 2.3.7 Clippertonön 2.3.8 Färöarna 2.3.9 Gibraltar 2.3.10 Helgoland 2.3.11 Kanalöarna och Isle of Man 2.3.12 Nordcypern 2.3.13 Åland 3 Tidigare undantag 3.1 Tidigare kolonier 3.2 Kleinwalsertal och Jungholz 3.3 Storbritannien 4 Närmare samarbeten inom EU 5 Sammanställning 6 Se även 7 Källor 8 Externa länkar

Medlemsstater med undantag

Vid utarbetandet och ratificerandet av nya fördrag är det som enklast för ett medlemsland att förhandla sig till undantag. Detta beror på att det krävs enhällighet bland unionens medlemsstater för att ett nytt fördrag ska kunna träda i kraft.^[1] Undantag eller garantier fungerar som en sista utväg för unionens medlemsstater att få en annan medlemsstat att godkänna ett visst fördrag. Garantier ges ofta i form av icke-bindande förklaringar, som är fogade till fördragen. Formella och juridiskt bindande undantag brukar istället fogas till fördraget genom ett protokoll. Till skillnad från förklaringarna är protokollen juridiskt bindande och en del av EU:s primärrätt.^[2]

Medlemsstaternas undantag återfinns antingen som protokoll fogade till grundfördragen eller, för de medlemsstater som anslutit sig till samarbetet efter dess grundande, i anslutningsfördragen och protokollen fogade till anslutningsfördragen. Flera protokoll innehåller dessutom bestämmelser som i dagsläget inte har någon praktisk betydelse, utan som snarare fungerar som en garanti i framtiden eller som har berört en bestämmelse som inte längre tillämpas eller har någon betydelse.

För nya medlemsstater kan övergångsregler tillämpas under en bestämd övergångsperiod, sällan längre än sju år, eller till dess att vissa villkor är infriade. Det kan till exempel beröra den fria rörligheten för arbetstagare eller deltagandet i Schengensamarbetet och införandet av euron. För att få delta fullt ut i de två sistnämnda samarbetena krävs först att vissa särskilda kriterier uppfylls av medlemslandet.^[3][4]

Danmark

I en folkomröstning om Maastrichtfördraget den 2 juni 1992 avslog danska folket fördraget. I ett försök att få Danmark att ratificera fördraget, erhöll landet fyra undantag av övriga medlemsstater.^[5] Eftersom en ändring i fördraget eller protokollen skulle innebära att alla medlemsstater skulle bli tvungna att på nytt godkänna fördraget, fördes protokollet om Danmarks fyra undantag in först 1997 genom Amsterdamfördraget.^[5] 18 maj 1993 godkändes Maastrichtfördraget i en ny folkomröstning. Endast efter begäran av den danska regeringen kan något av de fyra undantagen upphävas.^[5]

De fyra undantagen berör Danmarks deltagande i eurosamarbetet, unionens försvarspolitik, samarbetet kring visering, asyl, invandring och annan politik som rör fri rörlighet för personer samt unionsmedborgarskapet. Detta innebär att Danmark inte är förpliktigat likt andra EU-länder att införa euron, oavsett om landet uppfyller de ekonomiska kriterierna eller inte. Landet står också utanför EU:s försvarspolitik, vilket innebär att beslut och tillämpningar inte omfattar Danmark.^[6] Motsvarande regler gäller inom asyl- och invandringspolitiken, som genom Amsterdamfördraget överfördes från den mellanstatliga, tredje pelaren om polisiärt och straffrättsligt samarbete till den första, överstatliga pelaren om Europeiska gemenskapen.^[7] Liknande regler gäller för Irland och Storbritannien, men dessa länder kan välja från fall till fall om de vill tillämpa lagstiftning inom asyl- och invandringspolitiken.^[7] Undantagen innebär också att Danmark, till skillnad från övriga Schengenländer, inte är förpliktigat att införa nya regler i Schengenavtalen.^[8]

Med Lissabonfördraget kommer resterande politikområden inom tredje pelaren att slås samman med första pelaren. I likhet med invandrings- och asylfrågor, kommer Danmark inte att tillämpa beslut inom dessa områden heller, men kan från fall till fall besluta att göra så.^[9]

Det fjärde undantaget om unionsmedborgarskapet har helt mist betydelse eftersom Amsterdamfördraget införde samma garanti om att unionsmedborgarskapet inte ska ersätta de nationella medborgarskapen för alla medlemsstater. Efter att Danmarks dåvarande statsminister Anders Fogh Rasmussen återvaldes i november 2007 för en tredje period utlovade han att en ny folkomröstning om samtliga fyra undantag skulle hållas någon gång innan nästa val 2011.

Den 30 juni 2008 kom Danska institutet för internationella studier, på uppdrag av folketinget, fram till att de danska undantagen skadar danska intressen.^[10] Fogh Rasmussens efterträdare, Lars Løkke Rasmussen som tillträdde i april 2009, meddelade den 13 maj 2009 att hans regering planerar att hålla en folkomröstning inom 18 månader, det vill säga under den nuvarande mandatperioden.^[11]

Förutom de fyra undantagen, finns det ett protokoll fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen som innebär att Danmark får tillämpa sin gällande lagstiftning om förvärv av fritidsbostäder.^[12]

Irland

Det finns två protokoll fogade till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen som medför undantag för Irland. Det första protokollet innebär att Irland inte deltar i Schengensamarbetet. Detta undantag uppkom i samband med att Schengensamarbetet införlivades i EU genom Amsterdamfördraget. Anledningen var att Irland redan ingick i en separat passunion med Storbritannien och Nordirland, ända sedan Irlands självständighet, och som fortfarande finns kvar. Eftersom Storbritannien inte ville delta i Schengensamarbetet ställde sig även Irland utanför Schengenområdet, trots att Irland, i motsats till Storbritannien, ställt sig positivt till Schengensamarbetet. Irlands undantag från Schengensamarbetet är dock villkorat, vilket innebär att landet måste delta i samarbetet om det lämnar passunionen med Storbritannien.^[13]

Det andra protokollet innebär att Irland inte deltar i samarbetet kring visering, asyl, invandring och annan politik som rör fri rörlighet för personer. Detta skedde i och med att Amsterdamfördraget förde över dessa områden från den mellanstatliga tredje pelaren till den överstatliga första pelaren.^[14] I samband med detta fick Irland undantaget att kunna välja från fall till fall om landet vill tillämpa ett beslut inom detta område.^[14] Om det föreslagna Lissabonfördraget ratificeras och träder i kraft kommer Irlands specialstatus att omfatta även resterande delar inom området frihet, säkerhet och rättvisa.^[15] Irland kan meddela rådet om att landet inte vill tillämpa bestämmelserna i protokollet längre, som i så fall upphör att gälla för Irlands del.^[13][15]

Polen (föreslås få)

När Polens nuvarande premiärminister Donald Tusk tillträdde lovade han att inte använda sig av det undantag från rättighetsstadgan som den tidigare premiärministern Jarosław Kaczyński hade framförhandlat.^[16] Den 23 november 2007 drog dock Tusk tillbaka vad han tidigare hade sagt, eftersom han ville hedra de förhandlingar som den tidigare polska regeringen hade genomfört. På så sätt behölls Polens undantag från ett bindande till rättighetsstadgan.^[17]

Polens undantag kommer först att börja gälla om och när Lissabonfördraget träder i kraft. Protokollet om undantaget från rättighetsstadgan kommer att vara fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.^[18] Tusk har sagt att det i framtiden, efter att ratificeringen av Lissabonfördraget är avklarad, kan bli aktuellt att skriva under rättighetsstadgan.^[19] Än så länge har ratificeringsprocessen i Polen inte avklarats, på grund av att presidenten inte har sänt ratifikationsinstrumenten till den italienska regeringen.

Storbritannien

Det finns tre protokoll fogade till grundfördragen som medför undantag för Storbritannien. Dessa undantag innebär att Storbritannien inte behöver införa euron, delta i Schengensamarbetet samt kan välja från fall till fall om landet ska tillämpa beslut som faller inom områdena visering, asyl, invandring och annan politik som rör fri rörlighet för personer.^[20][21][22] Bestämmelsen om eurosamarbetet fastlås genom ett protokoll som trädde i kraft samtidigt som Maastrichtfördraget 1993, medan de två andra undantagen trädde i kraft samtidigt som Amsterdamfördraget 1999.

Att Storbritannien står utanför Schengensamarbetet beror på att landet vill övervaka sina egna gränser, för att förhindra exempelvis vissa sjukdomar, som ännu inte drabbat ön. Dessutom är landet attraktivt för illegala invandrare eftersom många av dessa kan engelska. När det gäller eurosamarbetet satte den före detta premiärministern Tony Blair upp fem ekonomiska kriterier som måste vara uppfyllda innan en euroanslutning blir aktuell.

Om det föreslagna Lissabonfördraget ratificeras och träder i kraft kommer Storbritanniens undantag inom asyl- och invandringsfrågor även att omfatta resterande frågor som idag återfinns inom den tredje pelaren om polisiärt och straffrättsligt samarbete. I så fall kommer hela området frihet, säkerhet och rättvisa att ingå i Storbritanniens undantag.^[15] Storbritannien har dessutom ett undantag från rättighetsstadgan, som med Lissabonfördraget blir bindande för EU-länderna.^[23]

Andra undantag

När ett land ansluter till EU innebär det inte att landet omedelbart deltar i alla EU:s rättsakter eller fördjupade samarbeten. Vissa samarbeten, exempelvis införandet av euron, kräver att landet uppfyller vissa kriterier, så som ekonomiska eller juridiska krav. Andra samarbeten träder i kraft efter en viss tid eller när andra medlemsstater anser att det är lämpligt. Exempelvis kan medlemsstater införa övergångsregler för den fria rörligheten för arbetstagare från nya medlemsstater i upp till sju år.

Alla övergångsbestämmelser, som upphör att gälla efter en bestämd tid eller när vissa kriterier är uppfyllda, återfinns i varje anslutande lands anslutningsfördrag. I några undantagsfall finns där också permanenta undantag, men detta är mycket ovanligt. Anslutningsfördragen, och protokollen som är fogade till dem, har samma juridiska status som EU:s grundfördrag.

Bulgarien och Rumänien

Av de medlemsstater, Bulgarien och Rumänien, som anslöt sig till EU den 1 januari 2007 tillämpas fortfarande många övergångsbestämmelser.^[24] Ursprungligen omfattades inte Bulgarien och Rumänien av avtalet med Schweiz om fri rörlighet för personer.^[25] Den 8 februari 2009 röstade dock schweizarna i en folkomröstning för ett utökande av avtalet, så att det omfattar även Bulgarien och Rumänien.^[26][27]

När länderna anslöt sig till unionen beslutade Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Ungern och Österrike att tillämpa övergångsregler för den fria rörligheten för arbetstagare från de två nya medlemsstaterna. Den 1 januari 2009 upphörde Grekland, Portugal, Spanien och Ungern med sina övergångsbestämmelser för bulgariska och rumänska arbetstagare.^[28] Danmark öppnade sin arbetsmarknad den 1 maj 2009.^[29][30] Senast den 31 december 2013, sju år efter Bulgariens och Rumäniens anslutning, måste alla nuvarande EU-länders arbetsmarknader ha öppnats för dessa två länders arbetstagare.^[31][32]

Varken Bulgarien eller Rumänien deltar heller i de villkorade samarbetena kring euron och Schengensamarbetet. Länderna är dock förpliktigade att införa euron när länderna väl uppfyller vissa ekonomiska kriterier,^[33] vilket väntas ske under början eller mitten av 2010-talet. Länderna är också visserligen bundna vid Schengenavtalen,^[34] men planeras inte tillämpa dem förrän i mars 2011.^[35]

Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern

Av de medlemsstater som anslöt sig under 2004 tillämpas fortfarande vissa övergångsbestämmelser.^[36] Länderna är bundna till EU:s rättsakter, men vissa undantag kan förekomma under en övergångsperiod. Endast Cypern, Malta, Slovakien och Slovenien har hittills infört den gemensamma valutan euron. Övriga medlemsstater är dock förpliktigade att göra detta så fort de uppfyller vissa ekonomiska krav, vilket väntas ske under 2010-talet.^[37]

Alla dessa tio medlemsstater utom Cypern implementerade Schengensamarbetet under slutet av 2007 (för land- och sjögränser) och början av 2008 (för flygplatser). Cypern har visserligen undertecknat Schengenavtalen i samband med att landet blev EU-medlem, men kommer inte att implementera avtalen förrän vissa praktiska krav uppfylls, framför allt bättre kontroll över gröna linjen som skär genom hela Cypern. Detta väntas ske under 2010.^[38]

Slutligen finns det övergångsbestämmelser om den fria rörligheten för arbetskraft för samtliga av dessa medlemsstater utom för Cypern och Malta. Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike införde hinder för arbetstagare från de nya medlemsstaterna att fritt ta anställning. Dessa övergångsregler får gälla fram till och med den 30 april 2011, det vill säga i högst 7 år från det att länderna blev EU-medlemmar. Italien och Spanien, upphörde med sina övergångsregler efter två år. Ungern hade i gengäld infört motsvarande övergångsregler för de länder som hindrade ungersk rörlighet, men dessa upphörde den 1 januari 2009.^[39] Även Polen och Slovenien hade motsvarande regel mellan 2004 och 2006.^[40] Frankrike upphörde med sina övergångsregler för arbetstagare från de nya medlemsstaterna den 1 juli 2008, i samband med att landet övertog ordförandeskapsklubban.^[41] Öppnandet av den franska arbetsmarknaden skedde ett år tidigare än vad som var ursprungligen planerat. Belgien och Danmark öppnade sina arbetsmarknader den 1 maj 2009,^[29][30] fem år efter utvidgningen 2004, vilket innebär att Tyskland och Österrike förblir de enda EU-länderna med restriktioner för länderna som anslöt sig till EU 2004.^[30]

Förutom dessa tillfälliga bestämmelser om de nya medlemsstaterna, får Malta tillämpa sin gällande lagstiftning om förvärv av fritidsbostäder enligt ett permanent undantag i landets anslutningsfördrag.^[42] Genom ett annat protokoll finns också en bestämmelse om att varken EU:s fördrag eller andra rättsakter ska påverka landets abortpolitik.^[43]

Sverige

I anslutningsfördraget från 1994 har Sverige två undantag från EU:s lagstiftning. Det ena rör undantaget från direktivet om förbud mot snus. Det innebär att snus får säljas i Sverige trots att det är förbjudet i övriga unionen. Sverige ska dock se till så att undantaget inte underminerar förbudet inom övriga EU.^[44] Övergångsbestämmelserna i anslutningsfördraget har sedan tidigare upphört för Sveriges del, med undantag från att landet ännu inte uppfyller kraven för att införa euron. Sverige har avsiktligt misslyckats med att uppfylla kriterierna efter att en folkomröstning 2003 resulterat i ett nej. Anslutningsfördraget medför dock inget permanent undantag, och därför är landet enligt Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen förpliktigat att införa den gemensamma valutan i framtiden.

Sverige har också tagit sig ett undantag från momsunionen, nämligen att alkoholdryck inte får säljas via postorder till Sverige utan att svensk moms^{[källa behövs]} och punktskatt läggs på. Det pågår dock en rättstvist om detta. Sverige har däremot accepterat reglerna om privatimport av alkohol vid resa. Det fanns en övergångsregel, som upphörde sju år efter det att Sverige anslutit EU, om begränsad mängd vid resa.

Utöver detta finns det en permanent bestämmelse om samernas ensamrätt till renskötsel i traditionella samiska områden.

Territorier med undantag

Territorier utanför Europa med undantag. Grönland Clippertonön Franska Guyana Franska Polynesien Franska sydterritorierna Guadeloupe Martinique Mayotte Nya Kalendonien Réunion Saint-Pierre och Miquelon Wallis och Futuna Aruba Nederländska Antillerna Azorerna Madeira Kanarieöarna Anguilla Bermuda Brittiska Antarktis Brittiska Jungfruöarna Brittiska territoriet i Indiska oceanen Caymanöarna Falklandsöarna Montserrat Pitcairnöarna Sankta Helena Sydgeorgien och Sydsandwichöarna Turks- och Caicosöarna

Många medlemsstater har territorier knutna till sig, som samtidigt åtnjuter specialstatus inom EU. Detta gäller främst Frankrike, Nederländerna och Storbritannien, som alla har kolonier runt om i världen.^[45] Andra medlemsstater som också har områden med specialstatus är Cypern, Danmark, Finland, Grekland, Italien, Portugal, Spanien och Tyskland. De flesta områdena utanför Europa som tillhör medlemsstaterna är inte med i EU alls, medan de i eller nära Europa brukar ingå i EU men ha vissa undantag.

Undantagen för specialområdena har uppkommit på grund av deras speciella politiska, kulturella och historiska bakgrund.^[46] I de flesta fall hade specialområdena redan innan moderlandet blev EU-medlem fördragsbundna undantag och självstyre. Undantag för territorier inom EU har funnits under hela unionens historia eftersom särskilt Frankrike, ett av grundarländerna, har många specialområden runt om i världen.

Undantagen för de två huvudgrupperna av specialområden, yttersta randområden (OMR) och utomeuropeiska länder och territorier (OCT), grundar sig på bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.^[47][46] Övriga specialområdens särskilda status grundar sig vanligtvis på bestämmelser i protokoll som är fogade till moderlandets anslutningsfördrag.

Yttersta randområden (OMR-områden)

Yttersta randområden (Outermost regions), OMR-områden, är områden tillhörande EU:s medlemsstater och som ingår i unionen. EU:s lagar gäller således i dessa områden. Hänsyn tas dock till deras geografiska avlägsenhet och ekonomiska beroende av ett fåtal produkter, vilket har medfört att de yttersta randområdena har fått vissa undantag inom bland annat tull- och handelspolitik samt skatteregler.^[46] Alla områden använder euron som valuta, och omfattas av den fria rörligheten för arbetstagare.^[48] De portugisiska och spanska randområdena ingår även i Schengensamarbetet.

Azorerna och Madeira

Azorerna och Madeira är två portugisiska ögrupper i Atlanten. Undantag från EU:s lagar förekommer i viss utsträckning med hänsyn till ögruppernas geografiska avlägsenhet.^[46] Detta kan till exempel innebära att vissa direktiv inte gäller Azorerna och Madeira. I övrigt ingår ögrupperna fullt ut.

Franska utomeuropeiska departement, Saint Barthélemy och Saint Martin

Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique och Réunion, de franska utomeuropeiska departementen,^[49] är en del av Frankrike och inkluderas i EU men åtnjuter vissa undantag från EU:s lagar, i synnerhet inom tull- och handelspolitik, skattepolitik, frizoner, jordbruks- och fiskepolitik, villkor för leverans av råvaror och viktiga konsumtionsvaror, statligt stöd samt villkor för tillgång till strukturfonder och övergripande unionsprogram.^[49] De utomeuropeiska departementen omfattas således inte av EU:s momsunion,^[50] och ingår inte heller i Schengensamarbetet. Däremot använder sig områdena av euron som valuta. Departementen omfattas också av den fria rörligheten för arbetstagare, vilket innebär att EU-medborgare har rätt att söka arbete i områdena, på samma villkor som i övriga Frankrike, samtidigt som medborgare i de utomeuropeiska departementen har möjlighet att söka arbete i övriga EU.

Sedan 22 februari 2007 är ögrupperna Saint Barthélemy och Saint Martin inte längre en del av Guadeloupe, utan egna franska utomeuropeiska kollektiv.^[51] Trots det behandlas de fortfarande inom EU som om de vore franska utomeuropeiska departement.^[49]

Kanarieöarna

Kanarieöarna är en spansk ögrupp i Atlanten, och är en del av EU.^[46] Det enda undantag ögruppen har är att den står utanför EU:s momsunion.^[50] Det beror på att ögruppen har mycket lägre moms, runt 5 %. Därför får inte privatpersoner köpa och ta med sig särskilt mycket varor därifrån, men får köpa taxfree på flygplatsen. Moms läggs på om varor skickas därifrån.

I övrigt gäller EU:s lagar fullt ut, och ögruppen ingår fullt ut i såväl euroområdet och Schengensamarbetet som EU:s fria rörlighet för arbetstagare, på samma villkor som i övriga Spanien.

Utomeuropeiska länder och territorier (OCT-områden)

Utomeuropeiska länder och territorier (Overseas countries and territories), OCT-områden, åtnjuter enligt Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen särskild status.^[47] De är formellt inte med i EU, och EU:s gemensamma lagar och direktiv gäller normalt inte dessa områden. De som är medborgare i dessa områden är dock EU-medborgare eftersom de är medborgare i moderlandet.

Områdena står utanför Schengensamarbetet, momsunionen och EU:s tullunion.^[50][52] De har dock tullfrihet vid export till EU-länder, samtidigt som de kan ta ut begränsade tullavgifter själva. Euro används inte som valuta, utom i de franska områdena Franska sydterritorierna, Mayotte och Saint-Pierre och Miquelon, som har särskilda valutaavtal med EU.^[53] Samtliga OCT-områden, utom Grönland, kan utnyttja den fria rörligheten för arbetstagare inom EES, medan EU-medborgare inte åtnjuter motsvarande rättigheter i OCT-områdena.^[48] Grönland har inget avtal med EU angående fri rörlighet för arbetstagare, och står därför utanför samarbetet.^[48] Grönlänningar är ofta danska medborgare och kan därför ändå få arbeta i EU-länderna.

Brittiska utomeuropeiska territorier

Storbritanniens utomeuropeiska territorier inkluderar Anguilla, Brittiska Antarktis, Brittiska Jungfruöarna, Brittiska territoriet i Indiska oceanen, Caymanöarna, Falklandsöarna, Montserrat, Pitcairnöarna, Sankta Helena med tillhörande områden (Ascension och Tristan da Cunha), Sydgeorgien och Sydsandwichöarna och Turks- och Caicosöarna.^[54] Ursprungligen ingick även Bermuda i denna kategori,^[54] men Bermuda har valt att inte längre omfattas av bestämmelserna om OCT-områden. De brittiska territorier omfattas av OCT-reglerna, på det sätt som är beskrivet ovan. Det innebär att områdena inte ingår i EU:s momsunion och tullunion.^[50][52] Euron används inte som valuta, främst på grund av att inte heller Storbritannien använder euron. Deras valuta är istället det brittiska pundet, dock i många fall med egen design på sedlar och mynt. Områdena deltar inte heller i Europaparlamentsvalen och Schengensamarbetet. Invånare i dessa områden har från 2002 brittiskt medborgarskap och därför EU-medborgarskap och rätt att ta arbete i EU-länder. Innan dess hade de bara ett slags brittiskt kolonimedborgarskap som inte räknades som riktigt brittiskt medborgarskap.

Franska utomeuropeiska kollektiv, Nya Kaledonien och Franska sydterritorierna

Frankrikes utomeuropeiska kollektiv omfattar Franska Polynesien, Mayotte, Saint-Pierre och Miquelon och Wallis och Futuna.^[54] Dessutom har specialområdena Franska sydterritorierna och Nya Kaledonien särskild status inom Frankrike.^[54] Dessa områden omfattas av EU:s OCT-regler, på det sätt som är beskrivet ovan, som bland annat innebär att områdena inte ingår i moms- och tullunionen.^[50][52] De territoriella kollektiven Mayotte och Saint-Pierre och Miquelon har euro som valuta genom valutaavtal med EU.^[53] Franska Polynesien, Nya Kaledonien och Wallis och Futuna har samma undantag men använder sig av CFP-francen istället för av euron.^[55] 2006 röstade folket i Franska Polynesien ja till euron, men det är inte bestämt när valutan ska införas där. Den 29 mars 2009 höll Mayotte en folkomröstning om att bli ett utomeuropeiskt departement istället för ett utomeuropeiskt kollektiv. En överväldigande majoritet röstade för att ändra statusen, vilket väntas ske 2011.^[56] Sedan 22 februari 2007 är ögrupperna Saint Barthélemy och Saint Martin inte längre en del av Guadeloupe, utan egna franska utomeuropeiska kollektiv.^[51] Trots det behandlas de fortfarande inom EU som om de vore franska utomeuropeiska departement.^[49] Nya Kaledonien planerar en folkomröstning om självständighet mellan 2014 och 2019.

Grönland

Grönland är ett specialfall bland OCT-områdena eftersom det är det enda området som en gång i tiden har varit en del av unionen (då kallad Europeiska gemenskaperna) men som fortfarande tillhör ett EU-land, Danmark. 1982 röstade man nej till ett fortsatt deltagande i unionen vilket innebar att Grönland lämnade EU. Grönlänningar är ofta danska medborgare och därför EU-medborgare.

Formellt sett ingår inte Grönland i Schengensamarbetet, men på grund av nordiska passunionen fungerar området i praktiken som om det vore en del av samarbetet. Grönland använder dansk krona, precis som Danmark, men planerar att införa en egen variant av valutan, i likhet med färöisk krona. I så fall kommer den grönländska kronan att vara direkt bunden till den danska kronan, som kommer att förbli lagligt betalmedel även i fortsättningen.

Grönland omfattas inte av den fria rörligheten för arbetstagare.^[48] Området ingår inte heller i EU:s momsunion och tullunion,^[50][52] och deltar enbart delvis i den inre marknaden.^[48] Däremot har grönlänningarna EU-medborgarskap, men får inte rösta i val till Europaparlamentet.

Nederländska Antillerna och Aruba

Nederländska Antillerna och Aruba är autonoma delar i Konungariket Nederländerna. De är OCT-områden och alltså inte med i EU.^[54] OCT-principerna om EU:s tullunion och momsunion med mera gäller.^[50][52] I övrigt deltar ingen av ögrupperna i några fler EU-samarbeten. Befolkningen på ögrupperna är nederländska och EU-medborgare och får delta i EU:s val sedan 2007. Områdena har var sin egen valuta, antillergulden respektive arubansk florin.

Det pågår dock en reformering av Nederländska Antillerna. Som enhet planerades Nederländska Antillerna först att upphöra den 15 december 2008 men datumet har skjutits upp på obestämd tid.^[57] Dels kommer två autonoma utomeuropeiska länder, Curaçao och Sint Maarten, att bildas, dels kommer tre nederländska kommuner, Bonaire, Saba och Sint Eustatius, att bildas. De tre sistnämnda kommer att behöva implementera i princip all nederländsk lagstiftning och kan dessutom bestämma om de vill tillhöra EU:s yttre randområden istället för EU:s OCT-områden. Om de tre framtida kommunerna bestämmer sig för att ingå i EU:s yttre randområden kommer de att bli en del av EU och således integreras i EU:s olika samarbeten. Det är dock oklart ifall man kommer att införa euron som valuta. Curaçao och Sint Maarten kommer att erhålla samma status som Aruba.

Andra territorier med undantag

Förutom de två ovanstående grupperna av territorier som har undantag inom EU finns det några andra områden med särskild status. De flesta övriga områdena ligger i Europa och ingår i EU men har vissa undantag när det gäller EU:s moms- eller tullunion,^[50][52] Schengensamarbetet eller något annat fördjupat samarbete. Undantagen grundar sig vanligtvis på bestämmelser i något protokoll fogat till moderlandets anslutningsfördrag.^{[58][59][60][61][62][63][64]}

Akrotiri och Dhekelia

Akrotiri och Dhekelia är två brittiska militärbaser på Cypern. Baserna är ett arv från tiden då ön Cypern tillhörde Storbritannien.^[65] Militärbaserna ingår inte i EU och EU:s lagstiftning tillämpas bara minimalt i områdena.^[66] Precis som Cypern används euro som valuta i de brittiska militärbaserna.^[66]

Sedan Cypern blev medlem i EU har gränsen mellan republiken och de två brittiska militärbaserna varit öppen. Det är dock oklart om baserna kommer att ingå i Schengenområdet när Cypern implementerar Schengenavtalen. Frågan är ett av flera problem som måste lösas innan Cypern blir en del av Schengenområdet.^[38] Storbritannien ansvarar dock för gränsövervakningen mellan militärbaserna och tredje land.

Baserna ingår i EU:s tull- och momsunion och delvis i den inre marknaden. Däremot är de som bor vid baserna inte EU-medborgare och deltar inte heller i Europaparlamentsvalen.

Cyperns nuvarande president, Dimitris Christofias, vill att Storbritannien återlämnar baserna till Cypern och att ön demilitariseras.^[67]

Athos

Athos är ett berg och en halvö i Makedonien i norra Grekland och har en särskild historisk och kulturell bakgrund. Endast munkar får bo på Athos och för att besöka halvön krävs specialtillstånd samtidigt som inga kvinnor tillåts besöka den.^[68] EU har erkänt Athos särskilda status inom Grekland och således gett området vissa undantag från EU:s samarbeten.

Dessa undantag innefattar EU:s momsunion och Schengensamarbetet.^[50] Eftersom kvinnor är helt förbjudna att besöka Athos är halvön exkluderad från Schengenavtalen, som Grekland i övrigt tillämpar.^[69] Strax innan Grekland skulle implementera Schengenavtalen var det oklart om Athos skulle få något undantag, vilket ledde till protester från munkarna i området.^[70] Arbetstagare på Athos har rätt att fritt ta anställning inom alla EU-länder, men EU-medborgare åtnjuter inte motsvarande rättigheter på Athos, vilket inte är särskilt märkligt med tanke på att kvinnor är förbjudna att besöka halvön.

Bermuda

Bermuda är en ögrupp i västra Atlanten, tillhörande Storbritannien. I en folkomröstning 1995 på Bermuda röstade 73 % mot självständighet och 25 % för. Trots detta förespråkar de två största partierna på ön självständighet på längre sikt.

Ursprungligen tillhörde Bermuda de brittiska utomeuropeiska territorierna men har på egen begäran bytt status.^[48] Det innebär att EU:s lagar gäller minimalt på Bermuda. Följaktligen ingår ögruppen varken i tull- eller momsunionen eller något annat EU-samarbete.^[50][52]

Arbetstagare på ögruppen har inte fri rörlighet inom EU, och EU-medborgare har inte rätt att ta fritt anställning på Bermuda. I övrigt är det enda EU-medborgarskapet som omfattar ögruppen.

Büsingen am Hochrhein

Büsingen am Hochrhein är en liten stad och en tysk enklav i Schweiz. På grund av områdets nära band till Schweiz har man vissa undantag från EU:s samarbeten men området ingår i EU. Büsingen am Hochrhein ingår inte i EU:s momsunion,^[50] utan istället gäller schweiziska momsnivåer. Dessutom står området utanför EU:s tullunion.^[52]

Eftersom staden är en enklav i Schweiz används schweizisk franc i praktiken mer än euro, även om euro är den officiella valutan. Det finns inga gränskontroller mot Schweiz, och sedan Schweiz gick med i Schengensamarbetet den 12 december 2008 ingår även Büsingen am Hochrhein i samarbetet fullt ut.

Campione d'Italia och Livigno

Campione d'Italia och Livigno är båda italienska områden med särskilda status på grund av sina speciella geografiska förhållanden. Den italienska exklaven Campione d'Italia ligger i Schweiz, medan Livigno är en liten resort belägen i bergen i den italienska provinsen Sondrio. Trots att båda områdena inkluderas i EU så är de inte inkluderade i EU:s momsunion.^[50] Områdena ingår inte heller i EU:s tullunion.^[52]

Campione d'Italia använder schweizisk franc istället för euro eftersom området är väldigt integrerat med Schweiz, och gick med i Schengensamarbetet först den 12 december 2008, samtidigt som Schweiz. Livigno använder däremot euron som valuta och ingick redan sedan tidigare i Schengensamarbetet.

I övrigt ingår de fullt ut i EU:s olika samarbeten. Arbetstagare i områdena har fri rörlighet inom EU-länderna, och EU-medborgare åtnjuter motsvarande rättigheter i Campione d'Italia och Livigno.

Ceuta och Melilla

Ceuta och Melilla är två spanska exklaver i Afrika vid Gibraltar sund. Båda exklaverna utgörs av autonoma städer och har självstyre inom Spanien. På grund av sina geografiska lägen åtnjuter de undantag från EU:s moms- och tullunion samt från vissa av EU:s lagar.^[50][52] De tillhör inte heller Schengenområdet då Spanien enligt Schengenavtalen måste upprätthålla kontroller på sjö- och flygförbindelser från Ceuta och Melilla vars enda destination är en annan plats på spanskt territorium.^[71]

Arbetstagare i Ceuta och Melilla har fri rörlighet inom EU, och EU-medborgare åtnjuter motsvarande fria rörlighet för arbetstagare i de två områdena.^[48]

För att förhindra de många illegala invandrare som försöker att nå enklaverna från Marocko, har Spanien byggt upp sex meter höga stängsel längs hela gränsen mellan de två områdena och Marocko. Att ta sig förbi gränsstängslen är ett sätt att enklare nå övriga EU och Europa. Områdena är bestridda, då även Marocko gör anspråk på exklaverna.

Clippertonön

Clippertonön är en ö i östra Stilla havet tillhörande Frankrike och är belägen 100 mil väster om Centralamerika. Ön saknar permanent befolkning och åtnjuter specialstatus inom Frankrike. Tidigare administrerades ön av Franska Polynesien, men är sedan 22 februari 2007 direkt underställt departementet för utomeuropeiska Frankrike.^[51]

Ön omsluter en lagun och omger en area på omkring 30 km², men har endast omkring 1,7 km² landmassa. Den är trots sin ringa storlek rik på varierande djurliv. 1944 ockuperade USA ön i hemlighet, men sedan andra världskrigets slut är den övergiven. På grund av detta står ön utanför Schengensamarbetet och EU:s tull- och momsunion.^[50][52] Eftersom det saknas permanent befolkning, finns det ingen i området som kan delta i Europaparlamentsvalen eller nyttja rätten att arbeta inom andra EU-länder. Området behandlas dock som om det vore en del av Franska Polynesien, eftersom EU:s fördrag och rättsakter inte har uppdaterats sedan reformen av de franska territorierna. Enda skillnaden är att euron är officiell valuta.

Färöarna

Färöarna är en ögrupp norr om de brittiska öarna, som tillhör Konungariket Danmark men står helt utanför EU inklusive Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Det innebär att medborgarna på ön inte räknas som EU-medborgare och således får de inte heller delta i EU:s val. Precis som övriga Danmark använder sig inte heller Färöarna av den gemensamma valutan euron. Ögruppen använder färöisk krona, som är lika mycket värd som den danska kronan men har andra motiv.

Ögruppen står även utanför EU:s moms- och tullunion.^[50][52] Genom den nordiska passunionen, som omfattar Färöarna och som innebär öppna gränser mellan de nordiska länderna, ingår dock Färöarna i praktiken, åtminstone delvis, i Schengenområdet. Ögruppen ingår också delvis i den inre marknaden genom frihandelsavtal med EU.

Gibraltar

Gibraltar är ett brittiskt territorium vid Gibraltar sund och är en del av EU sedan 1973, då Storbritannien anslöt sig till Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG). EU:s lagar gäller delvis i Gibraltar och medborgarna i Gibraltar, som också är EU-medborgare, har rätt att delta i EU:s val. Precis som Storbritannien står Gibraltar utanför både Schengensamarbetet och eurosamarbetet. Gibraltar har ingen moms men har importtullar, och är inte med i EU:s moms- och tullunion.^[50][52]

Gibraltar har en unik historia, inte minst eftersom både Spanien och Storbritannien har gjort anspråk på området. 1967 hölls en folkomröstning om området skulle fortsätta att vara brittiskt. En överväldigande majoritet röstade för.

Helgoland

Helgoland är en tysk ögrupp vid den nordvästra tyska kusten. Ögruppen är en del av EU och Europeiska atomenergigemenskapen, men deltar inte i EU:s moms- och tullunion.^[50][52]

I övrigt deltar ögruppen fullt ut i EU:s samarbeten, så som Schengensamarbetet och eurosamarbetet. Helgoland omfattas även av den fria rörligheten för arbetstagare, vilket innebär att medborgare på Helgoland åtnjuter möjligheten att fritt ta anställning inom hela EU samtidigt som EU-medborgare åtnjuter motsvarande rättigheter på Helgoland.

Efter andra världskriget använde britterna Helgoland för militära ändamål. 1947 försökte britterna spränga ön, men efter protester främst från de ursprungliga invånarna, lämnades ön tillbaka till Tyskland 1952.

Kanalöarna och Isle of Man

Kronbesittningarna Kanalöarna (Guernsey, Alderney, Herm, Sark och Jersey) och Isle of Man lyder under den brittiska monarken men är inte en del av Förenade kungadömet Storbritannien och Nordirland. Därför åtnjuter dessa ögrupper specialstatus inom EU.

EU-medborgarskapet liksom EU:s lagar gäller delvis och medborgarna på ögrupperna är röstberättigade i Europaparlamentsvalen. Öarna har rätt att själva styra över vem som får bosätta sig där. Trots det ingår ögrupperna, med undantag för Isle of Man, i den fria rörligheten för arbetstagare, dock inte bestämmelserna om fri etablering och social trygghet.^[48] EU:s tullunion gäller fullt ut.^[52] Isle of Man ingår i EU:s momsunion,^[50] medan Kanalöarna inte ingår i momsunionen,^[50] vilket beror på att de inte har någon moms.^[50] Om Kanalöarna var med i momsunionen skulle det bli ett kryphål för postorder- och e-handelsbolag som säljer på distans till konsumenterna.

Nordcypern

Nordcypern utgörs av den turkcypriotiska delen, som i praktiken utgör en egen suverän stat.^[72] När Republiken Cypern blev medlem i EU blev formellt även den turkcypriotiska staten det, eftersom EU inte erkänner den. EU-lagar omfattar således formellt även den turkcypriotiska delen, men har undantag eftersom området i praktiken inte är under Republiken Cyperns kontroll.^[73] Medborgarna i norra Cypern räknas som EU-medborgare och har rätt att delta i EU:s val. Den norra delen står dock i praktiken utanför större delen av EU-samarbetet, inklusive införandet av euron och deltagandet i Schengensamarbetet. Vid en eventuell återförening kommer Nordcypern, efter beslut av EU:s ministerråd, automatiskt att ingå i unionen som en del av Republiken Cypern.^[73]

Efter presidentvalet 2008 i Republiken Cypern har fredsprocessen tagit fart igen.^[74] Dimitris Christofias, som propagerat för ett återförenande, vann valet och blev landets nya president. Även Nordcyperns president, Mehmet Ali Talat, har ställt sig positiv till ett återförenande.^[72] De båda presidenterna möttes den 21 mars 2008 och beslutade att inleda förhandlingar.^[74] Förhandlingarna beräknas att bli klara till slutet av 2008.^[75]

Åland

Eftersom Åland har en speciell historia och nära band till Sverige åtnjuter ögruppen autonomi inom Finland. Dess autonoma status har även erkänts av EU och således har ögruppen fått undantag även inom EU. Undantagen gäller dels EU:s lagar, dels EU-medborgarskapet. Åland har ett slags eget medborgarskapsbegrepp, åländsk hembygdsrätt. Detta ger rättighet att köpa hus i Åland, något som övriga EU-medborgare inte har. Detta undantag bygger på Ålands tidigare undantag inom Finland.

Åland ingår inte heller i EU:s momsunion (som inkluderar alkoholskatter med mera),^[50] vilket ger möjlighet att sälja alkohol skattefritt på färjor och flygplatsen. Detta undantag fanns inte sedan tidigare, utan infördes i samband med Finlands EU-inträde. Detta innebär att handeln mellan Åland och övriga EU, inklusive övriga Finland, i detta hänseende betraktas som import eller export. Exempelvis medför detta att en bil som har köpts i någon annan del av Finland behöver importeras och beläggas med 29 procent moms om den är avsedd att brukas på Åland.

Tidigare undantag

Tidigare kolonier

Flera av Europeiska unionens medlemsstater har tidigare haft fler kolonier än de har nu. De flesta av dessa kolonier blev självständiga innan 1990, men så länge de tillhörde någon medlemsstat åtnjöt de specialstatus. Kolonierna ingick inte i Europeiska unionen eller dess föregångare, utan var istället associerade till den som utomeuropeiska länder och territorier (OCT-områden). Det innebar bland annat vissa privilegier så som frihandel. Områdena deltog inte i momsunionen, eurosamarbetet, Schengenområdet eller unionsmedborgarskapet eftersom dessa samarbeten uppkom först på 1990-talet.

De kolonier som vid någon tidpunkt hade varit OCT-områden var den belgiska kolonin Kongo, de franska kolonierna Algeriet, Marocko, Tunisien och andra områden i Afrika, den nederländska kolonin Surinam, de brittiska kolonierna Brunei, Antigua och Barbuda och Hongkong samt den portugisiska kolonin Macau. Hongkong och Macau lämnade medlemsstaterna så sent som 1997 respektive 1999, när Maastrichtfördraget hade införts, men inte euron. De omfattades inte heller av varken Schengensamarbetet eller momsunionen. Dessa två områden hade egna, helt fristående valutor, vilket de fortfarande har trots att de numera tillhör Kina. Hongkong har också fortfarande ett tullsamarbete med EU, vilket gör det till en viktig mellanhand i handeln mellan Kina och EU.

Kleinwalsertal och Jungholz

De österrikiska områdena Kleinwalsertal och Jungholz åtnjöt tidigare juridisk specialstatus. Detta berodde på att Kleinwalsertal och Jungholz endast har vägförbindelser med Tyskland och inte någon direkt förbindelse med någon annan del av Österrike.

Områdena var därför i tull- och valutaunion med Tyskland,^[76] och det fanns inga gränskontroller mellan Kleinwalsertal respektive Jungholz och Tyskland. När Österrike anslöt Europeiska unionen och dess tullunion 1 januari 1995, upphörde områdenas tullavtal med Tyskland att gälla eftersom det ersattes av Österrikes EU-medlemskap.

Implementerandet av Schengensamarbetet i Tyskland 1995 och Österrike 1997, liksom införandet av euron i både Tyskland och Österrike 2002, innebar att Kleinwalsertal och Jungholz slutligen också förlorade sin kvarstående juridiska specialstatus. Områdena behandlas nu på samma sätt som övriga delen av Österrike.

Storbritannien

Storbritannien hade ett undantag från protokollet om socialpolitik,^[77] framförhandlat av John Major under 1991,^[78] i Maastrichtfördraget. Protokollet innebar att Storbritannien inte behövde ta del i överläggningarna och tillämpandet av beslut som togs på grundval av protokollet om socialpolitik eller överenskommelsen om socialpolitik. Landet behövde inte heller finansiera de beslut som togs inom detta område mer än de administrativa kostnader som det innebar att Storbritannien stod utanför samarbetet.^[77]

När Tony Blair vann valet 1997 och blev landets premiärminister samma år, avskaffade han omedelbart protokollet och Storbritanniens undantag från socialpolitiken.^[79]

Genom Amsterdamfördraget togs protokollet om socialpolitik samt överenskommelsen om socialpolitik bort från fördragen och Storbritanniens undantag togs således formellt bort.^[80]

Närmare samarbeten inom EU

Huvudartikel: Närmare samarbeten inom Europeiska unionen

Närmare samarbeten är en typ av förfaranden där minst åtta av Europeiska unionens medlemsstater integrerar eller samarbetar inom ett område, utan att övriga medlemsstater måste delta.^[81] Det är utformat för att övervinna förlamningar i unionens institutionella arbete, där ett förslag blockeras av ett veto av en enskild stat eller en liten grupp som inte vill bli en del av initiativet.^[81] Möjligheterna till ett närmare samarbete infördes i Amsterdamfördraget och kan gälla för alla tre pelarna inom Europeiska unionen (utom försvar), men får inte tillämpas när frågan omfattas av den exklusiva behörigheten för Europeiska gemenskapen. Dessutom får det fördjupade samarbetet inte medföra en utökning av unionens kompetensområde.^[82]

Möjligheterna till att samarbeta närmare inom EU har ännu inte använts, och ska inte blandas ihop med de undantag som finns inom unionen. Dock har nio länder beslutat att ansöka till Europeiska kommissionen om närmare samarbete inom skilsmässoregler. Detta efter att unionens medlemsstater inte har kunnat enas om en gemensam politik. Om ansökan godkänns av kommissionen, måste den dessutom godkännas av ministerrådet genom kvalificerad majoritet bland samtliga medlemsstater.

Sammanställning

Se även Europeiska frihandelsområden.

	Stat och territorium	EU-rätten gäller fullt ut	EURATOM	EU-med- borgarskap	Deltar i EU:s val	EU:s inre marknad	EU:s momsunion	EU:s tullunion	Euro- samarbetet	Schengen- samarbetet	Får arbeta i hela EU	Alla i EU får arbeta här
Mall:Landsdata Belgien	Belgien	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja, utom från BG och RO
Mall:Landsdata Bulgarien	Bulgarien	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej, BGN	Ej fullt infört	Nej	Ja
Mall:Landsdata Cypern	Cypern	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ej fullt infört	Ja	Ja
	- Nordcypern	Nej	Nej	Ja	Ja	Nej	Nej	Nej	Nej, TRY	Nej	Ja	Nej
Mall:Landsdata Danmark	Danmark	Ja, med undantag [83]	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej, DKK	Ja	Ja	Ja
	- Färöarna	Nej	Nej	Delvis	Nej	Minimalt	Nej	Nej	Nej, DKK	Formellt nej De facto ja	Ja	Nej
	- Grönland	Minimalt (OCT)	Nej	Ja	Nej	Delvis	Nej	Nej	Nej, DKK	Formellt nej De facto ja	Ja	Nej
Mall:Landsdata Estland	Estland	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej, EEK	Ja	Ja, utom i DE och AT	Ja
Mall:Landsdata Finland	Finland	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
	- Åland	Ja, med undantag	Ja	Ja	Ja	Ja, med undantag	Nej	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej
Mall:Landsdata Frankrike	Frankrike	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja, utom från BG och RO
	- Clippertonön	Minimalt	Ja	Ja	Ja	Delvis	Nej	Nej	Ja	Nej	Ja	Nej
	- Franska Guyana	Ja, med undantag	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej	Ja	Ja	Nej	Ja	Ja, utom från BG och RO
	- Franska Polynesien	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Ja	Delvis	Nej	Nej	Nej, XPF	Nej	Ja	Nej
	- Franska sydterritorierna	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Ja	Delvis	Nej	Nej	Ja	Nej	Ja	Nej
	- Guadeloupe	Ja, med undantag	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej	Ja	Ja	Nej	Ja	Ja, utom från BG och RO
	- Martinique	Ja, med undantag	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej	Ja	Ja	Nej	Ja	Ja, utom från BG och RO
	- Mayotte	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Ja	Delvis	Nej	Nej	Ja	Nej	Ja	Nej
	- Nya Kaledonien	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Ja	Delvis	Nej	Nej	Nej, XPF	Nej	Ja	Nej
	- Reunion	Ja, med undantag	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej	Ja	Ja	Nej	Ja	Ja, utom från BG och RO
	- Saint-Barthélemy och Saint Martin	Ja, med undantag	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej	Ja	Ja	Nej	Ja	Ja, utom från BG och RO
	- Saint-Pierre och Miquelon	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Ja	Delvis	Nej	Nej	Ja	Nej	Ja	Nej
	- Wallis och Futuna	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Ja	Delvis	Nej	Nej	Nej, XPF	Nej	Ja	Nej
Mall:Landsdata Grekland	Grekland	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
	- Athos	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej	Ja	Ja	Nej	Ja	Nej
Mall:Landsdata Irland	Irland	Ja, med undantag [84]	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Enbart polisiära samarbetet	Ja	Ja, utom från BG och RO
Mall:Landsdata Italien	Italien	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja, utom från BG och RO
	- Campione d'Italia	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej	Nej	Nej, CHF	Ja	Ja	Ja, utom från BG och RO
	- Livigno	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej	Nej	Ja	Ja	Ja	Ja, utom från BG och RO
Mall:Landsdata Lettland	Lettland	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej, LVL	Ja	Ja, utom i DE och AT	Ja
Mall:Landsdata Litauen	Litauen	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej, LTL	Ja	Ja, utom i DE och AT	Ja
Mall:Landsdata Luxemburg	Luxemburg	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja, utom från BG och RO
Mall:Landsdata Malta	Malta	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja, utom från BG och RO
Mall:Landsdata Nederländerna	Nederländerna	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja, utom från BG och RO
	- Aruba	Minimalt (OCT)	Nej	Ja	Ja	Delvis	Nej	Nej	Nej, AWG	Nej	Ja	Nej
	- Nederländska Antillerna	Minimalt (OCT)	Nej	Ja	Ja	Delvis	Nej	Nej	Nej, ANG	Nej	Ja	Nej
Mall:Landsdata Polen	Polen	Ja [85]	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej, PLN	Ja	Ja, utom i DE och AT	Ja
Mall:Landsdata Portugal	Portugal	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
	- Azorerna	Ja, med undantag	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
	- Madeira	Ja, med undantag	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Mall:Landsdata Rumänien	Rumänien	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej, RON	Ej fullt infört	Nej	Ja
Mall:Landsdata Slovakien	Slovakien	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja, utom i DE och AT	Ja
Mall:Landsdata Slovenien	Slovenien	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja, utom i DE och AT	Ja
Mall:Landsdata Spanien	Spanien	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
	- Ceuta och Melilla	Ja, med undantag	Ja	Ja	Ja	Minimalt	Nej	Nej	Ja	Nej	Ja	Ja
	- Kanarieöarna	Ja, med undantag	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Mall:Landsdata Storbritannien	Storbritannien	Ja, med undantag [86]	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej, GBP	Enbart polisiära samarbetet	Ja	Ja, utom från BG och RO
	- Akrotiri och Dhekelia	Minimalt	Nej	Nej	Nej	Ja, med undantag	Ja	Ja	Ja	Nej	Ja	Ja
	- Anguilla	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Nej	Delvis	Nej	Nej	Nej, XCD	Nej	Ja	Nej
	- Bermuda	Minimalt	Ja	Ja	Nej	Delvis	Nej	Nej	Nej, BMD	Nej	Nej	Nej
	- Brittiska Antarktis	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Nej	Delvis	Nej	Nej	Nej, GBP	Nej	Ja	Nej
	- Brittiska Jungfruöarna	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Nej	Delvis	Nej	Nej	Nej, USD	Nej	Ja	Nej
	- Brittiska territoriet i Indiska oceanen	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Nej	Delvis	Nej	Nej	Nej, GBP	Nej	Ja	Nej
	- Caymanöarna	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Nej	Delvis	Nej	Nej	Nej, KYD	Nej	Ja	Nej
	- Falklandsöarna	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Nej	Delvis	Nej	Nej	Nej, FKP	Nej	Ja	Nej
	- Gibraltar	Ja, med undantag	Ja	Ja	Ja	Ja, med undantag	Nej	Nej	Nej, GIP	Nej	Ja	Ja
	- Guernsey, Alderney, Herm och Sark	Minimalt	Minimalt	Delvis	Nej	Minimalt	Nej	Ja	Nej, GGP	Nej	Ja	Ja
	- Isle of Man	Minimalt	Minimalt	Delvis	Nej	Minimalt	Ja	Ja	Nej, IMP	Nej	Nej	Nej
	- Jersey	Minimalt	Minimalt	Delvis	Nej	Minimalt	Nej	Ja	Nej, JEP	Nej	Ja	Ja
	- Montserrat	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Nej	Delvis	Nej	Nej	Nej, XCD	Nej	Ja	Nej
	- Pitcairnöarna	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Nej	Delvis	Nej	Nej	Nej, NZD	Nej	Ja	Nej
	- Sankta Helena med tillhörande områden	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Nej	Delvis	Nej	Nej	Nej, SHP	Nej	Ja	Nej
	- Sydgeorgien och Sydsandwichöarna	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Nej	Delvis	Nej	Nej	Nej, GBP	Nej	Ja	Nej
	- Turks- och Caicosöarna	Minimalt (OCT)	Ja	Ja	Nej	Delvis	Nej	Nej	Nej, USD	Nej	Ja	Nej
	Sverige	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej, SEK	Ja	Ja	Ja
Mall:Landsdata Tjeckien	Tjeckien	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej, CZK	Ja	Ja, utom i DE och AT	Ja
Mall:Landsdata Tyskland	Tyskland	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej
	- Büsingen am Hochrhein	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej	Nej	Formellt ja De facto CHF	Ja	Ja	Nej
	- Helgoland	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej	Nej	Ja	Ja	Ja	Nej
Mall:Landsdata Ungern	Ungern	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej, HUF	Ja	Ja, utom i DE och AT	Ja
Mall:Landsdata Österrike	Österrike	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Nej

Se även

• Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
• Europeiska frihandelsområden
• Europeiska unionens utbredning och utvidgning
• Frankrikes översjöiska departement
• Frankrikes översjöiska områden
• Storbritanniens översjöiska territorier

Källor

1. ↑ Artikel 48 i Fördraget om Europeiska unionen
2. ↑ Artikel 311 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen
3. ↑ Artikel 8 i Protokoll (nr 2) om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar (1997)
4. ↑ Artikel 122 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen
5. ↑ ^{5,0 5,1 5,2} Protokoll (nr 5) om Danmarks ställning (1997)
6. ↑ Artikel 6 i Protokoll (nr 5) om Danmarks ställning (1997)
7. ↑ ^{7,0 7,1} ”Asyl och invandring”. EU-upplysningen. http://eu-upplysningen.se/Amnesomraden/Asyl-och-invandring/. Läst 2008-08-08. 
8. ↑ ”Schengenområdet och Schengensamarbetet”. Europa (webbportal). http://europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb/l33020.htm. Läst 2008-08-08. 
9. ↑ ”Treaty of Lisbon — Here is what changes!” (PDF). Europolitics. http://www.europolitics.info/web/external-file/pdf/gratuit_en/Europolitics_3407_special_treaty.pdf?isPortalAccessed=true. Läst 2008-08-09. 
10. ↑ ”Forbehold skader danske interesser” (på danska). Politiken. http://politiken.dk/politik/article532148.ece. Läst 2008-07-01. 
11. ↑ ”Løkke: Vi skal stemme om euroen” (på danska). Politiken. 2009-05-13. http://politiken.dk/politik/article710127.ece. Läst 2009-05-14. 
12. ↑ Protokoll (nr 16) om förvärv av egendom i Danmark (1992)
13. ↑ ^{13,0 13,1} Protokoll (nr 3) om tillämpning av vissa inslag i artikel 14 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på Förenade kungariket och Irland (1997)
14. ↑ ^{14,0 14,1} ”Asyl och invandring”. EU-upplysningen. 2008-06-17. http://eu-upplysningen.se/Amnesomraden/Asyl-och-invandring/. Läst 2009-01-14. 
15. ↑ ^{15,0 15,1 15,2} Protokoll (nr 21) om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
16. ↑ ”Poland's new government will adopt EU rights charter: official” (på engelska). EUbusiness. 2007-10-22. http://www.eubusiness.com/news_live/1193005021.93. Läst 2007-10-22. 
17. ↑ ”No EU rights charter for Poland” (på engelska). BBC News. 2007-11-23. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7109528.stm. Läst 2007-11-23. 
18. ↑ Protokoll om Polens och Förenade kungarikets tillämpning av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
19. ↑ ”Russia poll vexes EU and Poland” (på engelska). BBC News. 2007-12-04. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7126239.stm. Läst 2007-12-04. 
20. ↑ Protokoll (nr 3) om tillämpning av vissa inslag i artikel 14 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på Förenade kungariket och Irland (1997)
21. ↑ Protokoll (nr 4) om Förenade kungarikets och Irlands ställning
22. ↑ Protokoll (nr 25) om vissa bestämmelser angående Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland
23. ↑ Protokoll (nr 30) om Polens och Förenade kungarikets tillämpning av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
24. ↑ Akten om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen
25. ↑ Artikel 6.4 i Akten om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen
26. ↑ ”Swiss to extend EU worker access” (på engelska). BBC News. 2009-02-08. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7877655.stm. Läst 2009-02-08. 
27. ↑ ”First results suggest Swiss 'yes' in EU immigration vote” (på engelska). EUbusiness. 2009-02-08. http://www.eubusiness.com/news-eu/1234097221.3. Läst 2009-02-08. 
28. ↑ ”More jobs for EU's newest members” (på engelska). BBC News. 2009-01-08. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7818588.stm. Läst 2009-01-09. 
29. ↑ ^{29,0 29,1} ”New agreement lifts the transition rules for workers from the East European EU countries” (på engelska). Altinget.dk. 2008-12-16. http://www.altinget.dk/rssItem.aspx?id=28076. Läst 2009-05-01. 
30. ↑ ^{30,0 30,1 30,2} ”European Commission welcomes the decisions by Belgium and Denmark to open their labour markets” (på engelska). Europeiska kommissionen. 2009-04-29. http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=89&newsId=501&furtherNews=yes. Läst 2009-05-01. 
31. ↑ Punkt 5 under 1. FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER i BILAGA VI Förteckning enligt artikel 20 i protokollet: övergångsbestämmelser för Bulgarien
32. ↑ Punkt 5 under 1. FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER i BILAGA VII Förteckning enligt artikel 20 i protokollet: övergångsbestämmelser för Rumänien
33. ↑ Artikel 5 i Akten om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen
34. ↑ Artikel 4 i Akten om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen
35. ↑ ”Schengen passport-free zone extended to EU's eastern members”. 2007-11-09. http://www.euractiv.com/en/justice/schengen-passport-free-zone-extended-eu-eastern-members/article-168251. Läst 2008-08-09. 
36. ↑ Anslutningsfördraget 2003
37. ↑ ”Eighth Report on the practical preparations for the future enlargement of the euro area” (PDF). Europeiska kommissionen. 2008-12-12. http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/publication13582_en.pdf. Läst 2008-12-16. 
38. ↑ ^{38,0 38,1} ”Foreign Minister says Cyprus not to join Schengen before 2010”. Cyperns regering. 2008-02-07. http://www.mfa.gov.cy/mfa/Embassies/BerlinEmbassy.nsf/All/9E3EA74BCAD066E5C125727D00493F03?OpenDocument&print. Läst 2009-01-18. 
39. ↑ ”Fria rörligheten för arbetstagare vid 1 januari 2009” (på engelska). Europeiska kommissionen. http://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=119&langId=en. Läst 2009-01-09. 
40. ↑ ”2004 enlargement” (på engelska). Europeiska kommissionen. http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=507&langId=en. Läst 2009-05-01. 
41. ↑ ”France to open labour market to east Europeans a year in advance: report” (på engelska). EUbusiness. 2008-05-26. http://www.eubusiness.com/news-eu/1211808722.33/. Läst 2008-07-01. 
42. ↑ Protokoll nr 6 om förvärv av fritidsbostäder i Malta
43. ↑ Protokoll nr 7 om abort i Malta
44. ↑ X. ÖVRIGT i BILAGA XV
45. ↑ Artikel 182 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen
46. ↑ ^{46,0 46,1 46,2 46,3 46,4} Artikel 299.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen
47. ↑ ^{47,0 47,1} Artikel 182 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen
48. ↑ ^{48,0 48,1 48,2 48,3 48,4 48,5 48,6 48,7} ”Regioner i EU med undantag”. EU-upplysningen. http://eu-upplysningen.se/Medlemskap-och-historik/Om-medlemslanderna/Medlemsavtal-och-undantag-/Regioner-i-EU-med-undantag/. Läst 2008-08-18. 
49. ↑ ^{49,0 49,1 49,2 49,3} Artikel 349 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
50. ↑ ^{50,00 50,01 50,02 50,03 50,04 50,05 50,06 50,07 50,08 50,09 50,10 50,11 50,12 50,13 50,14 50,15 50,16 50,17 50,18 50,19 50,20} ”Artikel 6 i Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt”. EUR-Lex. 2006-11-28. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32006L0112:SV:NOT. Läst 2009-01-21. 
51. ↑ ^{51,0 51,1 51,2} ”Loi organique n°2007-223 du 21 février 2007 portant dispositions statutaires et institutionnelles relatives à l'outre-mer (1)” (på franska). Legifrance. 2007-02-22. http://www.legifrance.gouv.fr/affichTexte.do?cidTexte=JORFTEXT000000465963&dateTexte=. Läst 2009-02-01. 
52. ↑ ^{52,00 52,01 52,02 52,03 52,04 52,05 52,06 52,07 52,08 52,09 52,10 52,11 52,12 52,13 52,14} ”Artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (Moderniserad tullkodex)”. EUR-Lex. 2008-06-04. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2008:145:0001:01:SV:HTML. Läst 2009-01-21. 
53. ↑ ^{53,0 53,1} ”1999/95/EG: Rådets beslut av den 31 december 1998 om monetära bestämmelser i de franska utomeuropeiska förvaltningsområdena Saint Pierre och Miquelon samt Mayotte”. EUR-Lex. 1998-12-31. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:31999D0095:SV:NOT. Läst 2009-02-05. 
54. ↑ ^{54,0 54,1 54,2 54,3 54,4} Bilaga II till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen
55. ↑ Protokollet om Frankrike (1992)
56. ↑ ”Mayotte set to become French overseas department”. France 24. 2009-03-29. http://www.france24.com/en/20090329-mayotte-vote-referendum-overseas-department-france-mahorais. Läst 2009-03-29. 
57. ↑ ”St. Maarten-St. Martin - Consensus, but no date set for new status” (på engelska). The Daily Herald. http://www.thedailyherald.com/news/daily/k006/steer006.html. Läst 2008-06-01. 
58. ↑ Protokoll om Gibraltar fogat till anslutningsfördraget 1972
59. ↑ Protokoll om Färöarna fogat till anslutningsfördraget 1972
60. ↑ Protokoll om Kanalöarna och Isle of Man fogat till anslutningsfördraget 1972
61. ↑ Protokoll om Ceuta och Melilla fogat till anslutningsfördraget 1985
62. ↑ Protokoll om Åland fogat till anslutningsfördraget 1994
63. ↑ Protokoll om Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden i Cypern fogat till anslutningsfördraget 2003
64. ↑ Protokoll om Cypern fogat till anslutningsfördraget 2003
65. ↑ ”Cyprus Act 1960”. Sovereign Base Areas Cyprus. 1960. http://www.sba.mod.uk/web_pages/cypr-act.htm. Läst 2008-08-08. 
66. ↑ ^{66,0 66,1} ”Euro reaches field that is for ever England”. Times Online. 2007-12-27. http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/europe/article3097521.ece. Läst 2008-08-08. 
67. ↑ ”Cyprus elects its first communist president”. The Guardian. http://www.guardian.co.uk/world/2008/feb/25/cyprus.greece. Läst 2008-08-08. 
68. ↑ ”Monks see Schengen as Devil's work”. British Broadcasting Corporation. 26 October 1997. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/13520.stm. Läst 2007-10-14. 
69. ↑ ”Schengenregelverket - Avtal om Hellenska republikens anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet”. EUR-Lex. 1992-11-06. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:42000A0922(06):SV:NOT. Läst 2009-01-21. 
70. ↑ ”Monks see Schengen as Devil's work”. British Broadcasting Corporation. 26 October 1997. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/13520.stm. Läst 2007-10-14. 
71. ↑ ”Schengenregelverket - Avtal om Konungariket Spaniens anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet”. EUR-Lex. 1991-06-25. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:42000A0922(04):SV:NOT. Läst 2009-01-21. 
72. ↑ ^{72,0 72,1} ”Northern Cyprus between independence and re-unification; possible PMR precedent”. The Tiraspol Times. http://www.tiraspoltimes.com/news/northern_cyprus_between_independence_and_re_unification_possible_pmr_precedent.html. Läst 2008-08-08. 
73. ↑ ^{73,0 73,1} ”Protokoll nr 10 om Cypern”. Eur-Lex. http://eur-lex.europa.eu/sv/treaties/dat/12003T/htm/L2003236SV.093100.htm. Läst 2008-08-08. 
74. ↑ ^{74,0 74,1} ”Nya samtal om Cyperns återförening”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=753881. Läst 2008-03-22. 
75. ↑ ”EU chief urges new Cypriot leader to talk with Turkish north”. EUbusiness. http://www.eubusiness.com/news-eu/1203931922.44/. Läst 2008-03-22. 
76. ↑ ”Artikel 3 i Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen”. EUR-Lex. 1992-10-12. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:31992R2913:SV:NOT. Läst 2009-01-21. 
77. ↑ ^{77,0 77,1} ”PROTOCOL on social policy” (på engelska). Eur-lex. http://eur-lex.europa.eu/sv/treaties/dat/11992M/htm/11992M.html#0090000015. Läst 2009-01-05. 
78. ↑ Dale, Reginald (1997-05-06). ”THINKING AHEAD/Commentary : Is Blair Leading a Continental Drift?” (på engelska). International Herald Tribune. http://www.iht.com/articles/1997/05/06/think.t_0.php. Läst 2007-10-13. 
79. ↑ Johnson, Ailish (2005). ”Vol. 8 Memo Series (Page 6)” (på engelska). Social Policy: State of the European Union. http://www.princeton.edu/~smeunier/Johnson%20Memo.pdf. Läst 2007-10-13. 
80. ↑ Artikel 2 (58) i ”AMSTERDAMFÖRDRAGET OM ÄNDRING AV FÖRDRAGENTFÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN, FÖRDRAGEN OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPERNA OCH VISSA AKTER SOM HÖR SAMMAN MED DEM” (på svenska). Eur-lex. http://eur-lex.europa.eu/sv/treaties/dat/11997D/htm/11997D.html#0001010001. Läst 2009-01-05. 
81. ↑ ^{81,0 81,1} ”Divorce rules could divide EU states”. EUobserver. 2008-07-24. http://euobserver.com/9/26532/?rk=1. Läst 2008-07-27. 
82. ↑ ”Europa Ordlista: Närmare samarbete”. Europa (webbportal). http://europa.eu/scadplus/glossary/enhanced_cooperation_sv.htm. Läst 2008-07-27. 
83. ↑ Danmark åtnjuter undantag från Ekonomiska och monetära unionens tredje etapp (euron), det försvarspolitiska samarbetet och asyl- och invandringspolitiken (inklusive nya politikområden som förs över från tredje pelaren till den första). Med Lissabonfördraget kommer landet att kunna välja från fall till fall om det vill tillämpa beslut inom dessa områden (frihet, rättvisa och säkerhet).
84. ↑ Irland åtnjuter undantag från Schengenregelverket (endast så länge landet är i en egen passunionen med Storbritannien) och asyl- och invandringspolitiken, och med Lissabonfördraget även från övriga politikområden som berör frihet, rättvisa och säkerhet. Landet kan dock välja att tillämpa enskilda beslut inom dessa områden.
85. ↑ Polen åtnjuter med Lissabonfördraget undantag från rättighetsstadgan.
86. ↑ Storbritannien åtnjuter undantag från Ekonomiska och monetära unionens tredje etapp (euron), Schengenregelverket och asyl- och invandringspolitiken, och med Lissabonfördraget även från övriga politikområden som berör frihet, rättvisa och säkerhet. Landet kan dock välja att tillämpa enskilda beslut inom dessa områden. Med Lissabonfördraget får Storbritannien också ett undantag från rättighetsstadgan.

Externa länkar

• English Wikipedia: Freedom of movement for workers
• Konsolierad version av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Se artikel 182-188, 299 och bilaga 2
• SCADPlus: Utomeuropeiska länder och territorier (ULT)